quest

  1. Meta QuestVR-glasögon från Meta. – De lanserades 2019 under namnet Oculus Quest efter företaget Oculus som Meta köpte 2014. De används i Horizon Worlds;
  2. – i datorspel: uppdrag, uppgift, jakt – uppgift som spelaren ska lösa, till exempel hitta ett före­mål, för att få poäng när upp­giften är löst. En sub­quest är en poäng­givande del­upp­gift i en quest.

[spel] [ändrad 13 oktober 2022]

QVGA

quarter video graphics array – bildskärm på 320⨯240 pixel (bildpunkter). Förr ett vanligt format på bildskärmar för mobiltelefoner och handhållna datorer. Det är en fjärdedel (quarter) av 640⨯480 pixel, som är minimimåttet för VGA‑formatet.

[bildskärmar] [förkortningar på Q] [ändrad 11 juni 2017]

Anonabox

en nätverksdosa för anonym inter­net­anslutning genom Tor‑nätverket. – Anona­­box an­sluts mellan datorn och routern, och ser då till att all trafik dirigeras genom Tor. Det innebär att ingen som avläser kommunikationen kan se vem som är avsändare och mottagare. Meddelandena är dessutom krypterade. – Anonabox blev känd i oktober 2014 när utvecklaren, August Germar, samlade in pengar genom gräsrotsfinan­s­i­eringKickstarter. Han begärde 50 000 kronor, men fick in tre miljoner på två dygn. Men Kickstarter stoppade sedan insamlingen med motiveringen att Germer inte hade byggt boxen själv: det påstods vara en modifierad variant av en produkt som redan fanns att köpa i Kina. Germar fortsatte då insamlingen på Indiegogo. – I mars 2015 köptes företaget Anonabox av företaget Sochule (länk – nere sedan oktober 2018 – enligt uppgift från Anonabox tillhör Anonabox inte längre Sochule). – I april 2015 återkallades ett antal Anonabox på grund av säkerhetspro­blem: inställningen av lösenord till boxen var oskyddad. – Tidigare kritik av Anonabox, se artikel i Computer Sweden (länk) och IDG:s webbsidor. – Se anonabox.com.

[skyddad kommunikation] [ändrad 11 december 2018]

Azure Remoteapp

tidigare version av Windows som virtuellt skriv­bord. En för­hands­version släpptes i maj 2014. Azure Remoteapp avvecklades med början 2016 och ersattes med teknik från Citrix. – Med Azure Remoteapp skulle en användare kunna köra sitt exemplar av Windows från vilken dator som helst. Det skulle vara som att ladda ner en webb­sida som man jobbar mot. Användarens pro­gram och filer var lagrade på en server i molnet. Det som visades på an­vändarens bild­skärm var en mycket tunn klient, medan all program­körning och data­lagring skedde på servern. – Azure Remote­app omnämndes först i maj 2013, då under arbetsnamnet Mohoro. (Mohoro är en stad i ögruppen Komorerna i Indiska oceanen.) – Läs mer på denna länk. – Se också Microsoft Azure.

[nerlagt] [windows] [ändrad 14 februari 2018]

fri mjukvara

(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, under­söka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra fri­heterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjuk­vara be­höver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya an­vändare måste få samma fri­heter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjuk­vara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjuk­vara. Programlicensen (se GPL) för­bjuder användaren att be­gränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med pro­grammet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En av­siktlig kon­sekvens av licensen är att om man in­för­livar program­kod från fri mjuk­vara i ett annat program så blir det pro­grammet därmed också fri mjuk­vara. Fri mjuk­vara sägs därför vara ”smitt­sam”. – Fri mjuk­vara för­ut­sätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida pro­grammen. – Fri mjuk­vara är en filo­sofi, ut­vecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla dator­program bör vara fri mjukvara. Program­före­tagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjuk­vara har Stall­man startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och ut­vecklat operativsystemet GNU. – Öppen käll­kod är en aspekt av fri mjuk­vara, men alla pro­gram med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjuk­vara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free soft­ware inte är samma sak som freeware (gratis­program).

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]

Hidden Lynx

en grupp kriminella hackare som utför data­intrång och sabotage på beställning. Gruppen, som upptäcktes 2013, anses ligga bakom flera kända dataintrång och har troligen också ut­vecklat flera spridda trojanska hästar. – Läs mer i detta dokument från Symantec (numera del av Broadcom): länk (borttagen). Artikel från Ars Technica: länk.

[hackare] [it-säkerhet] [ändrad 3 mars 2020]

klicknappning

ett slags attack mot webb­läsare: en annan webbsida visas än den som användaren ville besöka. – När användaren klickar på en länk, eller kanske bara rör musen över en yta på webbsidan (hovers), hämtas en annan sida än den uppgivna. – Denna typ av angrepp uppmärksammades först i september 2008. Den berodde på en grundläggande svaghet som då fanns i de flesta webb­­läsare, och man kan undgå den, antingen genom att använda den textbaserade webbläsaren Lynx eller Firefox med tilläggsprogrammet Noscript. Men att man stänger av skript gör tyvärr många webb­­sidor mer eller mindre omöjliga att se och använda. – Se detta dokument från Cert‑SE. – Senare har leverantörerna av webbläsare gjort ändringar som förhindrar klicknappning, till exempel Google, se denna länk. – På engelska: clickjacking.

[attacker] [webbläsare] [ändrad 2 december 2019]