join

samkörning – om relationsdatabaser: sammanslagning av informa­tion ur två tabeller. – Om en post i den ena tabellen innehåller infor­ma­tion som kan kopplas till en post i den andra tabellen slås de i resultatet ihop till en post. Re­sul­tatet blir en ny tillfällig tabell. (Posterna slås inte ihop permanent.) – Vad som hör ihop anges med ett sök­vill­kor. Enklaste sättet är att söka efter identisk och särskiljande infor­ma­tion i båda ta­bell­erna (referensattribut). Man kan till exempel söka i tabell A och tabell B efter poster som identifieras av samma personnummer.

  • – Den van­ligaste formen av join kallas för inre join (inner join). Den tar bara med poster som upp­fyller sökvill­koret och som finns i båda tabellerna;
  • – yttre joins (outer joins) tar med alla poster i en av tabellerna, även om de inte har någon mot­svarig­het i den andra. Det blir då blankt där den andra tabellen saknar data; annars kan det bli alla poster i båda;
  • – en vänster-yttre join (left outer join) tar med alla poster i den första av tabellerna (vilken som räknas som ”först” är godtyckligt);
  • – en höger-yttre join (right outer join) tar med alla poster i den andra tabellen; och en:
  • – full yttre join (full outer join) tar med allt ur båda. (Det blir då troligen många blanka fält.)

– Att en post saknar mot­svarig­het i någon av tabellerna brukar markeras med null. – Se också merge.

[databaser] [ändrad 5 juli 2022]

kantutjämning

(anti-aliasing) – minskning av intrycket av kantig­het (blockig­het) i bokstäver och bild­­konturer i di­gi­tal bild­be­hand­ling. – Kantig­­heten beror på att tecknen eller formerna är upp­byggda av bild­punkter  i ett rätvinkligt rutnät. Detta märks på alla linjer som inte är våg­räta eller lod­räta. Ju mindre figur, desto på­tag­­ligare blir effekten (i för­hållan­de till fi­gurens stor­lek), och om man för­storar en liten figur märks effekten ännu mer. (Se jaggies.) – Vid kantutjämning mot­verkas intrycket av kantig­het genom att ett program på lämp­­liga ställen (i ”vecken” på sicksacklinjerna) lägger in bildpunkter med en färgton som är en bland­ning av figurens och omgivningens färg. – Vektoriserade digitala be­skriv­­ningar av tecken och bilder har mindre problem med kantig­het än så kallade bit­­­map­pade bilder. – Läs också om RGB-interpolering.

[bildbehandling] [ändrad 24 januari 2018]

nanoskopi

mikroskopi som gör det möjligt att se objekt som tidigare ansetts vara för små för att kunna ses med ljusmikroskopi. – Uppfinningen av nanoskopi belönades 2014 med Nobelpriset i kemi (länk). Nobelpristagar­nas metod kallas mer exakt för superupp­löst fluorescensmikroskopi. Sedan slutet av 1800-talet har det ansetts fysiskt omöjligt att med van­liga mikroskop urskilja detaljer som är mindre än halva ljusets våglängd, alltså som minst 0,2 mikrometer (tusendels millimeter). Med ”vanliga mikro­skop” menas här optiska mikroskop, alltså mikroskop som förstorar objekt som belyses med synligt ljus. (Andra typer av mikroskop, som elektronmikroskop, kan urskilja mindre detaljer.) Nobelpristagarna Betzig, Hell och Moerner utvecklade ett sätt att spränga den gränsen. – På engelska: nanoscopy.

[forskning] [fysik] [ändrad 10 mars 2022]

tabell

i relationsdatabaser: – en samling data i två eller fler kolumner (ibland bara en), till exempel namn och telefonnummer. En re­la­tions­data­bas be­står av flera tabeller med överlappande infor­ma­tion. Det van­liga upp­lägget är som i tryckta tabeller: raderna (posterna) inne­håller in­for­ma­tion om samma sak eller samma person. Ko­lum­nerna, som ofta kallas för fält, innehåller information av samma sort, till exempel för­namn. Ordet fält används alltså både om ko­lumnerna och om rutorna där indi­vi­du­ella värden står, så i den senare be­ty­del­sen är ordet ruta är entydigare. – På engelska: table.

[databaser] [ändrad 30 januari 2020]

geosocial

geografisk och social. – Uttrycket geo­social används om sociala nät­verk som på olika sätt använder deltagarnas geo­­grafiska position. En variant är att man kan se vilka vänner (som använder samma geosociala program) som finns i närheten. För­ut­sätt­ningen är att del­tagarna an­vänder datorer, mobiltelefoner eller surf­­plattor som kan fast­­ställa var de är.

[geo] [sociala nätverk] [ändrad 10 oktober 2018]

HP

  1. HP Inc – ett av de två företag som bildades den 2 november 2015 när Hewlett-Packard† delades. – HP Inc ut­veck­lar, tillverkar och säljer datorer och skrivare för konsumentmarknaden. HP Inc använder Hewlett‑Packards gamla varumärke och logotyp, men HP i det nya företagsnamnet står inte längre för något, utan är en pseudoförkortning. – I november 2019 ville Xerox köpa HP för 33,5 miljarder dollar, trots att HP är ungefär tre gånger så stort som Xerox. HP tackade nej med motiveringen att budet var för lågt och kontrade med att antyda att HP i stället kunde köpa Xerox. Xerox kontrade då med att hota att komma med ett fientligt bud på HP, alltså att gå förbi bolagsstyrelsen och köpa aktierna direkt av aktieägarna. Båda företagen utvecklar och tillverkar skrivare. I mars 2020 drog Xerox tillbaka sitt bud. – HP Inc finns på hp.com. – IDG:s artiklar om HP: länk;
  2. (förr) – förkortning för Hewlett‑Packard†, som 2015 delades i två företag: HP Inc och Hewlett Packard Enter­prise, förkortat HPE.

[delning] [förkortningar på H] [ändrad 23 november 2022]

HP Inc

ett av de två företag som bildades den 2 november 2015 när Hewlett‑Packard† delades. – HP Inc utvecklar, till­verkar och säljer datorer och skrivare för konsumentmarknaden. HP Inc använder Hewlett‑Packards gamla varumärke och logotyp. – HP i det nya företagsnamnet står inte för något längre, utan det är en pseudoförkortning. – HP Inc finns på hp.com. – Se också Hewlett Packard Enterprise.

[företag] [ändrad 18 november 2018]

förnekbarhet

(deniability, även: repudiation) – möjlighet att förneka att man har gjort något som man faktiskt har gjort utan att förnekandet går att motbevisa. Till exempel att man har skickat ett visst meddelande. I tekniska system innebär det att ingen i efter­­hand ska kunna bevisa att du har gjort något, även om du faktiskt har gjort det. – Förnekbarhet är en förutsättning för att människor ska kunna lämna känslig information till nyhets­­medier eller slå larm om missförhållanden utan risk att utsättas för repressa­lier. Det är också en förutsättning för elektronisk röstning med bevarad valhemlighet. – Se också: förnek­bar autenti­se­ring. – Motsats: oförnekbarhet.

[datakommunikation] [personlig integritet] [ändrad 5 augusti 2018]