Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
free plus premium – om program eller tjänst som finns i två versioner: en enklare gratisversion och en mer påkostad (premium) version som kostar. – Stavas också fremium. Det är en form av shareware. – När det gäller datorspel talar man om free-to-play.
[gratis] [produkter och tjänster] [ändrad 4 augusti 2021]
[molnet] [soa] [webbläsare] [ändrad 3 juni 2020]
ett program som förser andra program med ett gränssnitt som gör att de kan köras i princip var som helst utan ändringar. – Docker är främst avsett för program som ska köras i molnet, men dockeriserade program kan också köras på persondatorer, servrar och virtualiserade maskiner, förutsatt att de har tillräcklig kapacitet. – Ett program som har paketerats med Docker kallas för en container – se programbehållare. Det kan köras utan ändringar och anpassningar på valfritt värdsystem, och en programbehållare kan flyttas från ett system till ett annat lika snabbt som vilken fil som helst. Det spelar ingen roll vilket programspråk som programmet har skrivits i eller vilken utvecklingsplattform man har använt. Och det spelar inte heller någon roll vilken molntjänst eller vilket operativsystem det körs på. Däremot krävs att värdsystemet har program installerade för att hantera Docker. – Docker förväntas öka konkurrensen på marknaden för molntjänster, eftersom tekniken med programbehållare innebär att en kund kan flytta sina program från en molntjänst till en annan direkt. – Dockers teknik skiljer sig från virtualisering genom att en Dockerbehållare inte innehåller ett komplett operativsystem. Docker använder värddatorns operativsystem. Mer exakt så har Docker en inbyggd Linux‑kärna, men använder för övrigt värddatorns resurser. Amazon och Google använder Docker, och alla distributioner av Linux är anpassade för Docker. – Docker utvecklas av företaget Docker, som tidigare hette Dotcloud. – Se docker.com.
[it-system] [linux] [molnet] [ändrad 29 september 2014]
snabbflyttande domän – inom datorbrottslighet: skum internetdomän som göms bakom andra, infekterade domäner som ständigt byts ut. Syftet är att dölja webbsidor som gäller brottslighet, till exempel som innehåller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Snabbflyttande domäner används också för att ta emot svar från lättlurade personer som svarar på spam:
– Mer i Wikipedia och se information från ICANN – länk.
[domäner] [skadeprogram] [ändrad 30 april 2019]
tom rad på bildskärmen där användaren kan skriva in instruktioner till datorn. Det är alltså ett enkelt användargränssnitt. – Innan persondatorer med grafiskt användargränssnitt slog igenom var användargränssnitt med kommandorad, textbaserade användargränssnitt, närmast ensamrådande. I ett sådant användargränssnitt visas resultatet av exekveringen av inmatningen som text på bildskärmen, direkt nedanför instruktionen (kommandot). Användaren kan, efter att ha sett resultatet, mata in ytterligare instruktioner. Användaren kan också mata in en hel serie instruktioner på en gång, till exempel ett skript. – Användargränssnitt med kommandorad är, strikt talat, inte riktigt samma sak som de textbaserade användargränssnitt som förekom, i synnerhet på 1980-talet på persondatorer, och som var ett mellanting mellan grafiska användargränssnitt och rena kommandoradsbaserade användargränssnitt. Det program som läser och verkställer instruktioner som matas in på kommandoraden kallas för kommandotolk. – På engelska: command line.
[användargränssnitt] [ändrad 4 februari 2023]
program som tar emot och verkställer instruktioner som användaren matar in, vanligtvis som text. – Inmatningen brukar ske från tangentbord genom en kommandorad, alltså en enkel ruta för textinmatning. Men inget hindrar att man använder andra metoder för inmatning. – Kommantotolken ingår i operativsystemet. Alla operativsystem som kan användas med ett textbaserat användargränssnitt har en kommandotolk. I de vanligaste operativsystemen som macOS och Windows används kommandotolken normalt inte, eftersom de har grafiska användargränssnitt, men det finns en om man vill använda den. – I Unix‑system kallas kommandotolkar ofta för skal (shell). Den mest kända är troligen Bash, som också ingår i Windows 10. – På engelska: command interpreter.
[användargränssnitt] [operativsystem] [ändrad 29 september 2014]
ett av de äldsta näten för datorbaserad kommunikation och diskussion. – Usenet grundades 1979 av Jim Ellis (1956—2001, se dödsruna) och Tom Truscott (se Wikipedia) på Duke University (mer från Duke om Usenet på denna länk). Usenet var då skilt från internet, men sedan början av 1990‑talet är Usenet i praktiken en del av internet. Det finns fortfarande kvar. På 2010‑talet användes det mycket som medium för fildelning. – Typiskt för Usenet är att vem som helst kan skriva inlägg. Det krävs ingen registrering, till skillnad från på andra diskussionsforum på nätet, och man kan skriva under pseudonym. Google köpte 2011 Usenets arkiv, se Google Groups (länk). – Mycket som förknippas med internet kommer från Usenet, som newsgroups (se Usenetforum och alt, betydelse 2). – Usenet har ingen central server, utan är ett sammankopplat system av Usenetservrar (news servers). För att få tillgång till Usenet installerar man en (eller flera) Usenetläsare (newsreaders) på sin dator och ansluter sig till en Usenetoperatör. – Usenet belönades 1995 med Usenix lifetime achievement award (länk, långt ner på sidan).
[diskussioner] [it-historia] [socialt] [ändrad 19 februari 2020]
mobilt nätverk med extremt hög kapacitet. – 5g är efterföljaren till 4g, och liksom 4g är 5g inte i första hand avsedd för röstsamtal, utan för mobil dataöverföring med hög bandbredd. Det är också avsett för sakernas internet, alltså en miljö där det inte bara finns mobiltelefoner och surfplattor, utan där det också är tätt mellan andra terminaler som kommunicerar mobilt. För att basstationerna ska kunna hantera all trafik måste de vara fler och placeras tätare än i 4g. – Hög bandbredd kräver att radiosignalerna sänds på hög frekvens. Det blir ofta millimeterbandet, alltså frekvenser mellan 30 och 300 gigahertz. I USA talar man om mmwave. 5g kan också använda andra frekvenser. – Den höga frekvensen medför i sin tur att räckvidden blir kort, och att signalen blockeras av hinder som väggar och tak. Även dimma och regn kan försvåra eller stoppa datatrafiken. Därför blir 5g‑nätet troligen en kombination av dataöverföring genom kopparkabel eller optisk fiberkabel som ansluts till små basstationer: minst en i varje gathörn och i varje rum där de behövs. Modellen har kallats för ”mobiltelefoni genom wi‑fi”. – Det som följer med från tidigare generationer av mobiltelefoni och mobila nätverk är att nätverket hela tiden vet var en användare finns, förutsatt att användarens telefon (eller annan utrustning för mobil datakommunikation) är påslagen. 5g är utformat för att terminalerna ska vara påslagna ständigt med minimal strömförbrukning när de inte används. – Branschorganisationer för utveckling av 5g är NGMN och 5G‑PPP. – Ett whitepaper om 5g från 5G infrastructure association släpptes i mars 2015 på Mobile world congress i Barcelona: se länk. – Sveriges första 5g-nät invigdes den 5 december 2018 på KTH i Stockholm. – IDG:s artiklar om 5g: länk.
[mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 24 maj 2019]
en sårbarhet i de flesta Unix-system, upptäckt i september 2014. Den bedömdes som mycket allvarlig. Kallas också för Bash, eftersom sårbarheten finns i kommandotolken Bash. Versioner av Bash fram till och med version 4.3 har den. – Sårbarheten innebär i korthet att en angripare kan använda Bash för att få datorn att köra skadliga program. Den upptäcktes av Stéphane Chazelas (länk). – USA:s National cyber awareness system bedömde Shellshock som en 10:a på en skala från 1 till 10 (länk, arkiverad). Patchar som avlägsnar sårbarheten kan laddas ner från Bugzilla (länk).
[sårbarheter] [unix] [ändrad 1 mars 2018]