(TLS) – ett protokoll för säker dataöverföring på webben, avsett att vara ersättare för SSL. Det ingår i HTTPS. – TLS krypterar den datamängd som ska överföras och kontrollerar motpartens identitet. TLS är rätt likt SSL, men de två protokollen är inte utbytbara. – TLS har varit i bruk sedan början av 2000‑talet jämsides med SSL. Många nyare tillämpningar av SSL hanterar både SSL och TLS. – I augusti 2014 meddelade Google att företaget kommer att ge webbsidor som skyddas med TLS högre rankning än sidor som inte använder TLS (se denna länk). – Läs mer om TLS på internets tekniska ledningsgrupp IETF:s webbsidor i RFC 5246 – se här.
[it-säkerhet] [rfc] [webben] [ändrad 24 december 2020]
användning av en annan persons identitetsuppgifter på ett sätt som medför skada eller olägenhet för den drabbade. – Detta är förbjudet i svensk lag sedan den 1 juli 2016. – Den statliga Egendomsskyddsutredningen föreslog 2013 att det skulle kriminaliseras (SOU 2013:85), se denna länk, där det kallas för identitetsintrång. Regeringen lade sedan fram ett förslag till Lagrådet (lagradet.se) i februari 2016, då med benämningen olaga identitetsanvändning. Förslaget röstades igenom i riksdagen och blev lag den 1 juli 2016, se denna länk, (kapitel 4, paragraf 6b). – Brottsliga handlingar som görs med stulen identitet var givetvis brottsliga redan tidigare, men nu är alltså identitetsintrånget som sådant också ett brott. Det kallas också för id‑stöld, id‑kapning, identitetsstöld och identitetskapning, på engelska: identity theft, identity fraud eller identity usurpation. Lagen gäller däremot inte när en person skaffar sig flera identiteter som inte är stulna, utan knutna till hennes egen fysiska person. – Förslaget i Egendomsskyddsutredningen blev kritiserat för att det bara tog upp bedrägerier, men inte när identitetsintrång används för nätmobbning, förföljelser och andra trakasserier. I regeringens förslag till Lagrådet räknades därför olaga identitetsanvändning som en form av olaga förföljelse. – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett test för risken att råka ut för id‑kapning på idkapning.msb.se. – Se också impostering och läs om Samverkan mot id‑intrång (SMID).
– Amerikanska Identity theft resource center (länk) skiljer mellan fem typer av identitetsstöld:
- – Criminal identity theft – det att någon som grips för ett brott uppger någon annans identitet;
- – Financial identity theft – identitetsintrång i syfte att komma över pengar eller varor;
- – Identity cloning – det att man tar över någon annans identitet och lever som den personen i det dagliga livet;
- – Medical identity theft – användande av någon annans identitet för att få tillgång till sjukvård, läkemedel eller falska läkarintyg;
- – Child identity theft – användande av ett barns identitetsuppgifter i bedrägligt syfte.
[identifiering] [it-relaterad brottslighet] [lagar] [personlig integritet] [ändrad 21 november 2018]
(Java database connectivity) – ett programmeringsgränssnitt som hjälper program som är skrivna i Java att samverka med databaser. – JDBC fungerar med de flesta vanliga databashanterare och oavsett operativsystem och datortyp. JDBC är nära släkt med ODBC, en generell standard för samverkan mellan program och databaser. – Läs mer här.
[databaser] [förkortningar på J] [java] [ändrad 29 augusti 2017]
(generic) – allmän, märkeslös – utan särskilda kännetecken, med samma egenskaper som andra av samma slag; inte skyddad av upphovsrätt, registrerat varumärke eller andra inskränkningar:
- – generic brand product – märkeslös produkt, som ”kaffet Kaffe”;
- – generic drug – lågpriskopia av känt läkemedel med utgånget patent;
- – generic computer – märkeslös dator (”källarbygge”);
- – generisk marknadsföring (generic marketing) – märkeslös marknadsföring för en typ av produkt, till exempel ”ät mer smör”;
- – generic user – vanlig användare, typisk användare (utan särskiljande egenskaper).
- – se också generisk toppdomän;
- – företagsnamn och varumärken blir ibland generiska, det vill säga att namnen inte längre förknippas med originalprodukten eller dess tillverkare. Till exempel ”att googla” om att göra sökningar med vilken sökmotor som helst, inte nödvändigtvis Google (se FWSE). Andra exempel är att topsa (Topz är ett varumärke), plexiglas, termos, post-it-lapp, perstorpplatta. Det kallas i upphovsrätten för degeneration av varumärken. Företagen som äger varumärkena brukar motarbeta degenereringen, sällan med framgång.
– Ordet generisk finns på svenska, men det bör användas med urskillning, eftersom de flesta inte vet vad det står för. Ordet innebär egentligen att man särskiljer sorten, men inte individerna. Ordet generisk kommer av latinets genus, plural genera – sort, slag, kön. I biologi och andra vetenskaper används ordet generisk om egenskaper som finns hos alla individer av en viss art.
[språktips] [upphovsrätt] [ändrad 17 september 2019]
tjänst eller nätverk som en användare har tillgång till utan att hon behöver logga in, förutsatt att hon redan är inloggad på en annan tjänst som samarbetar med den andra. – Den tjänst som användaren redan är inloggad på skickar ett intyg (en biljett) till den tjänst som hon önskar logga in på. Om biljetten är giltig loggas hon in utan att behöva ange användarnamn och lösenord eller annan form av autentisering. Observera att biljetten inte innehåller lösenord eller annan information som används vid vanlig autentisering. På engelska: relying party, förkortat RP. – Se också gemensam inloggning, identitetsfederation, identitetsintygare och samordnad identitetshantering.
[lösenord] [ändrad 15 oktober 2018]
Turingpriset – en av it-världens finaste utmärkelser. Priset är uppkallat efter Alan Turing†. Det delas sedan 1966 ut årligen av ACM för ”viktiga och beständiga insatser för datatekniken”. Priset är sedan 2014 en miljon dollar, tidigare 250 000 dollar. –Se ACM:s webbsidor. – IDG:s artiklar om Turingpriset: länk.
[utmärkelser] [ändrad 23 mars 2023]
funktion som bekräftar att en användare av en tjänst eller ett nätverk med gemensam inloggning har rätt att logga in. Detta sker över nätet varje gång användaren loggar in. Det är identitetsintygaren som har katalogen över godkända användare och deras lösenord. Den tjänst som användaren vill logga in på behöver därför inte ha en sådan katalog. När användaren loggar in och anger användarnamn och lösenord skickar identitetsintygaren en instruktion till tjänsten om att användaren ska få tillgång till tjänsten. Kallas också för identitetsintygsutgivare eller identitetsleverantör. På engelska: identity provider, förkortat IdP.
[inloggning] [ändrad 15 oktober 2018]
en av de tre vanligaste toppdomänerna på internet. (De andra två är .com och .net.) – .org är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. Den har funnits sedan 1985. org är kort för organization: domänen .org var från början tänkt för ideella och andra icke‑kommersiella organisationer. Det finns dock inga krav på att man har en sådan organisation för att man ska få registrera en .org‑domän. – Domänen .org administreras av företaget Public interest registry (PIR). I slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänkte sälja PIR, och därmed hanteringen av .org‑domänen, till företaget Ethos Capital (ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar. I april 2020 skrev Electronic frontier foundation (EFF) brev till ICANN och bad att försäljningen skulle stoppas – se denna länk. Den 30 april 2020 beslöt ICANN:s styrelse att avvisa budet från Ethos Capital – se pressmeddelande från ICANN.
[toppdomäner] [ändrad 8 augusti 2022]
ett bildspels-program från Microsoft. – PowerPoint är det absolut vanligaste programmet i sitt slag. Namnet PowerPoint har därför blivit en generisk beteckning på bildspel som körs från dator, det vill säga att bildspel ofta kallas för PowerPoint-presentationer, även om de är gjorda med ett annat program. Andra bildspelsprogram brukar kunna öppna bildspel i PowerPoints filformat (pptx, förr ppt) och även kunna spara egna bildspel i PowerPointformat. – PowerPoint ingår i programsviten Microsoft Office. – PowerPoint utvecklades 1987 för Macintosh på företaget Forethought, som senare samma år köptes av Microsoft. – Se Microsofts webbsidor (länk).
[applikationer] [ändrad 9 februari 2022]
generisk toppdomän på internet, avsedd för företag. Infördes 2001 för att avlasta com‑domänen. Biz står för business. För att man ska få registrera en domän under biz krävs att man har något slags kommersiell verksamhet.
[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]