i kvantfysik: det att två partiklar (vanligen fotoner) beter sig som om de hängde ihop, trots att detta verkar vara omöjligt. – Om man mäter en egenskap hos den ena, till exempel polarisering, vet man därmed automatiskt vilket resultat man får om man mäter samma tillstånd hos den andra. (Man får det motsatta eller komplementära tillståndet: om den ena är polariserad lodrätt är den andra polariserad vågrätt.) Detta kan verka lättförklarligt (fotonerna har varit sådana hela tiden), men enligt kvantfysikens lagar har fotonerna inte något bestämt tillstånd förrän man faktiskt mäter. Detta har visats matematiskt. Fotonerna har alltså inte något ”dolt tillstånd” som realiseras vid mätningen, utan båda reagerar samtidigt på samma mätning, trots avståndet. – Ett vanligt sätt att testa sammanflätning är att sända en foton in i en viss typ av kristall. När fotonen träffar kristallen uppstår två sammanflätade fotoner som lämnar kristallen i varsin riktning. Eftersom fotoner definitionsmässigt rör sig med ljusets hastighet och eftersom ingen information kan förmedlas snabbare än ljuset finns det inget sätt för den foton som mäts att ”tala om” för den andra fotonen vad som hänt. Ändå är detta vad som tycks hända. Allt som påverkar den ena fotonen påverkar omedelbart den andra. Sammanflätning är dock inte ett särskilt stabilt tillstånd. – Sammanflätning används i så kallad kvantkryptering, eftersom det gör att tjuvlyssning upptäcks omedelbart. Varje försök att mäta den ena fotonens tillstånd märks på den andra sammanflätade fotonen, men mer troligt är att avlyssningen leder till att sammanflätningen upphör, vilket också märks omedelbart. – Nobelpriset i fysik 2022 gick till Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”. Se Kungliga vetenskapsakademiens webbsidor: kva.se/nyheter…. – På tyska: Verschränkung; på engelska: entanglement.
[kvant] [ändrad 4 oktober 2022]
ett internetbaserat forum för kvinnor i it, grundat 1987 av Anita Borg† i USA. Nätverket är öppet för alla kvinnor som ägnar sig åt de tekniska aspekterna av it. – Se anitab.org/.
[yrkesorganisationer] [ändrad 2 september 2020]
(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög placering i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspackning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sökmotorer att diskvalificera sidor som sabotören ogillar.
[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
eXtensible access control markup language – programspråk för beskrivning av behörigheter för inloggade användare i it‑system. XACML är en tillämpning av XML, och utvecklas i branschorganisationen Oasis. Arbetet på XACML påbörjades 2001. Den senaste versionen, XACML 3.0, kom 2013. Målet är att XACML ska bli en de facto internationell standard. – Mer här.
[förkortningar på X] [it-system] [programspråk] [ändrad 10 november 2018]
Extensible business report language – XML‑baserat språk för uppmärkning av ekonomisk information. XBRL kan användas för bokföring, bokslut, redovisning, offerter, kreditupplysningar, börsdata och annan ekonomisk information. Informationen presenteras för mänskliga läsare i traditionell form på datorskärmen, men har dolda så kallade taggar skrivna i XBRL. Taggarna beskriver informationen i detalj så att den kan bearbetas av datorprogram, till exempel ”hällas in” i ett kalkylark. – Läs mer på xbrl.se.
[applikationer] [förkortningar på X] [xml] [ändrad 21 mars 2018]
(XDR) – en standard för beskrivning och kodning av data som ska skickas mellan it-system av olika typ. – Mer i Wikipedia.
[data] [datakommunikation] [ändrad 1 oktober 2019]
eXtensible HTML – en omarbetning av HTML, skriven som en tillämpning av XML. – Läs mer på W3C:s webbsidor (från 2002). Sedan 2009 står W3C inte bakom XHTML, utan ser det som en av många tillämpningar av XML – se denna länk. – Läs också om HTML5.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 19 januari 2020]
i typografi: höjden på lilla x – ett av standardmåtten när man beskriver typsnitt. Höjden på lilla x är ju också höjden på alla andra gemena bokstäver som saknar underhäng och uppstapel: a, c, e, m, n, o, r, s, u, v, w och z. – Jämför med versalhöjd och Åp‑höjd.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
en serie minidatorer som lanserades 1977 av Digital†, och som i ett par decennier var världens ledande minidator. Den första modellen hette VAX‑11 för att markera att den var kompatibel med den populära PDP‑11†. – VAX var ett 32‑bitars system med möjlighet att koppla samman flera datorer i ett nätverk – en nyhet på den tiden. 1983 kom möjligheten att koppla samman dem i kluster, vilket innebar att flera minidatorer arbetade tillsammans som en enda dator med prestanda som en stordator. 1984 kom den andra generationen, VAX 8600, som direkt blev en försäljningssuccé. På 1990-talet fick VAX svårigheter att konkurrera med servrar för Unix (inklusive Linux) och med Windows. Compaq†, som hade köpt Digital, lade år 2000 ned tillverkningen av VAX‑datorer. – Operativsystemet för VAX hette VMS†, senare OpenVMS. – VAX var en förkortning som stod för Virtual address extension.
[minidatorer] [vax] [ändrad 24 september 2018]
en Turingmaskin som kan ersätta alla andra Turingmaskiner. – Eftersom en Turingmaskin närmast motsvarar ett datorprogram är en universell Turingmaskin en maskin som kan ersätta alla datorprogram. Den motsvarar därför vad vi kallar en dator. När man talar om ”Turingmaskiner” menar man ofta universella Turingmaskiner, men det är alltså skillnad. (Observera att Turingmaskiner är teoretiska konstruktioner – det finns inga praktiskt användbara Turingmaskiner, så som de beskrevs av Alan Turing†, utom för mycket enkla operationer.)
[datorvetenskap] [ändrad 6 juni 2017]