en webbsajt som publicerar känd och viktig litteratur på internet för fritt bruk. – Projekt Gutenberg, som grundades 1971, har publicerat en stor del av världslitteraturen på många språk. Det är enbart litteratur som inte längre skyddas av upphovsrätt. – Project Gutenberg belönades 2002 med Stockholm Challenge Award i kulturklassen. – Läs mer på gutenberg.org. – I Sverige finns de besläktade Projekt Runeberg, Allmogens och Litteraturbanken, se också Wikisource.
[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]
kodförråd – även: datakatalog eller utvecklingskatalog, förkortat repo – databas för information som används och skapas i systemutvecklingsprojekt. – Kortformen repo används också om kompletta uppsättningar programkod som publiceras på internet. – I systemutveckling kan kodförråd vara definitioner och beskrivningar av objekt och datatyper, avsedd att underlätta systemutveckling på ett enhetligt sätt. Även för sparande av programkod som är under arbete. – Huruvida det är någon principiell skillnad mellan engelska repository och data dictionary, som båda brukar översättas med datakatalog, är omstritt. Om det är någon skillnad består den i att ett repository är mer omfattande till innehållet. På svenska har termen kodförråd blivit vanlig på 2010‑talet. – Ordet repository skulle också kunna översättas med repositorium, ett gammalt svenskt ord som betyder förråd, bokhylla, bokskåp. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk.
[systemutveckling] [ändrad 6 december 2020]
- – program som köps i butik (där det står på en hylla), till skillnad från program som laddas ner från nätet;
- – program som står oanvänt i en låda på en hylla (hyllvärmare).
[mjukvara] [ord på -ware] [ändrad 14 juli 2014]
- – ett nerlagt musikprogram, skrivet i öppen källkod som alternativ till iTunes och liknande. Songbird lanserades 2006 och lades ner 2013;
- – en uppspelningsapparat som strömmar musik från tjänster som Spotify. Den är avsedd att anslutas till en ljudanläggning. Lanserad 2021. – Se andoveraudio.com…;
- – ett program som hittade och kände igen musikfiler på internet, även om de var lagrade under förvrängda namn. – Songbird utvecklades av pianisten Travis Hill för att hitta upphovsrättsligt skyddad musik på Napster, men det kunde anpassas för andra system för utbyte av musikfiler på internet. Songbird visades upp våren 2001. Av allt att döma nerlagt sedan dess.
[mediespelare] [musik] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 12 december 2022]
i biometrisk identifikation: användare som det är lätt för bedragare (vargar) att imitera. – Se också falsk matchning. – På engelska: lamb. Det finns också getter och får.
[biometri] [ändrad 11 mars 2021]
(storage medium) – samlingsbeteckning på alla anordningar som kan lagra data permanent, som hårddiskar, SSD och andra icke-flyktiga halvledarminnen, optiska diskar, magnetband.
[lagringsmedier] [ändrad 10 juli 2020]
i it-system: användares rätt att komma åt vissa filer och resurser. Vad de sedan får göra, eller inte får göra, med dessa filer och resurser kan vara ytterligare reglerat: vissa användare får kanske inte ens se att en viss fil finns, andra har rätt att ändra och kanske radera samma fil. – Man brukar dela in behörighet i tre huvudtyper:
- – automatisk behörighet – behörighet som alla användare har. I moderna operativsystem med konton och obligatorisk inloggning följer ett antal automatiska behörigheter med kontot. Oftast har användarna till exempel den automatiska behörigheten att skapa nya filer och att ändra och radera filer som hon själv har skapat, liksom att köra filer. Att få logga ut är också en automatisk behörighet;
- – beviljad behörighet – behörighet som är knutna till användarens identitet. Användaren har behörigheten så snart som hon har loggat in;
- – ansökt behörighet – behörighet som användaren eller ett program måste ansöka om varje gång det ska användas, eller för varje session.
- – privilegier är en term för behörigheter som bara en begränsad grupp användare har.
– Behörighet är knuten till personer och grupper (mer exakt till deras konton), till skillnad från rättigheter, som är knutna till filer och andra resurser. – Behörighet kan också vara rollbaserad. Det innebär att användaren loggar in som, till exempel, ”jourhavande sköterska” med ett lösenord som är knutet till den arbetsuppgiften, vanligtvis i kombination med personlig inloggning. – Attributsbaserad behörighet är ett bredare begrepp än rollbaserad behörighet och innebär att en inloggad persons behörighet vid varje tillfälle är beroende av ett antal faktorer: är hon på jobbet eller hemma, vilken tid på dygnet är det, vilken dag i veckan, vilken avdelning, vilken IP‑adress loggar hon in från, med mera. Version 3 av det behörighetsbeskrivande språket XACML är anpassat för attributsbaserade behörigheter. – Man skiljer också mellan kan‑behörighet och får‑behörighet (befogenhet). Att en anställd kan komma åt viss information betyder inte nödvändigtvis att hon får göra det. Exempel: sekretessbestämmelser för polis och sjukvårdspersonal säger att de får hämta information, i synnerhet personuppgifter, ur sina respektive it‑system enbart när de behöver informationen för sitt arbete. Men de kan göra det när som helst. Aktiviteterna loggas och missbruk kan straffas. – Om manipulation av behörighet, se behörighetsintrång.
[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 10 december 2020]
i film: figurer som har tecknats av datorer (datoranimerade figurer), i synnerhet sådana som förekommer tillsammans med mänskliga skådespelare och i filmade miljöer. – Ofta används förkortningen CGI.
[datoranimering] [ändrad 10 december 2019]
- – distribuerad GIX (internetknutpunkt);
- – tidigare: beteckning på den GIX som fanns på KTH i Stockholm, överlåten till Netnod 1997, numera Netnod IX (netnod.se/ix…).
[förkortningar på D] [internet] [ändrad 9 maj 2022]
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
- – Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en programkörning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
- – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
- – i programmering betyder instruktionen escape att det kommer ett skifte mellan programkod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kommentarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangentbordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a character – citera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av programkod. – Se också utkommentera;
- – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]