princip för it-säkerhet: den som skapar en fil eller annan resurs bestämmer också vem som får ha tillgång till den och använda den på olika sätt Så fungerar det i Unix‑baserade system och i Windows. På engelska heter det discretionary access control, förkortat DAC. – Alternativet är regelbaserad accesskontroll, men de två principerna utesluter inte varandra, utan används oftast i kombination. – Läs också om enhetsbaserad accesskontroll, rollbaserad accesskontroll och platsbaserad accesskontroll.
[åtkomst] [ändrad 1 juni 2017]
- – Caller ID for e-mail – program från Microsoft som skulle göra det svårare att sända spam med falska avsändaradresser. Programmet lanserades 2004, se denna intervju. – Jämför med Sender policy framework. – Se också Sender ID;
- – amerikansk term för nummerpresentation. Kallas också för caller line identification, CLI.
[it-säkerhet] [spam] [telefoni] [ändrad 19 juni 2014]
i it-säkerhet: det att en användare kommer åt bestämda resurser i ett nätverk enbart om hon efterfrågar den från en godkänd dator, smart mobil eller surfplatta. Enheten kan identifieras av sin MAC‑adress eller av ett installerat program. Syftet är att göra det så svårt som möjligt för utomstående att begå dataintrång. – På engelska: device-based access control, förkortat DBAC. – Läs också om användarstyrd accesskontroll, platsbaserad accesskontroll, regelstyrd accesskontroll och rollbaserad accesskontroll.
[åtkomst] [ändrad 2 juni 2021]
- – Amazon Fire – en nerlagd smart mobil från Amazon. Den visades upp i juni 2014, och tillverkningen upphörde 2015. – Fire hade bland annat möjlighet att ta hologram-liknande bilder med hjälp av fyra extra inbyggda kameror. Med programmet Firefly kunde man ta en bild på något och omedelbart få reda på vad det är och beställa det från Amazon. Mobilen kom med webbläsaren Silk. – Fire var kopplad till Amazons utbud av tjänster: operativsystemet var en variant av Android, men Fire kunde bara köra program från Amazons appbutik. Försäljningen i USA gick så dåligt att telefonen kallades för ”Amazon Misfire”;
- – en surfplatta från Amazon, lanserad i september 2011. Den hette
Kindle Fire fram till 2015. Fire har ett Android-baserat operativsystem. Den har trådlös datakommunikation med wi-fi och i nyare versioner också över 4g‑nätet. Den kommer med webbläsaren Silk. – Se också Kindle och mobiltelefonen Fire. – Läs mer på Amazons webbsidor.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [surfplattor] [ändrad 5 juni 2020]
tilldelning av behörighet till användare i ett nätverk beroende på deras roll i organisationen. – Man har ett antal fördefinierade roller som knyts till användare. Varje användare tilldelas en eller flera roller i organisationen, och användarens möjlighet att komma åt resurser i nätverket eller att vidta åtgärder är knuten till rollen. Samma person kan ha olika roller i olika situationer, vid olika tider eller beroende på plats (är hon på sin ordinarie arbetsplats, jobbar hon hemifrån eller från ett hotellrum). – Det finns också användarstyrd accesskontroll, enhetsbaserad accesskontroll, platsbaserad accesskontroll och regelstyrd accesskontroll. – På engelska: role‑based access control, RBAC, på svenska också rollbaserad åtkomstkontroll.
[åtkomst] [ändrad 15 november 2021]
program för upptäckt av intrångsförsök i datornät (NIDS), skrivet i öppen källkod av Martin Roesch (länk). Snort övervakar trafiken i nätet i realtid genom att ”sniffa” varje paket som passerar. Programmet letar efter skadligt innehåll och misstänkta mönster. Det kan avslöja flera vanliga typer av angrepp. – To snort betyder att fnysa, att frusta, även: att sniffa. – Snorts webbplats är snort.org.
[attacker] [ändrad 14 augusti 2019]
ett operativsystem för anonym och ospårbar internetkommunikation. – Tails är avsett att köras från ett USB‑minne för att inte lämna några spår på den dator som det har körts på. Tails levereras med förinställda program för anonym och ospårbar kommunikation. Bland annat ingår OpenPGP och OTR för kryptering samt Tor för ospårbar kommunikation. Själva operativsystemet, som presenterades 2009, är baserat på Debian, ett utförande av GNU/Linux. – Se tails.boum.org, där Tails också kan laddas ner gratis. – Se också Byzantium och Haven samt Satya (under Silentkeys).
[it-säkerhet] [linuxdistributioner] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 22 september 2022]
digital versatile disk, från början digital video disk – optisk disk med samma yttermått som en CD, men med mycket högre kapacitet. – DVD:er används för långfilmer och för datalagring. En DVD har plats för en långfilm. – DVD‑formatet utvecklades av Sony och introducerades i Japan 1996, i USA 1997 och i Europa 1998. Försäljningen av DVD har avtagit på 2010‑talet, dels på grund av det nyare formatet Blu‑ray disc, men framför allt på grund av distribution av video över internet. – En enkel DVD rymmer 4,7 gigabyte jämfört med 0,6 gigabyte på en CD. De flesta DVD lagrar dessutom data i två skikt på samma sida, och rymmer då 8,5 gigabyte. Man kan dessutom göra dubbelsidiga DVD, och då får man in 17 gigabyte på en disk, men sådana DVD förekommer sällan i praktiken. – DVD har tätare datalagring per ytenhet än CD och använder datakompression (MPEG-2). Spelare för DVD kan också spela CD, men en CD‑spelare kan inte spela DVD. – För att förhindra piratkopiering av långfilmer i DVD‑format är DVD krypterade med algoritmen CSS. – Inspelningsbara (”brännbara”) DVD‑format är bland andra DVD-R, DVD+R, DVD-RW, DVD+RW och DVD-RAM†. – Att spela in information på en DVD kallas för att bränna en DVD, mer formellt för att skriva till DVD:n. En DVD som kan raderas och brännas igen kallas för återskrivbar. – DVD‑formatet förvaltas av organisationen DVD Forum (länk, senast uppdaterad 2012). – Läs också om DVD‑formatets efterföljare, Blu‑ray disc.
[dvd] [förkortningar på D] [optiska diskar] [videoteknik] [ändrad 21 februari 2018]
(graphics processing unit, GPU, även: visual processing unit, VPU) – processor som är konstrueradd för att rita rörliga bilder på datorskärmen (se rendering) snabbt och med hög kvalitet. – Alla persondatorer har mer eller mindre avancerade kretsar för behandling av det som ska visas på bildskärmen, men speciella grafikprocessorer används för tillämpningar med höga krav, som film och datorspel. De monteras ofta in i efterhand på ett särskilt grafikkort, men kan också vara inbyggda från början. Grafikprocessorn tar över bearbetning av grafiken från datorns centralprocessor. – Grafikprocessorer används för datorspel med höga krav på hantering av rörliga bilder och för datoranimering. – Grafikprocessorer är i grunden kraftfulla processorer för flyttals‑beräkningar. De är konstruerade för parallell bearbetning av data (en processor kan utföra flera beräkningar samtidigt), vilket har lett till att de faktiskt är bättre än vanliga processorer för vissa typer av beräkningar som inte handlar om grafik. (Se OpenCL.) – Se också APU (accelerated processing unit) och NPU (neural processing unit).
[datoranimering] [grafik] [sidoprocessorer] [spel] [ändrad 4 juni 2022]