imaging

– bildframställning, bildhantering, bildbearbetning:

  1. – dator­stödd bild­fram­ställ­ning, till exempel baserad på röntgen;
  2. – överföring av text och bild från papper till digital form;
  3. – bearbetning och förbätt­ring av bilder med hjälp av dator. Jäm­för med rendering;
  4. – se under diskavbild.

[bildbehandling] [datalagring] [ändrad 30 oktober 2020]

John von Neumann medal

IEEE John von Neumann medalvon Neumann‑medaljen – ett pris som delas ut årligen av IEEE för ”enastående prestationer inom datorvetenskapen”. Priset är har namn efter datorpionjären John von Neumann†. – Se IEEE:s webbsidor: länk (längst ner på sidan).

[utmärkelser] [ändrad 13 juni 2021]

Quickconnect

en teknik för snabbare handskakning vid uppkoppling av modem av 1990‑talstyp. Ingick i standarden V.92 (se modem). Byggde på att modemet lärde sig telefonförbindelsens egenheter och därför kunde minska uppkopplingstiden från 20—30 sekunder till ungefär hälften.

[datakommunikation] [ändrad 4 januari 2019]

RDMA

remote direct memory access – direkt åtkomst till data i en annan dators arbetsminne (RAM‑minnet). Datamängden kopieras direkt från den andra datorns arbetsminne till den första datorns arbetsminne. Detta sker direkt, utan inblandning av den andra datorns processor eller operativsystem. Det går mycket snabbt och minskar belastningen på datorerna. RDMA används i sammankopplade nät av datorer (kluster) med krav på höga prestanda. Det förutsätter vissa inställningar hos de inblandade datorerna. – Läs mer hos branschorganisationen RDMA Consortium (länk) (från 2009).

[förkortningar på R] [minnen] [ändrad 23 augusti 2019]

Trusted computing group

(TCG) – en branschorganisation som utarbetar specifikationer för dataskydd och integritets­skydd för person­datorer. – TCG grundades 1999 av Compaq†, dåvarande Hewlett‑Packard†, IBM, Intel och Microsoft. Hette då Trusted computing platform alliance (TCPA). De första TCPA/TCG‑specifikationerna presenterades 2001. Micro­softs Next generation secure computing base†, NGSCB, var baserad på TCPA/TCG. – Se trustedcomputinggroup.org.

[dataskydd] [organisationer] [ändrad 19 september 2018]

utgivningsbevis

intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Utgivningsbevis förutsätter att man också har ansvarig utgivare. – Utfärdande av utgivningsbevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upptaget. Utgivnings­bevis för tidningar och tidskrifter utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV), (länk), men utgivningsbevis för webbsidor och eter­medier utfärdas av Myndig­heten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett massmedieföretag som redan har utgivningsbevis (för tidning eller tidskrift) också publicerar webbsidor behöver den inte skaffa utgivningsbevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndigheten för press radio och tv.

[massmedier] [radio och tv] [svenska myndigheter] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]

automatspelslagen

en svensk lag som reglerar anordning av icke vinstgivande dator­spel och andra automatspel för allmänheten. – Som icke vinstgivande räknas också spel där man kan få frispel (men inte vinna pengar eller föremål). Sådana spel kallas också för förströelsespel. – Lagen, som är från 1982 (med ändringar som började gälla 2019), säger att alla som tillhandahåller sådana spel för allmänheten måste ha tillstånd från Lotteriinspektionen. Tidigare måste de också betala en avgift, så kallad LAN‑avgift – se LAN-kafé – den avgiften avskaffades 2019. (Däremot kostar det fortfarande att få tillstånd.) – Lagen väckte uppmärksamhet sommaren 2014 när hamburgar­kedjan Max hotades med böter av Lotteriinspektionen för att restaurangen tillhandahöll Microsofts Xbox 360 till sina gäster. Lotteriinspektionen hade redan tidigare, 2012, skrivit till regeringen och föreslagit att lagen skulle ändras: det skulle krävas anmälan, men inte tillstånd. 2013 började Lotteriinspektionen att tillämpa ett tidigare beslut i regeringsrätten om att så kallade LAN‑kaféer omfattas av automatspelslagen, vilket innebär krav på tillstånd och avgifter. Men riksdagens kulturutskott föreslog i mars 2015 att kravet på avgift skulle tas bort. – Som automatspel enligt denna lag räknas bland annat så kallade tv‑spel (som spelas med spelkonsol), flipperspel, arkadspel och målspel (som ishockeyspel). – Om bakgrunden till lagen, se denna artikel i Computer Sweden. – Lagens formella namn: Lag (1982:36) om anordnande av visst automat­spel, se länk; tillägg som trädde i kraft 2019, se denna länk. – IDG:s artiklar om Lotteriinspektionen: länk.

[lagar] [spel] [ändrad 29 maj 2021]