Sweding

”svenskning” – om filmer: att göra egna billiga versioner av kända filmer. Att ”svenska” filmer var en fluga i början av 2008. – Uttrycket kom från filmen Be kind rewind (se IMDb: länk): biträdena i en videobutik råkar radera alla rullarna (de har, av någon anledning, alla filmer på video­band i stället för på DVD), och spelar därför in egna nollbudgetversioner av filmer som deras kunder vill hyra. Detta tar förstås tid, men då skyller de på att filmerna ”kommer från Sverige”. – Se också shanzhai.

[jargong] [kuriosa] [spelfilmer] [ändrad 7 juni 2017]

Swift

  1. – ett programspråk från Apple. Det är avsett för programutveckling för macOS och iOS, och ska er­sätta Objective‑C. – Swift presenterades i juni 2014. Det var först endast till­gäng­ligt för utveck­ling för OS X (numera macOS) och iOS, men i juni 2015 blev det öppet för alla som vill använda det, alltså även för Windows och Android. I december 2015 släppte Apple Swift med öppen källkod. – Läs mer på Apples webb­sidor;
  2. Society for worldwide inter­bank communication – en världsomfattande organisation för överföring av pengar mellan banker genom datornät. – Swift grundades 1973, och finns i nästan alla länder. Det är ett företag som ägs av banker, finansbolag och storföretag. Det har huvud­­­kontor i Belgien. – Sommaren 2009 beslöt EU:s minister­­­råd att inleda sam­tal med USA om att ge USA tillgång till Swifts in­formation om betalningar. USA hade begärt tillgång till informationen som led i kampen mot terrorism. Tidigare fanns Swifts servrar i USA, men efter att de flyttades till Europa skyddas informationen av EU:s lagar om skydd för personupp­gifter. I februari 2010 röstade Europaparlamentet nej till förslaget om att ge USA tillgång till informationen. Men senare samma år godkände Europaparlamentet en något för­ändrad version av avtalet. – Swift är också en alternativ benämning på BIC (en kod för identifiering av banker);
  3. Jonathan Swift (1667—1745) – irländsk författare, politiker och präst, mest känd för boken Gullivers resor, först utgiven 1726. Även om Gullivers resor numera ofta ses som en barnbok, vilket förutsätter att man utesluter delarna tre och fyra, är det i själva verket en politisk satir. Swifts Ett anspråks­­löst förslag (A modest proposal) från 1729 är en av de blodigaste satirer som har getts ut. – Inom it har Jonathan Swift bidragit med namnet på sökmotorn Yahoo och med termerna big‑endian och little‑endian.

[betalningar] [litteratur] [macos och ios] [programspråk] [ändrad 31 juli 2019]

chapter 11

företagsrekonstruktion, konkursskydd – i USA: skydd för konkurshotat företag mot fordringsägare under begränsad tid. – Företaget ska under den tiden rekonstrueras eller avvecklas i ordnade former. Benämningen chapter 11 syftar på det kapitel i den amerikanska konkurs­lagen där detta regleras. (”The company went into chapter 11.”) Mot­svarar närmast den svenska lagen om före­tags­rekon­struk­tion. – Läs mer på de ameri­kanska dom­stol­ar­nas webb­sidor (länk).

[företag och ekonomi] [juridik] [ändrad 17 november 2018]

Nigeriabrev

ett slags bedrägeri som sprids med e‑post, ofta från Nigeria men också från andra länder. – Av­sändaren påstår att han har en förmögen­het, men att han behöver hjälp med att få loss pengarna. Den som hjälper till får löfte om generös ersättning. För att hjälpa till måste man öppna ett bankkonto i bedragarens hemland. Men allt som händer är att offren får betala avgifter och omkost­nader som bedragaren tar hand om. Man talar därför om advance fee fraud (AFF) eller advance fee scam. Den som låter sig luras kallas i Nigeria för mugu. En del bedragare bjuder offren till Lagos och rullar ut röda mattan för dem. Kallas också för 419 scam efter den paragraf i den nigerianska strafflagen, kapi­tel 38, som är tillämp­lig. – Se också Nordeabrev (inaktu­ellt).

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 2 juli 2019]

OCR-nummer

sifferserie på post- och bankgiroräkningar, ur­sprung­ligen avsedd för automa­tisk be­hand­ling med maskinläsning (OCR) av betalningar gjorda med pappersavier. – OCR‑numret är ett referensnummer för företaget som tar emot betalningen. Det kan i princip se ut hur som helst (det behöver bara vara meningsfullt för mottagaren), men det brukar innehålla fakturanummer och / eller kundnummer. Sista siffran, eller de två sista siffrorna, är kontrollsiffror. – OCR‑numren finns kvar, trots att de numera sällan används för maskin­läsning: den sifferserie som man brukar behöva ange när man betalar räkningar på internet är ett OCR‑nummer, även om det används för maskinläsning bara när kunderna betalar genom att skicka in en påskriven räkningsavi. – OCR‑numren har blivit kritiserade eftersom de kan vara väldigt långa. Det spelar ingen roll vid maskinläsning, däremot när man ska ange dem manuellt vid betalning på internet.

[användargränssnitt] [betalningar] [förkortningar på O] [ändrad 14 maj 2022] 

cash

kassa, kontanter. – I företagsekonomi betyder engelska cash oftast kassa – att ett företag har si och så många miljoner ”in cash” betyder att företaget har beloppet lätt åtkomligt på banken (plus kanske mindre belopp i mynt och sedlar i handkassan – petty cash). Detta till skillnad från ekonomiska tillgångar som är bundna i aktier och andra värdepapper.

[företag och ekonomi] [ändrad 17 november 2018]