CERN

Organisation européenne pour la recherche nucléaire – den europeiska kärn­forsknings­organisationen i Genève. Det var där som Tim Berners-Lee upp­fann World Wide Web år 1990. – Se home.cern. – 2014 startade CERN den krypterade e‑post­tjänsten Proton­mail. – Förkortningen CERN står för Conseil européen pour la recherche nucléaire (Europeiska rådet för kärnforskning), organisationens ursprungliga namn.

[forskningsinstitut] [förkortningar på C] [webben] [ändrad 9 november 2017]

Contiki

världens troligen mest kompakta operativsystem. – Hela operativsystemet med grafiskt användargränssnitt rymdes ursprungligen på mindre än 30 kilo­byte. En nyare version behöver 100 kilobyte. – Con­tiki utvecklades med öppen käll­kod 2002 av Adam Dunkels (länk), och avsett för inbyggda system och sakernas internet. – Namnet anspelar på Thor Heyerdahls flotte Kon-Tiki (se Wiki­pedia). – Se github.com/contiki-ng…. – Jäm­för med TinyOS.

[operativsystem] [sakernas internet] [ändrad 1 augusti 2022]

Defcon

Hacka med ett leende.
Hacka med ett leende.
  1. – även: Def Con – en konferens om it‑säkerhet, anordnad varje sommar sedan 1993 i Las Vegas. – Defcon kallas ofta för hackar‑konferens. Bland deltagarna finns experter på it‑säkerhet, representanter för myndigheter, polis och säkerhetsorganisationer samt många så kallade hackare – privatpersoner med ett aktivt intresse för it‑säker­het och hur man kringgår den. Under konferenserna anordnas bland annat tävlingar i att knäcka system för it‑säkerhet. – Se defcon.org;
  2. – en beredskapsskala som används av USA:s krigsmakt. Det är en femgradig skala där DEFCON 5 står för fredstid och DEFCON 1 står för fullt krig. Det är en förkortning för Defense readiness condition:
  3. Defcon: Everybody dies – ett datorspel där man leker kärnvapenkrig. Det har funnits sedan 2006 och kommer från brittiska Introversion Software. – Se introversion.co.uk.

[förkortningar på D] [it-säkerhet] [konferenser] [krig] [spel] [ändrad 15 september 2021]

EVD

enhanced versatile disc – ett avvecklat kinesiskt alternativ till DVD. – De första EVD‑produkterna lanserades runt julen 2003, men satsningen på EVD upphörde runt 2008. EVD utvecklades för att ha bättre bild- och ljudkvalitet än DVD. Det utvecklades i Kina med statligt stöd, bland annat för att kinesiska tillverkare genom att gå över till EVD skulle slippa licensavgiften på ungefär 150 kronor per DVD‑spelare. – Se Wikipedia.

[förkortningar på E] [nerlagt] [optiska diskar] [ändrad 17 december 2019]

Proton

företaget som tillhandahåller den krypterade e-posttjänsten Proton Mail och andra tjänster som skyddar privata data och privat kommunikation. – Proton startades 2014 under namnet Protonmail av en grupp forskare på det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. 2022 bytte företaget namn till Proton AG (proton.me) och Protonmail blev Proton Mail. –  Det som då hette Protonmail, och som är gratis, räknades 2017 som världens mest använda krypterade e‑posttjänst. – Tjänsten är utformad så att mejlen ska vara omöjliga att läsa för utomstående. De lagras i krypterad form på Proton Mails servrar. Användarna har två lösenord: ett för att logga in på tjänsten, ett annat för att dekryptera sina mejl. – Företaget stöder sig på Schweiz stränga lagar för skydd av privatlivet. – Under 2016 ansåg Protonmail att Google manipulerade sökresultaten i sin sökmotor så att besökarna inte längre kunde hitta Protonmail när de sökte på uttryck som ”encrypted email” och ”secure email”. Google svarade att det berodde på ett tekniskt fel, och Protonmail återfick senare sin tidigare höga rankning. (Se inlägg på Protonmails blogg.) – I januari 2017 införde Protonmail möjligheten att nå Protonmails servrar genom Tor‑nätverket. Det gjordes för att motverka blockering av Protonmail, vilket en del diktaturer har infört. (Turkiet blockerade Protonmail i mars 2018.) Den som övervakar en persons internetkommunikation kan inte (i varje fall inte på något enkelt sätt) se att den övervakade besöker Protonmails Torserver. (Mer om detta på Protonmails webbsidor.) – Proton tillhandahåller, förutom e-post, även en VPN-tjänst, en kalender och en lagringstjänst. – Läs också om Dark mail, Lavabit†, Silent circle och Tutanota.

[e-post] [kryptering] [namnbyte] [skyddad kommunikation] [ändrad 6 juni 2022]

tablå-tv

tv där program sänds på bestämda tider som publiceras i en programtablå. Alltså den sorts tv som var den enda som fanns fram till början av 2000‑talet. Kallas också för gammel‑tv och linjär tv. – Alternativet är att tittaren kan hämta tv‑program från tv‑kanaler när hon själv vill. Se IP‑tv, Play, television 2.0 och tv‑on‑demand.

[tv] [ändrad 7 november 2019]

television 2.0

00-talets television, där programmen distribueras via internet (se IP‑tv) och kan lagras på hårddisk (hårddiskinspelare), så att tittarna kan se programmen när de själva vill. (Motsats: tablå‑tv.) På 2010‑talet har det blivit vanligt att tv‑bolagen själva tillhanda­håller program­repriser som tittarna kan se när de vill – se Play. – Läs också om tillägget 2.0.

[generationer] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2018]

RenderMan

ett program från Pixar för rendering av datoranimerad film. – RenderMan är till för att rita kom­pli­ce­rade yt­struk­turer som hår och päls, rita skuggor och dagrar och se till att figurer och föremål får rätt stor­lek i bilderna. Det kan inte an­vändas för att skapa dator­animerade filmer från grunden. Det måste ha en film (en fil med en komplett sekvens av rörliga figurer modellerade i tre dimen­sioner och med bak­grund) att arbeta med. Man kan delvis jämföra med tecknade serier, där seriens upphovsperson först ritar serien med penna eller tusch. Sedan färg­läggs den, ofta av någon annan. – Pixar använder Render­Man för sina egna filmer och säljer det till andra. Det har blivit en in­offi­ciell standard. Andra renderingsprogram använder samma fil­format. Pro­grammet har funnits i sedan 1990‑talet, och skrevs först för Mac­intosh med Motorola­processor. Numera klarar det att köras på så kallade server­­farmer. – Se Pixars webbsidor (länk). Sedan hösten 2014 kan man ladda ner Render­Man gratis för icke‑kommer­si­ell använd­ning, se denna länk.

[datoranimering] [ändrad 18 juni 2018]