Organisation européenne pour la recherche nucléaire – den europeiska kärnforskningsorganisationen i Genève. Det var där som Tim Berners-Lee uppfann World Wide Web år 1990. – Se home.cern. – 2014 startade CERN den krypterade e‑posttjänsten Protonmail. – Förkortningen CERN står för Conseil européen pour la recherche nucléaire (Europeiska rådet för kärnforskning), organisationens ursprungliga namn.
– även: Def Con – en konferens om it‑säkerhet, anordnad varje sommar sedan 1993 i Las Vegas. – Defcon kallas ofta för hackar‑konferens. Bland deltagarna finns experter på it‑säkerhet, representanter för myndigheter, polis och säkerhetsorganisationer samt många så kallade hackare – privatpersoner med ett aktivt intresse för it‑säkerhet och hur man kringgår den. Under konferenserna anordnas bland annat tävlingar i att knäcka system för it‑säkerhet. – Se defcon.org;
– en beredskapsskala som används av USA:s krigsmakt. Det är en femgradig skala där DEFCON 5 står för fredstid och DEFCON 1 står för fullt krig. Det är en förkortning för Defense readiness condition:
– Defcon: Everybody dies – ett datorspel där man leker kärnvapenkrig. Det har funnits sedan 2006 och kommer från brittiskaIntroversion Software. – Se introversion.co.uk.
enhanced versatile disc – ett avvecklat kinesiskt alternativ till DVD. – De första EVD‑produkterna lanserades runt julen 2003, men satsningen på EVD upphörde runt 2008. EVD utvecklades för att ha bättre bild- och ljudkvalitet än DVD. Det utvecklades i Kina med statligt stöd, bland annat för att kinesiska tillverkare genom att gå över till EVD skulle slippa licensavgiften på ungefär 150 kronor per DVD‑spelare. – Se Wikipedia.
företaget som tillhandahåller den krypterade e-posttjänsten Proton Mail och andra tjänster som skyddar privata data och privat kommunikation. – Proton startades 2014 under namnet Protonmail av en grupp forskare på det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. 2022 bytte företaget namn till Proton AG(proton.me) och Protonmail blev Proton Mail. – Det som då hette Protonmail, och som är gratis, räknades 2017 som världens mest använda krypterade e‑posttjänst. – Tjänsten är utformad så att mejlen ska vara omöjliga att läsa för utomstående. De lagras i krypterad form på Proton Mails servrar. Användarna har tvålösenord: ett för att logga in på tjänsten, ett annat för att dekryptera sina mejl. – Företaget stöder sig på Schweiz stränga lagar för skydd av privatlivet. – Under 2016 ansåg Protonmail att Google manipulerade sökresultaten i sin sökmotor så att besökarna inte längre kunde hitta Protonmail när de sökte på uttryck som ”encrypted email” och ”secure email”. Google svarade att det berodde på ett tekniskt fel, och Protonmail återfick senare sin tidigare höga rankning. (Se inlägg på Protonmails blogg.) – I januari 2017 införde Protonmail möjligheten att nå Protonmails servrar genom Tor‑nätverket. Det gjordes för att motverka blockering av Protonmail, vilket en del diktaturer har infört. (Turkiet blockerade Protonmail i mars 2018.) Den som övervakar en persons internetkommunikation kan inte (i varje fall inte på något enkelt sätt) se att den övervakade besöker Protonmails Torserver. (Mer om detta på Protonmails webbsidor.) – Proton tillhandahåller, förutom e-post, även en VPN-tjänst, en kalender och en lagringstjänst. – Läs också om Dark mail, Lavabit†, Silent circle och Tutanota.
tv där program sänds på bestämda tider som publiceras i en programtablå. Alltså den sorts tv som var den enda som fanns fram till början av 2000‑talet. Kallas också för gammel‑tv och linjär tv. – Alternativet är att tittaren kan hämta tv‑program från tv‑kanaler när hon själv vill. Se IP‑tv, Play, television 2.0 och tv‑on‑demand.
00-talets television, där programmen distribueras via internet (se IP‑tv) och kan lagras på hårddisk (hårddiskinspelare), så att tittarna kan se programmen när de själva vill. (Motsats: tablå‑tv.) På 2010‑talet har det blivit vanligt att tv‑bolagen själva tillhandahåller programrepriser som tittarna kan se när de vill – se Play. – Läs också om tillägget 2.0.
ett program från Pixar för rendering av datoranimerad film. – RenderMan är till för att rita komplicerade ytstrukturer som hår och päls, rita skuggor och dagrar och se till att figurer och föremål får rätt storlek i bilderna. Det kan inte användas för att skapa datoranimerade filmer från grunden. Det måste ha en film (en fil med en komplett sekvens av rörliga figurer modellerade i tre dimensioner och med bakgrund) att arbeta med. Man kan delvis jämföra med tecknade serier, där seriens upphovsperson först ritar serien med penna eller tusch. Sedan färgläggs den, ofta av någon annan. – Pixar använder RenderMan för sina egna filmer och säljer det till andra. Det har blivit en inofficiell standard. Andra renderingsprogram använder samma filformat. Programmet har funnits i sedan 1990‑talet, och skrevs först för Macintosh med Motorolaprocessor. Numera klarar det att köras på så kallade serverfarmer. – Se Pixars webbsidor (länk). Sedan hösten 2014 kan man ladda ner RenderMan gratis för icke‑kommersiell användning, se denna länk.