Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

hoppserver

server som kan kommunicera med datorer / servrar i en annan säkerhetszon i ett nätverk. – Den kan hämta information från datorer / servrar i den andra zonen och även ge instruktioner till dem. Eftersom syftet med att dela in ett nätverk i säkerhetszoner är att zonerna ska vara logiskt och fysiskt åtskilda krävs det att hoppservrar, som behövs bland annat för administration av nätverket, är extra säkra och övervakas noga. – På engelska: jump server, på svenska ibland jumpserver.

[it-säkerhet] [nätverk] [servrar] [24 april 2020]

Purdue enterprise reference architecture

(PERA) – en modell för beskrivning av industriella it‑system. Purdue‑modellen utvecklades runt 1990 av Theodore J Williams (1923—2013) med flera på amerikanska Purdue‑universitetet (purdue.edu). Purdue‑modellen delar upp it-system i fem lager på ett sätt som påminner om OSI‑modellen:

  • – lager 0 är de fysiska processerna i företaget;
  • – lager 1 är sensorer och andra anordningar som mäter och direkt påverkar de fysiska processerna;
  • – lager 2 är styrsystem och användargränssnitt;
  • – lager 3 är system som hanterar tillverkningsprocessen;
  • – lager 4 är affärssystem och logistik.

– Läs mer på pera.net (gammal sajt) och i denna artikel av Theodore J Williams.

[industriell it] [innovation och produktion] [24 april 2020]

stretch goal

högt satt mål, svåruppnåeligt mål, stretchmål, [avsiktligt] orealistiskt mål – ett mål som är satt högre än vad som verkar realistiskt. Syftet kan vara att sporra de involverade till stora ansträngningar och till att tänka ut kreativa lösningar samt att intala dem att inget är omöjligt. – Ibland sätter man två mål: ett realistiskt mål (kanske ett etappmål) och ett högt satt mål – ett stretchmål.

[företag och ekonomi] [21 april 2020]

porrutpressning

krav på pengar riktat till en person som påstås ha tittat på pornografi på internet och därmed ska ha brutit mot upphovsrätten. – Sådana krav skickas i stor skala i formellt lagliga former av mindre nogräknade juristfirmor på uppdrag av mer eller mindre hemlighetsfulla företag. Uträkningen är att många kommer att betala, vare sig de har tittat på porr på internet eller inte, hellre än att bli dragna inför domstol och bli utskämda. I Sverige finns det hittills (april 2020) inga fall där någon som har utsatts för porrutpressning men som har vägrat betala verkligen har dragits inför domstol. – Bakgrunden är att upphovsrättshavarna har en förteckning över IP‑adresser till datorer som har, eller påstås ha, laddat ner pornografi från upphovsrättshavarens sajt. Lagen IPRED ger upphovsrättshavaren rätt att kräva att internetoperatörerna lämnar ut namn och adress till de kunder som har de IP‑adresser som upphovsrättshavaren uppger. Upphovsrättshavaren kan sedan skicka kravbrev till de kunderna. – Det har påpekats att det bara är upphovsrättshavare som har denna lagliga rättighet. Den som utsätts för förföljelse och hot i form av anonyma mejl har inte rätt att få ut avsändarens IP‑adress. – Se artikel om porrutpressning från april 2020 av professor Mårten Schultz: länk. – Jämför med sextortion och hämndporr.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]

kodväg

(code path) – den sekvens av instruktioner som faktiskt exekveras när ett program eller del av ett program körs. – Program har som regel ett antal hopp (”förgreningar”) där programkörningen väljer nästa instruktion bland två eller flera i enlighet med programmets regler. Men vid varje enskild körning väljer programkörningen bara en av dessa instruktioner vid varje hopp. Sekvensen av dessa val av förgrening kallas för kodvägen.

[programkörning] [19 april 2020]