vanity URL

skräddarsydd webbadress, personlig webbadress – webbadress (URL) som är lätt att minnas, oftast också kort, och som döljer en längre och krångligare webb­adress. När man skickar ett anrop till den korta webbadressen kopplas man automa­tiskt vidare till den riktiga webbadressen. Används till exempel i reklamkampanjer. – I juni 2009 gav Face­book sina medlemmar möjlighet att skaffa skräddarsydda webbadresser till sina sidor på Facebook. – Ordet: Anspelar på ameri­kanska vanity plate, i Sverige: personlig nummerskylt –nummerskylt med en kombi­na­tion av bokstäver och siffror som bil­ägaren själv har valt.

[webben] [ändrad 22 juni 2020]

virtualisering

(virtualization) – ersättande av speci­ali­serad utrustning med program som har samma funktioner, och som körs på vanliga persondatorer eller servrar. – Syftet med virtualisering är oftast att sänka kostnaderna. Kombinationen av program och standardhårdvara är ofta billigare än speci­ali­serad hårdvara för samma funktioner. Dessutom är det med virtualisering enklare att fördela belastningen på ett sätt som sparar resurser och pengar. – Ofta menar man med virtualise­ring att man använder virtuella servrar för att minska behovet av maskin­vara. Även motsvarande för persondatorer eller annan utrustning. – En virtuell server är ett program som beter sig som en server. Användarens operativsystem körs mot den virtuella servern, som alltså är ett program. Det behövs givetvis ändå en fysisk server för att köra den virtuella servern, men flera virtuella servrar kan dela på samma fysiska server. Man kan alltså använda serverparken mer effektivt. – För­delen med virtualisering märks främst i större it‑system. Det räcker kanske med femtio eller färre fysiska servrar för att köra hundra virtuella servrar. Förklaringen är att alla servrar sällan körs för full kapaci­tet. Man kan också lätt fördela belastningen i systemet (last­balansering) genom att flytta de virtuella servrarna till lediga fysiska servrar. Nackdelen med virtualisering är en viss förlust i prestanda. De virtuella maskinerna styrs av ett program som kallas för hypervisor. – Man skiljer mellan:

  1. – lagringsvirtualisering, som innebär att användare och program kan lagra och hitta filer i nät­verket utan att veta vilken hård­disk de finns på (se också molnet), och:
  2. – plattformsvirtualisering, som innebär att man kör program mot ett operativ­system utan att veta vilken processor som operativ­systemet körs på.

– Virtualisering i olika former har använts i dator­teknik sedan 1950‑talet. På 00-talet används det främst som ett sätt att använda företagets hård­vara mer effektivt. – Läs också om full virtu­ali­se­ring, para­virtu­ali­se­ring och förkort­ningen P2V (physical to virtual).

[it-system] [virtualisering] [ändrad 30 juli 2020]

virtuellt minne

sätt att lura datorn att den har mer arbetsminne än den faktiskt har. Det sker genom att data i arbetsminnet hela tiden flyttas till och från lagringsminnet. Aktiva program ”tror” att de har tillgång till en sammanhängande minnesrymd, men i själva verket har de bara tillgång till en del (en sida) åt gången. Virtuellt minne medger mer ekonomisk användning av arbetsminnet. Det gör det också lättare för flera program att använda minnet parallellt: varje program disponerar en egen minnesrymd. Tekniken utvecklades runt 1960. – I början av 2000‑talet har behovet av virtuellt minne ifrågasatts, eftersom arbetsminne har blivit mycket billigt, och är snabbare än virtuellt minne. Men det används fortfarande i stor utsträckning (2018). – Se också sönderhackning (thrashing).

[minnen] [programkörning] [ändrad 19 januari 2018]

XKCD

en tecknad serie med skämt som ofta har anknytning till it. Serien innehåller enkla streckfigurer. Det är texten som är intressant. Ibland är det bara text. Serien görs av Randall Munroe och finns på xkcd.com. En intervju med Randall Munroe publicerades 2013 i Computer Sweden (länk). – I september 2019 avslöjades en stor dataläcka i XKCD Forum, ett internetbaserat diskussionsforum med anknytning till serien. Se sajten haveibeenpwnded.com (länk). Enligt uppgift hade personuppgifter om över 560 000 användare läckt ut med början i juli 2019. Sajten stängdes när detta blev känt, men öppnades igen senare. – IDG:s artiklar om XKCD: länk.

[dataläckor] [it-humor] [kultur och underhållning på webben] [ändrad 4 september 2019]

Apple M7

sidoprocessor som bearbetade sensordata i Apples iPhone, modell 5S, som lanserades i september 2013. – M7‑pro­ces­sorns uppgift var att samla in och bearbeta data från telefonens accel­ero­metrar, gyroskop och kompasser och att överföra resultatet av beräkningarna till telefonens central­pro­cessor, Apple A7. Processorn byggde på Arms arki­tek­tur, se Wikipedia, men hade anpassats enligt Apples krav. Under utvecklingen gick den under kodnamnet Oscar. Den fick namnet M7 i anslutning till centralprocessorn A7 (några M-processorer med lägre nummer fanns inte). M7 har följts av versioner med nummer upp till M13 (2020). – Jämför med M1, en processor för Macintosh som presenterades i november 2020.

[sidoprocessorer] [versioner] [ändrad 17 november 2020]

Apple A7

centralprocessorn i Apples iPhone, version 5S. – Tele­fonen och processorn lanserades i september 2013, och användes i telefoner och surfplattor fram till 2017. Det var en 64-bitars processor som byggde på Arms processorarkitektur, men med modifieringar – se Wikipedia. – A7 var den första 64‑bitarsprocessorn som användes i en mobil­telefon. Den fungerade tillsammans med en annan pro­cessor, Apple M7. – Apple A7 ingår i en serie processorer som började 2010 med Apple A4 och som 2023 är framme vid Apple A16.

[processorer] [versioner] [ändrad 31 januari 2023]

basstationstömning

kartläggning av alla mobiltelefoner som har varit anslutna till en bestämd basstation under en angiven tid. – Basstationstömning används i brottsutredningar för att hitta personer som har befunnit sig i det område som basstationen har täckning i. Operatören eller operatörerna åläggs att lämna ut en förteckning över alla som har varit anslutna under den angivna tiden. Detta gäller också för annan utrustning som ansluts till mobil­nätet, som surfplattor och bärbara datorer. – Mobiloperatörer kan åläggas att lämna ut sådana uppgifter till en brottsutredning, se hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och inhämtningslagen. De kan också åläggas att lämna ut uppgifter om var en viss mobiltelefon (eller annan mobil utrustning) har funnits. – Basstationstömning kallas ofta för masttömning. På engelska: cell tower dump. – Se också cell site location information (CSLI) och geofence warrant samt Pretty good phone privacy, PGPP.

[juridik] [kartläggning] [mobilt] [ändrad 16 september 2021]

 

betydande marknadsinflytande

om teleoperatörer: som har 25 procent eller mer av marknaden i företagets om­råde. Detta enligt EU:s definition. En teleoperatör med be­­ty­dande marknads­­in­flyt­ande måste lämna in sin prislista till regleringsmyndigheten, i Sverige PTS, för god­­kän­nande. – På engelska: significant market power.

[företag och ekonomi] [telekom] [ändrad 11 oktober 2018]

ENUM

funktion som översätter telefonnummer till adresser på internet och omvänt. Med ENUM kan man alltså ringa ett telefonsamtal genom att ange en e-postadress, och man kan adressera e‑post med telefonnummer. Det förutsätter att mottagaren har tillgång till ett ENUM‑anpassat telenät och har gjort de nödvändiga inställningarna. ENUM infördes med början 2005 och väntades då bli av stor betydelse för att internettelefoni (röstsamtal från dator via internet) skulle fungera. Men intresset var nästan obefintligt, åtminstone bland slutkonsumenter (User-ENUM), så hanteringen av ENUM för slutkonsumenter i Sverige upphörde i praktiken 2013. – Internationella teleunionens (ITU:s) webbsidor om ENUM finns här.

[e-post] [telefoni] [ändrad 25 januari 2018]

Lag om elektronisk kommunikation

svensk lag från 2003 om kommunikation över radio och telenät. – Lagen om elektronisk kommunikation reglerar alltså radio, tv, mobiltelefoni, fast telefoni och datakommunikation. Den ersatte de två tidigare lagarna Radiolagen och Telelagen. – Lagens namn förkortas LEK. Lag­texten finns här. – Lagen hör ihop med en förordning, Förordning om elektronisk kommu­nikation, som reglerar Post- och telestyrelsens (PTS) arbete. Lagen inne­höll fram till 2012 bestämmelser som gav polisen rätt att begära avlyss­ning eller övervakning av elektroniska kommunikationer vid brottsutredning. Från 2012 ingår regler om hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation i stället i Rättegångsbalken. – Se hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. – Tillägg och ändringar av lagen som gäller från den 15 maj 2019 finns på denna länk.

[elektronisk kommunikation] [juridiska lagar] [ändrad 31 december 2019]