Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

Dark mail

ett projekt som utvecklar e‑post som ska vara omöjlig att avläsa. Allt ska vara krypterat, även mottagaradress och avsändaradress. – Projektet inleddes 2013 som reaktion på avslöjandena av hur NSA med flera avläser och kartlägger e‑post i hela världen. Klienter för alla vanliga datorsystem, smarta mobiler och surfplattor ska utvecklas. Dark Mail byggde först på ett protokoll som hette SCIMP†. – Bakom projektet står Dark mail technical alliance, alltså företagen Lavabit† och Silent circle med medverkan av bland annat Phil Zimmermann. – Se darkmail.info. – Läs också om Meshnet och Protonmail.

[kryptering] [personlig integritet] [ändrad 22 september 2020]

Five eyes

hemligt samarbete mellan USA, Stor­bri­tan­nien, Kanada, Austra­lien och Nya Zeeland om övervakning och avlyssning av tele- och data­kommu­nikation. Sam­arbetet avslöjades 2013 av Edward Snowden. Det har enligt hans uppgifter pågått sedan 1950‑talet. Det finns också minst två andra samarbeten med fler inblandade länder: Nine eyes och Fourteen eyes, som sägs omfatta Sverige. – Se också Echelon och Prism.

[avlyssning] [övervakning] [underrättelseverksamhet] [ändrad 3 september 2019]

Fourteen eyes

ett hemligt samarbete om avlyssning och över­vakning av tele- och datakommu­nikation mellan USA, Storbritannien och tolv andra länder, däribland Sverige. I samarbetet deltar, förutom USA och Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland (Five eyes), Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge (Nine eyes) samt Belgien, Italien, Spanien, Sverige och Tyskland. – Sam­arbetet avslöjades 2013 av Edward Snowden. – Se också Echelon och Prism.

[avlyssning] [övervakning] [ändrad 4 november 2013]

Nine eyes

ett tidigare hemligt samarbete om avlyssning och övervakning av tele- och datakommunikation mellan USA, Stor­­bri­tan­nien och sju andra länder. Förutom de fem länderna i gruppen Five eyes (USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland) ingår Danmark, Frankrike, Neder­länderna och Norge. – Samarbetet avslöjades 2013 av Edward Snowden. – Se också Fourteen eyes, som sägs omfatta Sverige, samt Echelon och Prism.

[avlyssning] [övervakning] [ändrad 26 september 2020]

RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

ramlös

om webbsidor: utan ramar (betydelse 3). Hela sidan är alltså kodad som ett enda dokument. De flesta webbsidor har ramar, till exempel för att skilja stående information som adressuppgifter från information som byts ut. Detta kan i vissa fall ställa till problem, så det finns webbformgivare som helst gör sidorna utan ramar. – På engelska: frames-free.

[webbsidor] [ändrad 4 november 2013]