openPDS

en personlig datatjänst (PDS) som granskar förfrågningar om personuppgifter från företag, myndigheter och appar. – openPDS installeras på smarta mobiler. När en app på mobilen begär tillgång till användarens personuppgifter får den då inte direkt tillgång till dessa data. De förmedlas genom openPDS som avgör vilka uppgifter som ska lämnas ut. Detta sker i enlighet med regler som användaren har angett. openPDS meddelar också användaren vilka som har begärt att personuppgifter ska lämnas ut. – Programmet har utvecklats på MIT Media Lab. – Se openpds.media.mit.edu. – Jäm­för med Genomsynlig.

[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 13 maj 2019]

personal data store

(PDS) – personlig datatjänst – användar­styrd tjänst för hantering av personupp­gifter. – I en personlig datatjänst kan användaren lagra data om sig själv (namn, adress, familj), sin meritförteckning, intressen, kontakter och annat på tjänsten. Hon kan också ange regler för hur uppgifter ska lämnas ut, bero­ende på vem som efterfrågar dem. En PDS har ett API (programmeringsgräns­snitt) som andra kan använda för att hämta uppgifter. – Kallas också för personal data service, personal data cloud och annat liknande. – Se också OpenPDS och internet of me.

[personuppgifter] [ändrad 26 augusti 2021]

Schneier, Bruce

(1963) – amerikansk expert på it‑säkerhet och kryptering. – Bruce Schneier anses som en av de ledande på om­rådet. Han är känd för att framhäva att tek­niska lösningar inte är nog för att garantera säkerhet. Han har riktat hård kritik mot den amerikanska statens säkerhetsåtgärder efter terrorist­attentatet den 11 september 2001 – han kallar dem för ”security theater”. – Bruce Schneier har skrivit standardverket Applied cryptography (1994, omarbetad upplaga 1996) samt böcker som Practical cryptography (med Niels Ferguson, 2003), Secrets and lies (2000), Beyond fear (2003) och Data and Goliath (2015). Han har också utvecklat krypteringsalgoritmerna Blowfish och Twofish. – Bruce Schneier var från 2014 teknisk direktör på IBM Resilient Systems (tidigare Co3 Systems) (länk), sedan 2020 direktör för säkerhetsarkitektur på Inrupt (länk). Sedan 2014 är han knuten till Harvard: länk. Han ingår också sedan 2013 i EFF:s styrelse (länk). Tidigare var Schneier ”säkerhetsfuturolog” på BT, som 2006 köpte hans företag Counterpane. Han ger ut nyhetsbrevet Crypto‑Gram (länk), och har webbplatsen schneier.com. År 2007 fick han EFF:s Pioneer Award (se länk). – Se också Schneiers lag och Bruce Schneier facts.

[bruce schneier] [it-säkerhet] [personer] [ändrad 28 februari 2021]

soramimi

japanskt ord för avsiktligt bisarra översättningar där man ersätter ord på originalspråket med ord som låter ungefär likadant på målspråket. Ett par exempel på svenska är videorna ”Ansiktsburk” och ”Hatten är din” (länk) där sånger på arabiska textas på absurd svenska. – Se Wikipedia.

[kuriosa] [språk] [ändrad 11 januari 2020]

Sorm

ett ryskt system för avlyssning och övervakning av telefon och internet. Det används av den ryska federationens säkerhetstjänst och infördes 1995. Enligt tidnings­uppgifter övervakades all data- och telekommunikation vid vinter‑OS i Sotji 2014 med Sorm. – Sorm är förkortning för ett namn som betyder system för operativ undersökande verksamhet. – Läs också om Echelon och Prism.

[avlyssning] [övervakning] [ändrad 28 september 2020]

envägsfunktion

matematisk funktion som är relativt enkel att utföra, men svår eller praktiskt taget omöjlig att utföra i omvänd rikt­ning. – Jämför med tvåvägsfunktioner, till exempel paren addition och subtraktion eller multiplika­tion och division. Det är lätt att räkna ut att 7×9=63, och nästan lika enkelt att kontrollräkna: 63÷7=9. Envägsfunktioner har inga enkla sådana omvändningar. Ta räkning med potenser: det är lätt att räkna ut att 7 upphöjt till 5 är 16 807, men det finns inget enkelt sätt – ingen algoritm – för att räkna ut femte roten ur 16 807. Man får pröva sig fram. – Envägsfunk­tioner i kom­bi­na­tion med hemliga matematiska genvägar är förutsättningen för asymmetrisk kryptering. Ett meddelande (klartexten) omvandlas då först till siffror, och det tal som då uppstår behandlas matematiskt med envägsfunktioner. Man får då ett nytt tal, som är det krypterade meddelandet (kryptotexten). Någon som uppfångar det krypterade meddelandet kan inte på rimlig tid återskapa det ursprungliga talet, även om det är känt vilka envägsfunk­tioner som har använts. (Vilket vanligtvis är känt – se Kerckhoffs princip.) För att återskapa det ursprungliga talet och därmed meddelandet i klartext, alltså för att dekryptera meddelandet, måste man känna till ett hemligt tal (en privat nyckel), som kan användas för att återskapa meddelandet på ett relativt enkelt sätt. Det hemliga talet är utvalt med hjälp av en matematisk genväg på ett sådant sätt att envägsfunktionen med hjälp av det blir en tvåvägsfunktion. – På engelska: one-way function.

[matematik] [kryptering] [ändrad 15 december 2020]

DNS entry

DNS-post – information om en domän i internets namnsystem DNS. – ”Server has no DNS entry” – felmeddelande som på svenska brukar bli ”Det finns ingen DNS-zoninformation tillgänglig”. Det betyder att användaren har matat in en webbadress som inte ligger på någon server som är registrerad i DNS. (För distinktionen mellan domän och zon, se zon.)

[internet] [ändrad 4 oktober 2013]