Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna persondatorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern persondator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med uppdraget att uppfinna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC utvecklades det grafiska användargränssnittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknadsföra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se bokenDealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik(1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.
den första kommersiella persondatorn som liknade en modern persondator, lanserad 1981. – Xerox Star, som utvecklades på PARC, hade grafiskt användargränssnitt med fönster, mus, inbyggd nätverksanslutning och elektroniska meddelanden. Den ingick i ett system med laserskrivare, vilket då var en nyhet. Xerox Star tillämpade också principen WYSIWYG(what you see is what you get), vilket innebar att det som skrevs ut på laserskrivaren såg likadant ut som det som visades på bildskärmen. – Xerox Star var dyr. Ett system med ett par persondatorer, en server och en laserskrivare kostade ungefär 75 000 dollar, extra persondatorer kostade 16 000 dollar stycket. Det såldes sammanlagt 25 000 exemplar av Xerox Star från debuten 1981 till slutet av 1980‑talet. – Bakgrund: Xerox Star var inspirerad av Xerox Alto†, en liknande dator som hade utvecklats tio år tidigare på Xerox PARC. Xerox Alto hade aldrig sålts kommersiellt. Den användes internt på forskningsinstitutet och av ett fåtal externa forskare och programmerare. Men Xerox Star var ingen vidareutveckling av Xerox Alto, utan utvecklades från grunden för att säljas till företag. Xerox Star konstruerades däremot till stor del på Alto‑datorer. Den dator som gav Steve Jobs† inspiration till Macintosh var den äldre Alto, inte den senare Star. – Artikel från 1989 om Xerox Star med bilder, klicka här.
(information overload) – stress på grund av för mycket information. – Den drabbade har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter därför att hon har svårt att överblicka, utvärdera och ta till sig all information som är tillgänglig. En stor del av hennes tid kan gå åt till att gå igenom, sortera och kasta e‑post och inlägg på sociala medier, varav det mesta saknar betydelse för henne. – Uttrycket informationsöverbelastning blev vanligt på 1990‑talet när internet blev allmänt tillgängligt. Man talar också om information pollution och info‑obesity, även stavat infobesity. – Se också internetberoende.
AT&T Eo Personal communicator, oftast bara Eo – en penndator från AT&T, gjord för Go:s† operativsystem PenPoint†. Den lanserades 1993 och lades ner 1994. – Eo var en tangentbordslös penndator i ungefär samma storlek som skärmen till en bärbar dator. Den påminde om 2010‑talets surfplattor, men saknade wi-fi (som inte fanns då). – Mer information finns här (ha tålamod).
en experimentell persondator från 1970-talet, utvecklad på PARC. – Xerox Alto hade grafiskt användargränssnitt och mus, vilket den var först med. Den var inte avsedd som hemdator eller hobbydator, utan användes internt på Xerox av professionella datoranvändare, på den tiden bara programmerare och forskare. Den tillverkades från 1973 i ungefär tio år i sammanlagt ungefär två tusen exemplar. Den ingick i PARC:s satsning på att uppfinna ett datoriserat kontor. – Xerox Alto användes bland annat av Alan Kay när han utvecklade Smalltalk och av Bob Metcalfe när han utvecklade ethernet. Den inspirerade också Steve Jobs† till att utveckla Macintosh. – Xerox ledning hade däremot ringa förståelse för potentialen i Xerox Alto, och när Xerox 1981 började sälja en liknande dator, Xerox Star†, innehöll den knappast någon teknik från Alto. – Bilder på Alto finns på Digibarn Museum, klicka här, även på Internet Archive: länk.
International standard serial number – identifikationskod för tidningar och tidskrifter, inklusive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje periodisk publikation ett särskilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.
Amazon standard identification number – id‑nummer som postorderföretaget Amazon tilldelar nästan alla produkter som det har i sortimentet. För böcker är ASIN‑numret identiskt med bokens ISBN‑nummer. – Se också ISAN, ISMN, ISRN och ISSN.
international standard audiovisual number – en internationell standard för identifikation av audiovisuella verk. Med audiovisuella verk menas rörliga bilder och stillbilder, med eller utan ljud. Alltså film, video och tv‑program samt även bildspel. (Men musikvideor identifieras med ISRC‑nummer.) ISAN påminner om ISBN för böcker. – Se isan.org. – Se också ISMN, ISRN, ISSN och ISWC.
