internetberoende

(internet addiction disorder, IAD, eller bara internet addiction) – sjukligt användande av inter­net. Det råder oenig­­het bland läkare ifall detta ska räknas som en verklig diagnos. – Det har be­­skrivits som en form av bristande impuls­­kontroll som påminner om spelberoende. I början av 2012 upp­gav kinesiska forskare att de hade upp­täckt av­­vikelser i den vita hjärnsubstansen hos ungdomar som hade klassats som internetberoende. Avvikelserna på­­minde om skadorna vid alkohol- och narkotikamiss­­bruk. – Uttrycket inter­net addiction disorder användes första gången 1995 i en parodisk artikel (ej längre tillgänglig) av läkaren Ivan Goldberg (1934—2013 – se denna länk). Termen kom snart att användas i all­­var­ligt menade texter. Engelsmannen Mark Griffiths (länk) skrev 1996 den första seriösa vetenskapliga artikeln om internetbero­ende, se denna länk. – I standardför­teckningen över psykiatriska diagnoser, DSM (se Wikipedia), nämns inter­­net addiction disorder i 2013 års upp­laga, men bara i appendix. Att det står i appendix betyder att fenomenet upp­­märk­­sammas, men att det anses kräva mer forskning. – Ibland används på engelska benämningen problematic internet use, förkortat PIU. – Se också internet addiction test. – Se också social överbelastning.

[beroende] [ändrad 21 augusti 2020]

map

  1. – a mapen karta – ofta även, beroende på sammanhanget: avbildning, diagram, beskrivning, specifikation. – Se också bitmap;
  2. – to mapatt rita upp, att planera, att kartera, kartlägga eller att specificera; i matematik: att avbilda (alltså att rita en kurva som motsvarar en matematisk funktion). – Ordet används i datorvetenskap i överförd bemärkelse om hur element i en datamängd knyts till element i en annan datamängd. Kan översättas med sammanpassa, passa ihop. – Map and reduce – i programmering: att rita upp (to map) ett problem i delar som kan bearbetas var för sig (i ett system med många processorer) och därefter reducera genom att lägga ihop lösningarna på de olika delproblemen.

[data] [geo] [matematik] [programmering] [ändrad 3 juni 2020]

attention deficit trait

(ADT) – minskad effektivitet orsakat av övermått av information. – E‑post, telefonsamtal, sociala medier och andra distraktioner gör att man inte kan koncentrera sig på det man ska göra. – Benämningen lanserades 2006 av den amerikanska psyk­iatern Edward Hallowell (drhallowell.com) i boken Crazy­­­Busy (länk). Benämningen ADT an­spelar på ADHD och ADD, men Hallowell anser inte att ADT är ett sjukdomstillstånd, utan snarare ett stressbeteende. – Se också internetberoende och social överbe­last­ning.

[arbetsmiljö] [stress] [ändrad 10 december 2019]

infomani

(infomania) – ett stress­liknande tillstånd där man hela tiden väntar på telefonsamtal, e‑post eller SMS. Man är också inställd på att svara omedelbart. – Info­­mani påstås leda till att intelligenskvoten går ner med ungefär tio enheter så länge tillståndet varar. – Uttrycket har använts i allmän betydelse åtminstone sedan 1984, då det gjordes känt av Elizabeth Ferrarini i hennes bok Con­fessions of an info­maniac. Det fick mer spridning när psykologen Glenn Wilson (länk) 2005 gjorde en undersökning av fenomenet på uppdrag av dåvarande Hewlett‑Packard†. Undersökningen fick hård kritik, och Glenn Wilson har senare beklagat att den fick så stor publicitet. Hewlett‑Packard tog senare bort rapporten från sin webbplats. – Se också artikel från BBC (länk).

[stress] [ändrad 22 oktober 2017]

samtal

om teleavgifter: (avgift för) telefonsamtal till skillnad från priset för abonnemang. Ordet förval används om teleoperatörer för att man ska kunna skilja mellan de två tjänsterna: man skiljer mellan enbart samtal (förval), som betalas per minut, och abonnemanget – den fasta månadsavgiften för anslutningen. – Se också röstsamtal.

[telefoni] [ändrad 16 oktober 2019]

taggonomi

(tagsonomy) – det att användare beskriver information på webben med beskrivande eller värderande taggar. Taggarna lagras i en separat databas på webben och är därmed tillgängliga för alla. Syftet är att underlätta sökning av information. – Taggo­nomi är en ordlek på taxo­nomi, alltså veten­skaplig namngivning och klassificering. Det kallas också på engelska för folkso­nomy. En artikel om folksonomies av Adam Mathes finns här. – Vissa anser att taggo­nomi bör användas om kategorisering för privat bruk, medan folkso­nomy är för allmänt bruk, men andra gör ingen skillnad.

[informationshantering] [webben] [ändrad 28 juli 2017]

TeaTime

kommunikationstekniken i Alan Kays användargränssnitt Croquet (som i praktiken är nerlagt). – Eftersom Croquet var ett utpräglat fleranvändarsystem kallades TeaTime för samarbetsarkitektur. Det var utformat så att många användare samtidigt kunde ha tillgång till samma objekt. Användarna hade kopior av objektet, och de kommunicerade med originalobjektet. Genom tvåfasöverlämning undvek man versionsproblem – alla ändringar genomfördes i tur och ordning på ett enda ställe. – Se denna pdf (från 2005).

[datakommunikation] [inaktuellt] [ändrad 21 maj 2019]