ofta skrivet Google+ – ett delvis avvecklat socialt nätverk från Google. Startade under 2011 och avvecklades för privata användare med början i oktober 2018 till augusti 2019 då tjänsten inte längre var tillgänglig för privata användare. Som skäl för avvecklingen angav Google dels bristande intresse, dels en skandal där personuppgifter om hundratusentals användare tros ha läckt. De som använder Google Plus som del av Googles tjänst för företag, G Suite, numera Google Workspace, har tjänsten kvar. Se blogginlägg från Google. – Google Plus är / var ett av flera försök från Google att konkurrera med Facebook. Det ersatte det mindre framgångsrika Google Wave (numera Apache Wave). Se också Orkut†. I Google Plus ingår / ingick videochatt‑tjänsten Google Hangouts. – Se plus.google.com/explore.
[sociala nätverk] [ändrad 9 februari 2021]
en fransk lag med stränga straff för intrång i upphovsrätten på internet. – Hadopi gav tidigare möjlighet att avstänga personer från nätet om de två gånger tidigare hade varnats för påstådd piratkopiering, men den möjligheten avskaffades i juli 2013. Notera att själva lagen finns kvar. Det är påföljderna som har mildrats. – Lagen, som antogs i september 2009 efter hätska diskussioner, stipulerade då att den som laddade ner upphovsrättsligt skyddat material (film, musik, spel) utan tillstånd skulle kunna stängas av från internet i två månader till ett år. Enligt lagen får sökmotorer inte hänvisa till piratkopierat material. – Namnet: Hadopi är egentligen namnet på den myndighet som övervakar att lagen följs. Själva lagen heter ”lag om främjande av spridning och skydd av skapande verk på internet”. Myndighetens namn Hadopi är en förkortning av haute autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur internet. – Mer ingående beskrivning finns på Wikipedia. – Läs också om ACTA, DMCA. Gallorapporten, IPRED, RIPA och Telekompaketet.
[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
den färgblandning som används i bildskärmar och i tv‑apparater. – Röda, gröna och blå ljusstrålar belyser en vit yta så att alla andra färger uppstår. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, subtraktiv färgblandning. Svart får man av bakgrunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färgblandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bildskärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punktmönster, men på normalt avstånd uppfattar synsinnet det som att färgerna blandas. I gammaldags ”kemisk” diafilm och biofilm används också additiv färgblandning.
[bildbehandling] [foto] [färg] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]
asymmetrical digital subscriber line – den äldsta och mest kända formen av DSL. – DSL är en teknik för snabb internetanslutning genom det vanliga telenätet. ADSL har sedan länge ersatts av andra, liknande tekniker med namn som oftast slutar på DSL (men se G.fast). Namnet ADSL används ändå ibland när man i själva verket talar om nyare typer av DSL. – ADSL utvecklades som ett sätt att tillhandahålla bredband genom telenätet till privatpersoner och småföretag. Det sågs som ett provisorium i väntan på anslutning genom optiska fibrer. På 2010‑talet har det i stället allt mer ersatts av dataöverföring genom 3g– och 4g-nätet, förutom genom fiber. – I ursprunglig ADSL kom man upp till ungefär 500 kilobit per sekund, vilket då var mycket jämfört med de maximalt 56 kilobit per sekund som vanliga modem klarade. Nyare former av DSL kan komma upp i hundra megabit per sekund, i bästa fall en gigabit per sekund. – Namnet: ADSL kallas för asymmetriskt därför att abonnenten har hög bandbredd till sig, men låg bandbredd från sig. Man räknar med att abonnenterna vill ta emot stora filer som digital video och musik, men att de mest sänder mindre filer som e‑post.
[dsl] [förkortningar på A] [ändrad 31 december 2017]
karakteriserande förkortning. – En apronym är en akronym som säger något om det som den står för. Exempel: det lättlärda programspråket Basic. Det är en förkortning av Beginners all-purpuse symbolic instruction code. I Sverige finns en organisation som heter Kris: en förkortning av Kriminellas revansch i samhället. Ofta har det fullständiga namnet valts för att ge den önskade förkortningen. Uppenbara efterhandskonstruktioner kallas för bakronymer. – Ordet: Lär vara myntat av Tony McCoy O’Grady som slog ihop franska à propos med akronym. OGrady har listor med apronymer på apronyms.com.
[typer av förkortningar] [ändrad 31 december 2017]
ett Linux‑baserat operativsystem som utvecklades av företag i Japan, Kina, Sri Lanka, Sydkorea och Vietnam. Projektet startade 2004 och var då tänkt som ett alternativ till Windows. Projektet lades ner 2015. Det kan ändå finnas produkter på marknaden med varumärket Asianux. – Se asianux.com, se också DistroWatch – länk.
[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 24 november 2022]
autonoma it-system – målet för en satsning som IBM inledde på 00‑talet för en ny typ av säkrare, tillförlitligare och mer lättskötta it‑system. Målet formulerades 2001 av Paul Horn, som sedan dess har slutat på IBM (se arkiverad sida). – IBM ställde åtta krav på autonoma it‑system. De skulle:
- – ha ingående kunskap om alla sina komponenter;
- – kunna konfigurera sig själv under växlande och oförutsedda omständigheter;
- – ständigt övervaka sig själv så att det fungerar optimalt;
- – reparera sig själv och hitta alternativa funktionssätt vid krångel;
- – upptäcka hot och skydda sig mot dem;
- – anpassa sig till den yttre omgivningen;
- – bygga på öppna standarder, samt:
- – förutsäga vad som förväntas av det samtidigt som det ska vara begripligt för användaren.
[it-system] [ändrad 12 september 2019]
efterhandsförklaring av namn, ord eller förkortning. – Bakronymer hittas på som förklaringar till namn eller ord med oklart ursprung. Till exempel att phishing (nätfiske) skulle stå för password harvesting fishing eller att captcha (se robotfilter) betyder completely automated public Turing test to tell computers and humans apart. Sådana förklaringar kan vara omöjliga att bevisa eller motbevisa. Ibland är de uppenbara skämt. – Ordet: Bakronym är en ordlek på bak som i bakåt och akronym (motsvarande på engelska). – En förkortning som har konstruerats för att på något sätt beskriva det som den står för kallas ibland för apronym. – Läs också om anakronymer, pseudoförkortningar, rekursiva förkortningar och retronymer. – På engelska: backronym.
[bakronymer] [ändrad 4 april 2020]
(försvenskad stavning av chat) – skriftligt samtal via internet med två eller flera. Varje deltagare ser sina egna och de andras inlägg på en lista och kan svara direkt. Det är tekniskt nära besläktat med snabbmeddelanden (instant messages). – Skillnaden mellan chatt och snabbmeddelanden har luckrats upp. Från början innebar chatt att man anslöt sig till ett chattrum och deltog i samtalet där. Ett chattrum är ett diskussionsforum för skriftliga samtal i realtid. Man chattade med dem som för tillfället var inne i chattrummet. (Men det brukade också vara möjligt att bjuda in personer till en privat chatt.) Snabbmeddelanden innebär däremot att man samtalar skriftligt i realtid med en eller flera bestämda personer. Sedan länge kallas även detta för att chatta, bland annat för att det saknas ett kort och tydligt ord för att samtala genom snabbmeddelanden. – Språkligt: Heter det en chatt, flera chattar eller ett chatt, flera chatt? Båda böjningarna används, och det finns en betydelseskillnad. Ett chatt brukar betyda ett chattsamtal. En chatt, chatten brukar betyda en chattlinje eller liknande. – Jämför med öl, som ibland heter en öl (en flaska öl, ett glas öl), ibland ett öl (ett slags öl, ett ölmärke). – Läs också om Chatroulette, röstchatt och videochatt.
[chatt] [ändrad 19 april 2017]
(DFZ – förvalsfri zon) – på internet: alla de routrar som på egen hand kan dirigera trafik till varje annan destination på internet. – Det engelska namnet kommer av att det inte behövs några default routes (förvalda rutter) i DFZ. (Se också default.) Det innebär att en router i DFZ självständigt ska kunna skicka alla meddelanden vidare till deras destination utan att behöva be en annan router om hjälp med en vägbeskrivning. DFZ består av alla autonoma system.
[internet] [ändrad 13 september 2019]