delning

  1. (sharing)delning är standardöversättningen av engelska sharing i ord som file sharing (fildelning) och screen sharing (skärmdelning). Det är delning som i att dela med sig eller att dela på något i betydelsen använda det gemensamt. To share (i denna betydelse) – att dela. – Se också applikationsdelning, delningsekonomi och textdelning samt sharewashing;
  2. dela – för (to) share – spridande av information till andra. Knappen Dela finns ofta på bloggar och sociala medier: den brukar innehålla genvägar för att vidarepublicera material på Facebook, Twitter eller andra plattformar, eller för att skicka det som e‑post;
  3. – det att flera samtidigt använder en resurs utan att märka varandra. Används om telefonitekniker som frekvensdelning, koddelning och tidsdelning;
  4. – om separering, se till exempel delningsdosa.

[företag och ekonomi] [hårdvara] [socialt] [språktips] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]

Digital Equipment Corporation

tidigare ledande tillverkare av minidatorer, senare absorberad av Hewlett‑Packard†, numera HPE. – Digital Equipment Corporation, som oftast kallades för Digital eller DEC, var ett ameri­kanskt datorföretag, grundat 1957 av Ken Olsen† och Harlan E Anderson† (se Wikipedia). Digital räknades länge som IBM:s ledande konkurrent, men halkade efter på 1990‑talet. Digital lanserade 1960 den första minidatorn PDP‑1† som alterna­tiv till de dyra stordatorerna. Mest känd i PDP-serien† är PDP‑11† från 1970, flitigt kopierad i östblocket. 1977 kom minidatorn VAX† med operativ­systemet VMS†, under många år ett av de ledande it‑systemen. – Digital var det första företaget som tillverk­ade datorer med industriella metoder. Digital utvecklade också persondatorer och Unix‑system (se Ultrix† och Digital Unix†) samt den för sin tid snabba 64‑bitars Alpha‑processorn†. Sökmotorn Altavista† utvecklades som ett projekt inom Digital. – Ken Olsen avgick 1992. 1998 uppgick Digital i Compaq†, som i sin tur år 2002 uppgick i dåvarande Hewlett‑Packard†. Produkt­erna har integre­rats i Hewlett‑Packard (numera HPE) och varumärket Digital används inte längre.

[företag] [it-historia] [minidatorer] [uppköpt] [ändrad 15 oktober 2021]

dotcombubblan

(the dotcom boom, the dotcom bubble)it‑bubblan – en period i slutet av 1990‑talet med orimligt höga aktiekurser för internetföretag. – Netscapes börsintro­duk­tion den 10 augusti 1995 brukar räknas som början på dotcombubblan. Vid slutet av samma dag var Net­scape värt två miljarder dollar på börsen, trots att före­­tagets enda produkt var webbläsaren Navigator†, som de flesta an­vänd­arna aldrig be­talade för. – Netscape följdes av ett antal före­tag som värderades till miljard­­be­­lopp, ibland innan de hade dragit in en enda dollar. En del av dem har över­levt och blomstrar, som postorderföretaget Amazon och auktionsplatsen eBay. Andra har slutat i stora konkurser. – Dot­­com­­kraschen in­leddes i början av år 2000. I Sverige nådde börsen (SAX‑index) sitt högsta värde dit­tills den 6 mars 2000. Två år senare hade index sjunkit med 70 procent. I USA nådde Dow Jones aktie­­­index sitt hittills högsta värde i januari 2000 och it‑börsen Nasdaq den 10 mars. Den 14 april 2000 brukar räknas som dagen då Nasdaq kraschade och början på dotcomkraschen. Därefter sjönk börsindex hastigt i två år med bottenvärde i slutet av 2002. Då hade Nasdaqs index sjunkit från rekordnoter­ingen 5 048 till strax över 1 000. – En faktor som spelade in var 2000‑problemet, som höll en stor del av it‑branschen sysselsatt fram till nyårsafton 1999. Sedan var det slut. – Det kraftigt övervärderade America Onlines (numera Aol:s) beslut att köpa dåvarande Time Warner (numera WarnerMedia) den 11 januari 2000 brukar ses som in­led­ningen till kraschen. – I Sverige förknippas dotcom­bubblan med företag som Boo.com, (se Wikipedia), Icon Media­lab se Wiki­pedia (se Wikipedia), och Framfab (se Wikipedia). – Läs också om the tech winter. – Se också dotcom. – Fler ord på dot, klicka här, fler ord på bubbla, klicka här.

[företag och ekonomi] [it-historia] [ändrad 18 juni 2018]

eDonkey

ett decentraliserat nätverk för fildelning, alltså för utbyte av musik, filmer och annat material på internet. – eDonkey startades runt år 2000 av företaget Metamachine. Det var 2004 det mest använda fildelningsnätverket på internet, men det har sedan dess trängts undan av BitTorrent. Det används fortfarande (2020). – Framgången i början av 00-talet ledde till att den amerikanska skivbranschens organisation RIAA stämde Metamachine, som fick betala 30 miljoner dollar i skadestånd och officiellt la ner eDonkey. Nerläggningen fick begränsad verkan, eftersom nätverkets decentraliserade uppbyggnad gjorde att användarna kunde fortsätta som tidigare. – Kärnan i eDonkey var ett öppet protokoll, eD2K, för kommunikation i nätverket. Trots att både klientprogram och serverprogram var skrivna i sluten källkod har det därför varit möjligt för frivilliga att, med kännedom om protokollet, skriva egna klienter och servrar för eDonkeynätverket. – eDonkey2000 eller eD2k var ett klientprogram för eDonkeynätverket, utvecklat av Metamachine. Metamachine tvingades sluta sprida det efter uppgörelsen med RIAA. I stället utvecklades andra klientprogram för eDonkey av utomstående. – eMule är ett klientprogram för Windows. – Kad network är ett nätverk som använder Kademlia-protokollet. Kademlia är en algoritm för ett serverlöst nätverk för fildelning, utvecklat av samma personer som utvecklade eMule. Se denna länk (från 2013, nere – men se Wikipedia). – Overnet är en variant av eDonkey. Det skapades av Metamachine och är officellt nerlagt, men används fortfarande. – Razorback2 var en alternativ server för eDonkeynätverket. Den stängdes 2006 efter polisrazzior i Belgien och Schweiz. – Läs mer i Wikipedia. – eDonkey poisoning är att använda eDonkeynätverket för att sprida reklam eller annat genom att presentera det som populära låtar eller filmer.

[fildelning] [ändrad 13 augusti 2020]

frekvensdelning

sätt att skicka flera meddelanden samtidigt genom samma förbindelse. (En form av multiplex.) Man gör det genom att dela upp förbindelsens frekvensomfång i flera mindre områden. Varje meddelande (delsignal) får sitt eget frekvensområde. DSL bygger på frekvensdelning: samma telefonledning (fast lina) används för telefonsamtal och bredband.

[datakommunikation] [ändrad 23 april 2018]

proprietary

företagsspecifik, sluten, proprietär, stängd. – Företagsspecifik teknik får bara användas av den organisation som den tillhör. Andra organisationer och privatpersoner får använda företagsspecifik teknik bara om de har tillstånd. Ordet används om operativsystem, program och tekniska specifikationer för hårdvara. – Den företagsspecifika tekniken skyddas av patent och upphovsrätt. Det som är företagsspecifikt kan vara, men är inte alltid, hemligt. Även om det inte är hemligt är det inte tillåtet att använda eller kopiera det utan tillstånd. Det mest kända företagsspecifika programmet är Windows. – Observera att även fri mjukvara och program med öppen källkod som regel tillhör en viss organisation eller person. Ägaren har gett alla andra tillstånd att använda, ändra och sprida tekniken fritt, men äger fortfarande upphovsrätten. Det innebär i praktiken att andra får göra vad de vill med tekniken, men inte med varumärket. Det är först när upphovsrätten eller patentet har gått ut som tekniken blir allmän egendom.

[upphovsrätt] [ändrad 9 oktober 2018]

röstsamtal

  1. – telefoniliknande samtal över internet. – Ordet används om samtal med tjänster som Skype, som inte är telefoni i formell bemärkelse, eftersom de inte använder det allmänna telenätet. (Man slår inte telefonnummer med Skype, och man kan inte ringa till nödnummer som 112, i varje fall inte utan tilläggstjänster.) Röstchatt är en typ av röstsamtal. – Termen används på två sätt:
    • – dels enbart för telefoniliknande samtal som inte är telefoni i strikt bemärkelse;
    • – dels som övergripande term för både konventionell telefoni och andra röstsamtal;
  2. – samtal i telefon mellan människor, till skillnad från fax eller dataöverföring med modem över telenätet.

– Språkligt: Termen röstsamtal kan verka fånig, eftersom samtal vanligtvis görs med röster. Men det finns också videosamtal och skriftliga samtal (chatt). Döva kan samtala med teckenspråk, alltså utan att använda rösten. När man talar om röstsamtal är det alltså underförstått att det sker över en elektronisk förbindelse och med röst, men inte med bild. När man å andra sidan talar om videosamtal är det inte bara video, utan också röst (bortsett från videosamtal med teckenspråk). – Om man säger röstsamtal för att skilja det från videosamtal är ordet en retronym.

[datakommunikation] [språktips] [telefoni] [ändrad 11 oktober 2021]

share

  1. to shareatt dela, dela med sig, utbyta – se delning;
  2. – beteckning på en del av ett företags data­lagrings­utrymme (disk­utrymme) som har avsatts för ett visst ändamål och som bara är till­gängligt för användare med erforderlig behörighet. Kallas oftast för partition;
  3. SHARE – en amerikansk yrkesorganisation för it‑proffs. Den har funnits sedan 1955 och publicerade då datorprogram för fri användning. Numera är SHARE inriktat på utbildning och utbyte av erfarenheter. – Se share.org.

[datalagring] [fildelning] [yrkesorganisationer] [ändrad 10 januari 2021]