(även: web socket) – en teknik för snabb tvåvägskommunikation mellan webbläsare och webbserver. Kommunikationen sker med duplex, det vill säga att meddelanden kan skickas i båda riktningarna samtidigt. Webbservern kan skicka data till webbläsaren utan att webbläsaren har efterfrågat den först. Kommunikationen sker mellan sockets (socklar), vilket innebär att båda parter är medvetna om att det kommer att utväxlas många meddelanden, och att man använder en mer specifik adressering (socketadress) än i vanlig internetkommunikation. – Websockets är en standard som utvecklas av internets tekniska ledningsgrupp IETF, se denna länk.
[webben] [ändrad 10 november 2018]
en nerlagd sökmotor för webben. – På 1990‑talet var AltaVista den ledande sökmotorn, men den konkurrerades ut av Google. Den 8 juni 2013 försvann AltaVista från webben. – AltaVista lanserades den 15 december 1995 av Digital†, först som ett sätt att demonstrera kapaciteten hos Digitals processor Alpha†. AltaVista var ett webbindex, och det var det första indexet som registrerade vartenda ord på webbsidorna med bevarad ordningsföljd: därför kunde man söka på fraser och meningar, inte bara på enstaka ord. AltaVista sågs under flera år som den bästa sökmotorn, och försåg från 1996 Yahoo med sökresultat. – Efter att Compaq† hade köpt Digital såldes AltaVista 1999 till CMGI Inc, och i början av 2003 till sökmotorföretaget Overture. Sommaren 2003 köpte Yahoo i sin tur Overture, vilket innebär att Yahoo blev ägare till AltaVista. – I december 2010 blev det känt att Yahoo tänkte avveckla AltaVista. Webbsidan fanns sedan kvar i ett par år, men sökresultaten visades på Yahoos sida. I juli 2013 lade Yahoo även ner AltaVistas webbsida.
[nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 1 maj 2020]
ett projekt för att ge datorprogram en kunskapsbas om sådant som människor tar för givet. – Exempel: att föräldrar är äldre än sina barn, att det är mörkt på natten, att is är kallt. Målet är att göra denna kunskap tillgänglig för datorprogram så att de kan upptäcka fel, men också göra slutledningar (se inferens). – Projektet startades 1984 av den amerikanska forskaren Doug Lenat (länk), som 1994 startade företaget Cycorp (cyc.com) för att utveckla idén till produkter. Lenat är vd för Cycorp. – År 2022 hade Cyc en databas med tjugofem miljoner sådana kunskapsbitar. – Det fanns också från 2001 ett parallellt projekt som, inom Cycorp, utvecklade Cyc i öppen källkod, Opencyc (länk), nerlagt 2017 (se denna artikel – brukar fungera, trots överstrykning – arkiverad). – Namnet: Cyc anspelar på encyclopedia och cyber. – På MIT startades 2004 ett projekt med samma mål, Open Mind Commonsense (länk). Det satsar på att samla in 100 miljoner kunskapsbitar.
[ai] [företag] [ändrad 27 september 2022]
en avvecklad spelkonsol med operativsystemet Android. – Ouya utvecklades av ett företag med samma namn, och släpptes 2013. Projektet var gräsrotsfinansierat och drog in 8,5 miljoner dollar på Kickstarter. Försäljningen gick däremot dåligt. Företaget såldes till Razer (razer.com), som 2015 la ner tillverkningen av Ouya. – Se ouya.tv.
[nerlagt] [spel] [ändrad 13 maj 2019]
en föråldrad testsida för webbläsare. – Acid1 användes för att kontrollera att olika webbläsare återger webbsidor likadant. Visar hur bra webbläsaren följer standarden CSS1 för CSS. – Acid1 utvecklades 1998 av WaSP† och har sedan dess ersatts, först av Acid2, sedan av Acid3. (Acid1 är fortfarande tillgängligt på acidtests.org.) Alla tre anses inaktuella. – Namnet: Acid1 syftar på acid test – syratest – ett sätt att uppskatta hur mycket guld det finns i ett stycke malm.
[inaktuellt] [testning] [webbpublicering] [ändrad 23 september 2022]
en testsida som har utvecklats för att visa hur väl webbläsare återger webbsidor. Testar att webbläsaren kan hantera ett antal vanliga standarder för webbsidor. Acid2 introducerades 2005 av WaSP† som efterföljare till Acid1, och fick 2008 uppföljaren Acid3. Testet anses föråldrat, men finns fortfarande här.
[inaktuellt] [testning] [webbpublicering] [ändrad 10 oktober 2018]
framställning av multimediefil som är färdig för visning. – Bilder, video, ljud och text sammanställs till en ordnad följd. Oftast ingår interaktivitet, det vill säga att användaren kan styra förloppet genom sina val. – Authoring är en form av programmering, ofta gjord med hjälp av program, authoring tools eller authoring programs, som förenklar arbetet så att det inte krävs djupare insikter i programmering. Används för framställning av digitala läromedel och för annan interaktiv information. – Någon bra svensk term för authoring finns inte.
[ljud och bild] [ändrad 30 juni 2013]
internet protocol television – IP-television – överföring av tv‑program via internet, alltså med internetprotokollet IP. – IP‑tv är ett alternativ till traditionell kabel‑tv, och fördelen är att det sparar utrymme i nätet. Kabel‑tv sänder nämligen alla kanaler i utbudet till alla tittare hela tiden, trots att varje kund bara tittar på en kanal i taget. Med IP‑tv sänder tv‑operatören till varje kund bara det som kunden vill titta på. IP‑tv ger också utrymme för interaktiva tjänster.
[förkortningar på I] [ip] [tv] [ändrad 10 januari 2019]
- – en äldre datortyp för flera samtidiga användare. De var mindre än stordatorer och fick därför epitetet ”mini”. – En minidator var stor som ett rejält kylskåp, och hade förr dumma terminaler anslutna, på 1990‑talet ersatta av vanliga persondatorer för terminalemulering. – Minidatorer slog igenom runt 1960 som ett billigare och behändigare alternativ till stordatorer. Pionjär var Digital† med PDP†‑serien, senare med VAX†. – Runt 1960 kostade en minidator 100 000 dollar mot en miljon dollar för en stordator. Minidatorerna ledde till att forskare och studenter började använda datorer interaktivt. För första gången kunde de sitta vid en bildskärm och mata in instruktioner och data från tangentbordet i stället för att lämna in jobben på hålkort och vänta på en utskrift av resultatet. – Minidatorer har ersatts av persondatorer i nät med servrar, men de användes länge för att styra och övervaka industriella processer. Det sista företag som framgångsrikt sålde och marknadsförde minidatorer var IBM med numera nerlagda AS/400†;
- – se minibärbar.
[it-historia] [minidatorer] [persondatorer] [ändrad 24 september 2018]
(program) – vanligt slutled i namn på olika typer av program och andra produkter. – De mest kända orden inom it på -ware är hardware och software, se mjukvara. – Ware ska tolkas som -vara i råvara (alltså gods, stoff, grejer) snarare än som vara i handelsvara (sådant som är till salu). Många företag och produkter heter också något på -ware. En del av orden är tillfälliga skämt, andra är allmänt accepterade. – Ware är oräknebart (finns inte i plural) i vanlig engelska, men läs också om warez.
[jargong] [mjukvara] [-ware] [ändrad 18 april 2017]