- – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprungliga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ komprimerar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM. – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
- – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
- – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]
– förkortat FM – den vanligaste metoden att överföra signalen i rundradio‑sändningar. Signalen (tal, musik) överförs som små variationer, modulering, på en fast radiofrekvens, en bärvåg. Frekvensmodulering innebär att det blir små variationer i radiofrekvensen som innehåller signalen. När radiomottagaren tar emot signalen filtrerar den bort bärvågen. Det som finns kvar är avvikelserna, som i princip är identiska med signalen. Frekvensmodulering används för all analog radio i Sverige, eftersom det ger en stabilare och mer störningsfri signal än den äldre tekniken amplitudmodulering (AM), som fortfarande är vanlig i USA. FM‑sändningar, som sker på frekvenserna 87,5–108 megahertz (ultrakortvåg), har däremot begränsad räckvidd jämfört med AM‑sändningar på kortvåg, mellanvåg och långvåg. Anledningen till att man inte använder frekvensmodulering på de frekvensbanden är att FM kräver stor bandbredd. Det skulle med FM bara få plats med ett fåtal radiostationer på hela mellanvågsbandet (300 kilohertz–3 megahertz). – Planerna på att släcka FM‑bandet i Sverige och gå över till digitalradio med DAB-teknik gavs upp 2015. – I mars 2017 rekommenderade Internationella teleunionen (ITU) att alla smarta mobiler skulle ha inbyggd mottagare för FM‑radio, främst för att FM-radio är det troligen bästa och mest robusta sättet att nå allmänheten i krissituationer, se detta uttalande. I juni 2017 blev det lag i Mexiko att smarta mobiler ska ha FM‑mottagare. – På engelska: frequency modulation.
[fysik] [radio] [samhällsskydd] [ändrad 8 juli 2020]
tv-skärm eller annan bildskärm som man tittar på samtidigt som man använder en andraskärm. Andraskärmen kan vara en smart mobil, en surfplatta eller en bärbar dator. Förstaskärmen visar ett tv‑program som tittaren ser på, samtidigt som tittaren kommenterar eller söker efter extrainformation på andraskärmen. – På engelska: first screen.
[bildskärmar] [it-liv] [ändrad 30 juni 2018]
etablering av förtroendefull kontakt med ett barn på internet i syfte att senare kunna begå sexuella övergrepp mot barnet. – De som gromar barn kallas ibland på svenska för gromare, på engelska groomers. Den 1 juli 2009 infördes en svensk lag mot gromning. Det kallas i lagen för kontakt med barn i sexuellt syfte. Lagtexten finns i brottsbalken, sjätte kapitlet, paragraf 10a och paragraf 14 (länk). – I en rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2013 beskrevs lagen som närmast verkningslös, se här. – Se också virtuell våldtäkt. – Ordet: Försvenskad form av engelska grooming – det att man sköter sitt yttre, skönhetsvård för män, troligen närmast från uttryck som groom a horse, alltså göra en häst fin inför en tävling.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 5 juli 2019]
- – i it: tillåtelse att använda ett datorprogram med beskrivning av vad användaren får och inte får göra med programmet. Licensen kan vara knuten till köp eller följa med gratis vid överlåtelse av program. – Betalda licenser är ett sätt för programföretag att behålla makten över programmen. Den som skaffar licens till ett program blir nämligen inte nödvändigtvis ägare till ett exemplar av programmet. Hon får bara rätt att använda programmet. Det innebär att programföretaget fortfarande äger programmet och kan förbjuda kunden att använda det om kunden bryter mot reglerna i licensavtalet. Detta gäller vare sig kunden betalar för programmet eller laddar ner det gratis. – För program med öppen källkod och för fri mjukvara används speciella licenser. Syftet med dem är dels att skydda källkodens öppenhet, dels att skydda upphovsmannen mot skadeståndskrav. – Det finns ett spektrum av licenser för öppen källkod. I ena änden finns licenser av så kallad BSD‑typ, som enkelt uttryckt säger ”gör vad du vill med detta program, men du får inte stämma oss om det blir problem”. I andra änden finns GPL‑licensen, som säger att ”detta är fri mjukvara, varje del av detta är fri mjukvara, detta kommer alltid att vara fri mjukvara och all annan källkod som använder minsta lilla del av denna källkod blir därmed också fri mjukvara”. Detta kallas för ”smittsamma” licenser. – Organisationen Open source initiative, OSI, håller reda på och godkänner olika slags licenser för öppen källkod. – Se också client access license (CAL) och licensure. – På engelska: license;
- – i andra sammanhang, som i yrkesbenämningar, till exempel licensed nurse, motsvaras license oftast av legitimation, licensed av legitimerad.
[licenser] [ändrad 27 juni 2020]
ett område i Los Angeles-trakten med många it‑företag. – Silicon Beach ligger nordväst om centrala Los Angeles och sträcker sig från Santa Monica till Venice, ungefär fem kilometer. – Namnet anspelar på Silicon Valley.
[namn på silicon] [platser] [ändrad 4 maj 2017]
världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Francisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunnyvale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett‑Packard† grundades med uppbackning av Stanford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman (1900—1982) målmedvetet på samverkan mellan universitet och företag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora försvarsbeställningar satte fart på verksamheten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idésmedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center (PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali (länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it‑företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.
[för- och bihistoria] [platser] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 8 oktober 2019]
kort för strategic lawsuit against public participation – i USA: stämning som metod att begränsa yttrandefriheten. Kallas också för lawfare (law+warfare). – Personer eller organisationer som kritiserar storföretag eller mäktiga personer eller som avslöjar missförhållanden stäms för förtal, intrång i upphovsrätt eller något annat. I USA kan det vara effektivt, eftersom den svarande i ett civilmål betalar sina egna kostnader, även om hon frias. Därför finns det i flera delstater anti‑SLAPP‑lagar som ger domstolen möjlighet att avvisa stämningar som i själva verket riktar sig mot den svarandes yttrandefrihet. – Se också cyberSLAPP lawsuits och chilling effect.
[förkortningar på S] [juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 31 januari 2020]
Project Blackbox – ett komplett datacenter från Sun†, numera Oracle, i en container, färdigt att ta i drift. Hade först Blackbox som arbetsnamn. Hela datacentret skulle vara lika enkelt att ta i drift som en persondator. Containern innehöll servrar, elektrisk anslutning och kylning och behövde bara anslutas till elnätet och internet. – Dokumentation (från 2011) finns på Oracles webbsidor.
[it-system] [hårdvara] [ändrad 23 maj 2017]