Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webb­­läsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna samman­­ställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. – påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad administration skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument in­tygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En under­­­skrift, däremot, är en namnteck­ning. Att sätta sin underskrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant – se också e-underskrift;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudonymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder det som man under­­tecknar med.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 3 juni 2022]

smart klocka

även: smartklocka – armbandsur med anslutning till internet och möjlighet att köra datorprogram. Smarta klockor brukar, förutom att visa tiden, ha funktioner som också finns i smarta mobiler, som:

  • – adressbok;
  • – kalender;
  • – lagring och uppspelning av musik (genom lurar);
  • – lagring och visning av foton;
  • – möjlighet att ringa och ta emot telefonsamtal (ofta, men inte alltid, genom koppling till mobiltelefon);
  • – diktering;
  • – datorspel;
  • – visning av kartor med navigeringsfunktion;
  • – sändning av information till andra om var bäraren befinner sig (se också locator watch);
  • – registrering av mätvärden vid idrottande eller för hälsokontroll;
  • – användning som extra bildskärm för program som körs på smart mobil.

– Efter de första åren har det blivit uppenbart att smarta klockor inte fungerar så bra som smarta mobiler i miniatyr. De används främst för egenmätning, alltså för att mäta sportaktiviteter och hälsa (puls med mera) samt för avisering av telefonsamtal och meddelanden.

– Smarta klockor fungerar ofta tillsammans med en smart mobil som de ansluts till med Bluetooth. Utan anslutning till en smart mobil kan sådana smarta klockor visa tiden och köra lagrade filer, men inte mycket mer. Men det finns smarta klockor som innehåller en komplett mobil­telefon. – Klockan kan styras med röststyrning, pekskärm, små knappar eller gester. Möjlig­heterna styrs av det lilla formatet och begränsad batteri­kapacitet, men formatet kan också vara en fördel, eftersom man kan ha ett armbandsur med sig nästan jämt. De kan ses som ett slags kropps­burna datorer. Det kan till exempel vara praktiskt att ha smarta klockor som passer­kort och för betalningar. – Smarta klockor kan, som smarta mobiler, ha inbyggda sensorer för rörelse, temperatur, ljusnivå och annat. (Se också aktivitetsarmband.)

– Några kända smarta klockor när detta skrivs (december 2016 – listan fylls inte på efter det, men det har tillkommit flera märken) är:

  • – Agent watch, se agentwatches.com (nerlagd);
  • – Alcatel Onetouch watch (alcatelmobile.com);
  • – Apple visade upp Apple Watch i september 2014. Den hade tidigare i ryktes­spridningen kallats för iWatch;
  • – Blocks† – en troligen nerlagd modulär smart klocka som ägaren kunde sätta samman själv;
  • – Boddie – försvann från webben i slutet av 2014;
  • – Burg (med komplett inbyggd telefon), se burgsmartwatches.com (nere sedan oktober 2017);
  • – Chronos (tillsats till vanlig klocka);
  • – Cogito från Connectedevice (cogitowatch.com) – nere sedan juli 2018;
  • – The Cookoo watch, köpt av Connectedevice (länk) – (store.cookoowatch.com) (nere sedan juli 2018, arkiverad);
  • – Doozy – troligen nerlagd (doozy-inc.com);
  • – Galaxy Gear från Samsung, se Samsungs webbsidor;
  • – Google arbetade 2013 enligt rykten på en smart klocka, Google Gem, som aldrig visades upp. Men 2014 lanserade Google en version av Android för smarta klockor, se WearOS;
  • – Hot Watch från PH Technical Labs, se phtl.com;
  • – Huawei Watch – (länk);
  • – I’m Watch, nerlagd;
  • – Kreyos Meteor, nedlagd 2014 efter långa förseningar och beskyllningar om bedrägeri mot kunderna, se artikel i PC World: länk;
  • – LG G Watch och LG G Watch R, se LG:s webbsidor;
  • – Martian – (smart klocka med vanligt urverk, martianwatches.com, nerlagd 2018);
  • – Metawatch – (troligen nerlagd);
  • – Microsoft Band†. – Micro­soft hade i mitten av 00‑talet en teknikplattform vid namn Spot som då användes av flera klocktillverkare för att göra smarta klockor, numera avvecklade;
  • – Neptune Duo – smart klocka som var en komplett smart mobil med en ”dum” bildskärm i mobiltelefonformat som tillbehör. – Se getneptune.com (nerlagd);
  • – Neptune Pine (neptunepine.com), tydligen nerlagd;
  • – Omate (omate.com);
  • – Palm fanns också 2003—2005 som smart klocka, tillverkad av Fossil;
  • – Pebble† – uppköpt av FitBit i december 2016, tillverkar inte längre klockor;
  • – Puls – (som hade komplett inbyggd telefon), se puls.com – nerlagd;
  • – Scania Watch – från lastbilstillverkaren, först baserad på Sony Smartwatch 3, senare baserad på Apple Watch – se denna länk (troligen utgången ur sortimentet);
  • – Sony Smartwatch, se Sonys webbsidor – Sony har slutat att utveckla smarta klockor;
  • – Tag-Heuer, klassiskt schweiziskt klock­­märke; har utvecklat Tag Heuer Connected i sam­arbete med Google och Intel, se Tag Heuers webbsidor;
  • – Toq – från Qualcomm, till­verkad och såld i mindre volym som teknikdemo, se pressmeddelande;
  • – Vector, se vectorwatch.com, uppköpt av Fitbit;
  • – Watchpad var en kortlivad smart klocka som utvecklades av IBM och Citizen, och som såldes runt 2001;
  • – Wimm One (klockan är avvecklad, se Wikipedia, men företaget Wimm Labs, som utvecklade den, har köpts av Google);
  • – Withings – aktivitetsklocka som ser ut som en mekanisk klocka, lanserad 2014. Tillverkaren, ett franskt företag för elektroniska hälsoprodukter, köptes 2016 av Nokia, som 2018 sålde det tillbaka till företagets grundare Eric Carreel. – Se withings.com;
  • – Zenwatch från Asus: länk.

– Läs också om smarta klock­arm­band. – Bill Buxton, forskare på Microsoft, har beskrivit de smarta klockornas förhistoria i ett föredrag som refereras i The Verge, klicka här. – På engelska heter det smart watch, smart­­watch eller wrist­watch computer, på svenska också smart ur eller smart arm­bands­ur; även Dick Tracy-klocka.

[smarta klockor] [ändrad 30 augusti 2020]

splash screen

  1. – startruta, introduktionsruta, förskärm – ruta som visas på bildskärmen medan ett datorprogram startar, vanligtvis med programmets namn, leverantör, version och märke;
  2. – introduktionssida – webbsida som visas före den webbsida som besökaren vill se, ofta med ambitiös men innehållslös grafik – och ofta med knappen ”Skip intro”.

[grafiskt användargränssnitt] [webbsidor] [ändrad 26 januari 2022]

Xbox One

den modell av Xbox som Microsoft släppte i USA i november 2013, avvecklad 2020. Den marknadsfördes inte enbart som spelkonsol, utan kunde också spela upp filmer, hantera samtal med Skype och visa webbsidor. Den hade också geststyrning och behövde därför ingen fjärrkontroll. Spel för föregångaren Xbox 360 gick inte att spela på Xbox One. – Xbox One gick först under arbetsnamnet Durango.

[nerlagt] [spel] [ändrad 22 september 2022]

PrintMe

EFI PrintMe, tidigare PrintMe Networks – ett system för utskrifter över internet, lanserat 2001. Innebär i korthet att skrivare och faxar tilldelas ”telefonnummer”. Man kan sedan från en dator eller en telefon sända utskrifter till vilken PrintMe-anpassad skrivare som helst. Inga särskilda drivrutiner krävs. Även dokument kan tilldelas PrintMe-nummer. Man kan då beordra utskrift av dokument som man inte har direkt tillgång till. Bakom PrintMe står företaget Electronics for imaging, EFI (efi.com), i samarbete med företag som Adobe, Xerox och Yahoo. – Läs mer på printme.com. – Läs också om Princh.

[skrivare] [ändrad 31 oktober 2020]

privat nyckel

(private key) – den nyckel (av två) som måste hållas hemlig i asymmetrisk kryptering. – Bara ägaren ska ha till­gång till den privata nyckeln. Den andra nyckeln, som sprids fritt, kallas för den öppna eller publika nyckeln. – Exempel: Om Bob vill skicka kryp­te­rade meddelanden till Alice hämtar han först Alices öppna nyckel, som är allmänt till­gäng­lig på internet. Sedan krypterar han med­de­landet till Alice med hennes öppna nyckel och skickar det till henne. Alice dekrypterar sedan med­de­landet med sin privata nyckel (som bara hon har). Det går inte att dekryp­tera med­de­landena med hjälp av den öppna nyckeln. – Dess­utom kan Alice använda sin privata nyckel för att förse sina med­de­landen med en elek­tro­nisk signatur, som Bob (och alla andra) lätt kan kontrol­lera med hjälp av Alices öppna nyckel. – Benämningen privat nyckel används när det gäller asymmet­risk kryp­te­ring, utom i pro­gram­met OpenPGP, som kallar det för hemlig nyckel (secret key). När det gäller symmet­risk kryp­te­ring talar man alltid om hemlig nyckel.

[kryptering] [ändrad 21 maj 2018]

silicen

form av kisel där molekylerna utgörs av stora höns­näts­liknande mönster. Det liknar alltså fullerener, som grafen, men fulle­rener består av kol­atomer och silicener av kisel­atomer. Silicen upptäcktes 2012. Materialet kan på sikt bli användbart i elek­tro­niska kretsar. – Läs också om stanen.

[material] [ändrad 21 maj 2018]

silicon

engelska för kisel, det vanligaste materialet för tillverkning av transistorer. – Kisel är ett grundämne med beteckningen Si och ingår bland annat i vanlig sand i formen kiseloxid. Genom att man dopar kisel (tillsätter små mängder av andra ämnen) blir det en halvledare. – Silicon uttalas ”SILLI‑ken”. Det bör inte förväxlas med silicone, som betyder silikon, och som uttalas ”silli‑KOUN”. – Strained silicon – uttänjt kisel – kisel som behandlats för att klara högre strömstyrkor. Används vid tillverkning av chipp med mycket små detaljer. Kiseldetaljerna behandlas med ett speciellt ämne så att de bokstavligen tänjs ut. – Läs också om silicen.

[fysik] [processorer] [ändrad 16 augusti 2021]