”tangentbordsmage” – magsjuka orsakad av smuts och matrester på tangentbord (se qwerty och al desko).
[it-relaterade hälsoproblem] [ändrad 10 januari 2019]
Arkiv: Ord
Här lägger man in ett ord i ordlistan
inline
- – i programmering: det att ett funktionsanrop i källkoden ska ersättas med hela funktionen vid kompilering;
- – om bilder på webbsidor: att bilderna automatiskt läses in och visas när webbläsaren visar sidan – till skillnad från bilder som visas bara om man klickar på en länk.
– Se också Iframe. – Ordet inline anspelar på online – det som är online kan man anropa, men det som är inline har man redan till hands.
[programmering] [webbpublicering] [ändrad 9 maj 2013]
Littorin
göra en Littorin – fluga på internet 2013 (en mem): man fotograferar sig sittande på toaletten med fötterna i ett fotbad och en hund eller katt i knät och lägger ut bilden på nätet. Uppkallad efter förre arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (se Wikipedia) som i maj 2013 la ut en sådan bild på sig själv.
Lorenz, Edward
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow (arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset (länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
[edward lorenz] [matematik] [ändrad 8 december 2020]
lösenordsfångare
(password trap) – program eller webbsida som lurar användarna att lämna ifrån sig sina lösenord. Vanligen utformade som kopior av äkta inloggningssidor. – Se också nätfiske (phishing).
[it-säkerhet] [ändrad 11 april 2018]
lösenordsfälla
förinställt lösenord som används för att avslöja dataintrång. – På engelska: honeyword. Man förser databasen över lösenord i en organisation med ett antal lättgissade lösenord som inte ger tillgång till nätverket, men som larmar ifall någon försöker logga in med dem. Detta beskrivs i artikeln ”Honeywords: Making password-cracking detactable” från 2013 av Ari Juels och Ronald Rivest, avgiftsbelagd, klicka här. – Se också honeymonkey, honungsfälla, intrångsfiske och vilseledande system.
[dataintrång] [lösenord] [ändrad 30 juni 2022]
Massachusetts institute of technology
(MIT) – ett tekniskt universitet i Cambridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom datorteknikens utveckling, och är bland annat känt för forskningsinstitutet MIT Media Lab (länk), som grundades av Nicholas Negroponte. En annan känd it‑forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (1927–2016, länk). – MIT Media Lab är förebilden till andra media lab som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL (länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av Michael Dertouzos (1936—2001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz†, skapare av kaosteorin. – Se mit.edu.
[mit] [universitet] [ändrad 18 november 2017]
netbook
annat ord för minibärbar. – Namnet Netbook användes först 1999 som namn på en bärbar liten dator från Psion†. Beteckningen återupplivades 2008 av Intel för bärbara datorer med små yttermått, främst (men inte enbart) avsedda för webbsurfning. Datortypen var populär i några år runt 2010, sedan blev så kallade ultramobiler (mycket tunna datorer) vanligare.
[book] [ändrad 20 juni 2018]
ADB
automatisk databehandling, ibland: administrativ databehandling. En numera omodern term för it. Benämningen började användas på 1950‑talet och kom ur bruk runt 1990. Det är en försvenskning av engelska automatic data processing, ADP.
[förkortningar på A] [it-historia] [ändrad 1 november 2019]
Adobe
Adobe Systems – ett amerikanskt företag, världsledande på program för bildbehandling och layout. – Adobe är känt för program som Photoshop och Illustrator samt för filformatet pdf. Företaget grundades 1982 och utvecklade och lanserade sidbeskrivningsformatet PostScript, som Apple sedan använde i sina laserskrivare. Detta anses vara början på övergången till datorbaserad layout och tidningsframställning (desktop publishing). – 1994 köpte Adobe företaget Aldus, och blev därmed ägare till det äldsta framgångsrika layoutprogrammet, Pagemaker†. Samma år blev Adobe också ägare till Framemaker (se denna länk), ett layoutprogram för långa dokument som kataloger och handböcker. 1999 lanserade Adobe ytterligare ett layoutprogram, InDesign, avsett för tidningar. Det blev en framgångsrik konkurrent till QuarkXPress, delvis på grund av nära integration med Photoshop och Illustrator. 2005 köpte Adobe konkurrenten Macromedia och blev därmed ägare till Flash†, som då var ett av de mest spridda programmen för visning av rörlig grafik i webbläsare, men som avvecklades under 2020. – Filformatet pdf släpptes 1993, och blev snabbt en inofficiell standard för lagring och visning av text och bild i oförändrat skick, oberoende av operativsystem. – Se adobe.com.
[företag] [ändrad 8 augusti 2021]