Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
ett processorsystem från Intel, lanserat i juni 2013. Haswell utvecklades för att passa i lätta bärbara datorer och för att ha låg strömförbrukning. Haswell var efterföljare till Ivy Bridge och tillverkas liksom Ivy Bridge med en minsta detaljstorlek på 22 nanometer. Följdes 2014 av Broadwell, dock utan att produktserien Haswell lades ner. – Läs mer på Intels webbsidor.
[processorer] [ändrad 9 februari 2020]
(Moore’s law) – säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halvledarkretsar fördubblas med 12 månaders mellanrum. – Numera brukar man säga att dubbleringstakten är 18 månader. Mer exakt gäller lagen kretsar som tillverkas på det mest ekonomiska sättet. Ofta lägger man till att priset på samma tid dessutom halveras. – Gordon Moore† formulerade sin lag 1965 i artikeln ”Cramming more components onto integrated circuits” (länk). Då räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observationer ändrade Moore 1975 fördubblingstakten till var 24:e månad. Att det numera oftast står var 18:e månad beror på en annan Intelchef, David House, har angett den tiden. – Lagen har hållit sedan början av 1960‑talet. (Den bör inte förväxlas med Murphys lag.) – Se också Wirths lag, Kryders lag och Wrights lag.
[lagar] [ändrad 19 december 2022]
– svaret på den yttersta frågan, uträknat av den gigantiska superdatorn Deep Thought i Douglas Adams radioserie och bokserie Liftarens guide till galaxen. Problemet är att när Deep Thought efter tusentals år har räknat ut svaret, alltså 42, är det ingen som vet vilken den yttersta frågan är.
[it-humor] [mem] [ändrad 31 maj 2017]
das Entscheidungsproblem – frågan om det går att avgöra ifall ett matematiskt eller logiskt påstående är sant eller falskt på ett mekaniskt sätt (alltså med en algoritm) som ger rätt svar för alla matematiska och logiska påståenden. – Problemet fick sitt namn av den tyska matematikern David Hilbert (1862—1942, se Wikipedia – se också Hilberts paradox), men andra filosofer och matematiker hade tänkt i samma banor tidigare. Ett annat sätt att se på saken är att fråga ifall det finns ett logiskt‑matematiskt språk som kan användas för att formulera varje tänkbart problem, och som också kan användas för att räkna ut lösningen. Kurt Gödels† ofullständighetssats från 1931 visade indirekt att det inte går att avgöra, och något senare visade Alan Turing† och Alonzo Church†, oberoende av varandra och på olika sätt, att svaret på frågan är nej. Turings bevis innehöll beskrivningen av det som numera kallas för Turingmaskiner. (Avgörbarhetsproblemet kallas också för avgörandeproblemet.)
[matematik och logik] [ändrad 6 juni 2017]
(traveling salesman problem) – ett klassiskt matematiskt problem som kan verka enkelt, men som kan vara mycket besvärligt att lösa. – En handelsresande ska besöka ett antal städer. Avstånden mellan städerna är kända. Vilken är då den kortaste resväg han kan välja om han ska besöka varje stad och återvända till utgångspunkten? (Det finns varianter, beroende på om man får resa genom varje stad fler än en gång, eller bara en gång.) – I vissa fall är lösningen uppenbar, till exempel om städerna ligger i rät linje. Men en metod för lösning måste kunna tillämpas på alla tänkbara grupper av städer. – Redan när problemet gäller tio städer finns det över 3,6 miljoner tänkbara rutter (och det är bortsett från att man kan passera samma stad flera gånger). Ökar man antalet städer ytterligare blir problemet snart ohanterligt. Det tillhör därför den grupp av matematiska problem som kallas för NP‑fullständiga. – Det gäller också att bevisa att man verkligen har funnit den kortaste vägen. Och det finns ingen känd metod för att bevisa att man verkligen har funnit den kortaste vägen, förutom att gå igenom alla tänkbara lösningar och jämföra dem. Det är det som gör att handelsresandeproblemet räknas som NP‑fullständigt. – Det mest omfattande handelsresandeproblem som hittills har lösts gäller 24 978 orter i Sverige: kortaste vägen om man vill besöka alla är 72 500 kilometer. – Problemet har praktisk tillämpning, till exempel inom trafikplanering och när man konstruerar elektroniska kretsar. Men i praktisk verksamhet brukar man inte behöva bevisa att man har hittat den absolut kortaste vägen: det räcker med en lösning som är bättre än alla tidigare. (Det finns fusklösningar som ofta ger tillräckligt bra, men inte perfekt, resultat. En enkel fusklösning är att alltid resa till närmaste obesökta stad på listan.) – En nära släkting till handelsresandeproblemet är Hamiltons problem. – Se Wikipedia.
[matematik] [transport och logistik] [ändrad 28 februari 2022]
(1972) – mexikansk-amerikansk programmerare, teknisk chef för Xamarin (länk), fram till 2011 vice vd på Novell† och då chef för Novells Linux‑avdelning Ximian samt ledare för det fristående Monoprojektet. Miguel de Icaza startade Gnomeprojektet 1997, och startade företaget Ximian 1999 tillsammans med Nat Friedman. Han drog igång Mono 2001 vid sidan av Ximian. – Läs mer på hans blogg.
[miguel de icaza] [personer] [öppen källkod] [ändrad 10 juni 2020]
(incremental) – med successiva tillägg; förbättrad lite i taget:
[backup] [språktips] [systemutveckling] [sökningar] [ändrad 27 april 2020]
en utvecklingsplattform som bygger på Microsofts DotNet, men som är skriven i öppen källkod och som framställer program för Unix (Linux, macOS och iOS). – Mono använder de delar av DotNet som Microsoft har överlämnat till standardiseringsorgan. – Projektet, som påbörjades i juli 2001, leds av Miguel de Icaza, då på Novell†, som stöder Mono. Microsoft är välvilligt inställt. Mono är det spanska ordet för apa. – Läs mer på mono‑project.com.
[systemutveckling] [ändrad 5 augusti 2017]
en miljard-dels meter, vilket är detsamma som en miljondels millimeter. – Se nano. – På en mikrometer går det tusen nanometer. En nanometer är som en till fem atomer i rad. – En nanometer är tio ångström.
[måttenheter] [nano] [ändrad 4 september 2017]
quick response code – ett svartvitt rutmönster som representerar en webbadress (URL) eller annan information. Det är en rutkod, en mer informationstät vidareutveckling av streckkod. Kännetecknande för QR‑kod är inramade svarta fyrkanter i tre av fyra hörn. QR‑koder används bland annat för snabb inläsning av data i smarta mobiler: man fotograferar QR‑koden med telefonens kamera, och ett inbyggt program tolkar sedan koden. Vanligtvis är det en webbadress. Telefonen startar då en webbläsare och går automatiskt till den adressen. QR‑koder kan givetvis också avläsas med speciella läsare. – Systemet uppfanns 1994 i Japan på företaget Denso Wave (qrcode.com). – Se också mobil taggning. – Jämför med Data matrix, en annan rutkod.
[användargränssnitt] [data] [förkortningar på Q] [ändrad 15 november 2018]