(AOO) – en svit med kontorsprogram, utvecklad med fri och öppen källkod och spridd gratis. – Apache Open Office hette tidigare Openoffice.org (förkortat OOo). Kallas ibland bara för Open Office, men det namnet är upptaget av ett annat företag. – Apache Open Office finns för Windows, Mac, Linux och Solaris. Filformatet opendocument format, .odf, utvecklades för Apache Open Office när det hette StarOffice. – 2012 skänkte IBM källkoden till programsviten Lotus Symphony† till Apache för att den skulle integreras med Apache Open Office (läs mer här). – Läs mer om Apache Open Office på openoffice.org. – Historia: Programsviten utvecklades först med namnet StarOffice av det tyska företaget Star Division, som Sun† köpte 1999. Sun ville nämligen skapa en konkurrent till Microsoft Office. Sun bestämde sig år 2000 för att tillhandahålla programsviten i två parallella versioner: samtidigt som Sun fortsatte att sälja StarOffice (i Östasien kallat StarSuite) som program med delvis sluten källkod släppte Sun källkoden till programsviten till ett projekt som vidareutvecklade programsviten med fri och öppen källkod, Openoffice.org, i ett projekt med det namnet. (Projektet var knutet till Sun, men hade stor frihet.) Efter att Oracle köpte Sun 2009 bytte Oracle namn på StarOffice till Oracle Open Office†. – I april 2011 meddelade Oracle att företaget skulle sluta att sälja Oracle Open Office. Rättigheterna till Oracle Open Office överläts då till Openoffice.org, som i sin tur i juni 2011 donerades till Apache software foundation. Programsviten bytte då namn till Apache Open Office. – Förgreningar: Eftersom Apache Open Office och dess föregångare är skrivna med fri och öppen källkod är det tillåtet att använda källkoden för att utveckla nya versioner. I september 2010 grundades organisationen The document foundation, som ska sprida programsviten LibreOffice, även det en förgrening av Apache Open Office, men fristående från Oracle. – Läs mer om Apache Open Office på openoffice.apache.org.
irriterad benämning på bärare av Google Glass† när de inte använde glasögonen på ett acceptabelt sätt. Glasögonen hade inbyggd videokamera som var ständigt påslagen som förval; den borde stängas av i många situationer.
ett nerlagt tillbehör som gjorde att användare av MicrosoftsspelkonsolXbox kunde styra spelet enbart med handgester och kroppsrörelser. (Se geststyrning.) Kinect lanserades 2010, och tillverkningen upphörde hösten 2017. Kinect hade först arbetsnamnet Project Natal. – Se denna länk. – Jämför med Wii† och Leap.
– Leap motion controller – en styrenhet för geststyrning. Den känner alltså av handrörelser i luften (fingergester). Den kan enligt tillverkaren uppfatta rörelser ner till en hundradels millimeter. – Leap motion controller, som utvecklas av företaget Leap Motion, sedan 2019 Ultraleap, är en liten dosa, lite mindre än en kortlek, som ansluts till datorn och vanligtvis läggs framför bildskärmen. Den kan programmeras att uppfatta handrörelser (gester) i utrymmet framför bildskärmen som instruktioner. Leap kan alltså ersätta mus, styrplatta och andra styrdon i program med behov av styrning i tre dimensioner. Den påminner om MicrosoftsKinect†, men är bara avsett för handrörelser i ett mindre utrymme. – Leap Motion Controller började säljas 2013. Flera företag har anpassat program och webbsidor för användning med Leap, bland annat Google Earth. – Se ultraleap.com. – Jämför med GooglesProject Soli och med Welle;
– tidigare amerikanskt teleföretag som drev mobiltelefonnätet Cricket (länk), köpt 2013 av AT&T.
en vidareutveckling (förgrening) av databashanterarenMySQL. – MariaDB har utvecklats av MySQL:s tidigare chefsutvecklare Michael Monty Widenius. Han lämnade MySQL 2008 när Sun† (numera del av Oracle) köpte MySQL. Den första versionen av MariaDB kom 2009. – MariaDB är gjort för att vara utbytbart mot MySQL: användaren ska inte märka någon skillnad när det gäller handhavandet. MariaDB använder lagringsmotorn Maria i stället för MyIsam. Version 2.0 av Maria ska klara transaktionshantering och kunna ersätta InnoDB. – Företaget som utvecklar MariaDB, Monty Program AB, slogs i april 2013 samman med SkySQL. – Läs mer på mariadb.com.
(Murphy’s law) – ”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flygvapeningenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektionism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbelkollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997 – länk. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.
beteckning på program som kan laddas ner gratis, men som man förväntas betala för så småningom. Priset kan vara fast eller ett valfritt belopp. Det finns tre huvudmodeller:
– förtroendemodellen, där programmet fortsätter att fungera även om användaren inte betalar. (Men man kan få irriterande påminnelser, se nagware);
– prövapå-modellen, där programmet stängs av efter en prövotid om man inte betalar. – Kallas också för trialware;
– licensmodellen, där man kan använda programmet gratis på obegränsad tid, men där man får tillgång till extra tjänster eller funktioner om man betalar. – Kallas också för freemium.
– Shareware är inte samma sak som freeware, gratisprogram, som alltid är gratis utan villkor. Det är inte heller samma sak som fri mjukvara. – Shareware skyddas normalt av upphovsrätt: källkoden kan vara hemlig, och användaren har inga andra rättigheter än att använda programmet. Hon får till exempel inte sälja exemplar av det eller ge bort kopior. – De första som spred program som shareware var amerikanerna Jim Knopf(länk) och Andrew Fluegelman(se Wikipedia) i början av 1980‑talet. Bob Wallace (1949—2002), som var en av Microsofts första anställda, hittade på ordet shareware. 1982 grundade Wallace Quicksoft, det första programföretag som spred sina produkter som shareware. – Det finns inget självförklarande svenskt ord för shareware, men Datatermgruppen rekommenderar spridprogram(länk). Ett alternativ är bidragsprogram.
ett nerlagt amerikanskt projekt för att utveckla en smart mobil som skulle säljas till lågt pris. Den skulle inte vara operatörsbunden. – Den planerade telefonen Sion Vision skulle ha operativsystemet Android och processor från Samsung. Efter en misslyckad kampanj för gräsrotsfinansiering tycks projektet ha avsomnat 2013. – Se thesion.co (stängd).
