-
-
- – tecknet * . Det heter asterisk därför att det liknar en stjärna, aster på latin. – Asterisk används:
-
- – för att hänvisa till fotnoter och andra noter;
- – som jokertecken vid sökningar. Asterisken står då för noll, ett eller flera valfria tecken. Sökning på kan* ger träff på bland annat kan, kana, kanon, kant och kantig;
- – ibland som tecken för multiplikation: 3*3=9;
- – allmänt som dekorativt tecken i text;
- – i ren text för att markera emfas: man skriver *kursivering* om man inte kan skriva kursivering.
- – i textbaserade användargränssnitt kan * stå för ”allt”. Till exempel: *.pdf betyder: alla filer med filändelsen pdf.
– Skilj mellan asterisk och apostrof (tecknet ’).
- – Asterisk – telefonväxel för internettelefoni i form av ett datorprogram för Linux (alltså skrivet i öppen källkod). – Läs mer på asterisk.org.
– Läs också om databashanteraren Asterix.
[databaser] [tecken] [telefoni] [ändrad 31 januari 2019]
kinesiskt satellitnavigeringssystem. Alltså en motsvarighet till amerikanska GPS. BeiDou har funnits sedan år 2000, men en ny generation togs i drift med början 2011. – Namnet: BeiDou är det kinesiska namnet på Karlavagnen. Webbplats: beidou.gov.cn (kinesiska), presentation på engelska på denna pdf.
[rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 7 maj 2018]
Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.
[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]
det att betalda arbetsuppgifter läggs ut på människor som anmäler sig genom internet och får betalt efter prestation. En person som utför crowd labor kallas för crowdworker. – Arbetet gäller huvudsakligen uppgifter som kan utföras med användning av dator, men som inte kan utföras av datorprogram utan mänsklig insats. Ett exempel är att granska inlägg, kommentarer och bilder på diskussionsforum och i sociala medier. Kan ses som en nutida form av gamla tiders styckearbete. – Se också apparbete, giggekonomi, human cloud, human intelligence task, mekanisk turk, SMS‑anställning och spökarbete.
[arbetsmarknad] [ändrad 8 juni 2021]
(global navigation satellite system) – samlingsnamn för satellitnavigeringssystem som GPS, Galileo, Glonass och Beidou. (Indiens IRNSS är inte globalt.)
[förkortningar på G] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 21 juni 2017]
- – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positionsbestämning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radiosignal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en noggrannhet på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottagare jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Avståndet till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mottagaren. – GPS-satelliterna ägs av amerikanska krigsmakten, som skickade upp satelliterna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspaning. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Signalerna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective availability, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bortkopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geoblockering;
- – se generalized processor sharing.
[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]
webbtjänst som hjälper sina besökare att hitta webbsidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webbindex och webbkataloger:
- – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
- – webbkataloger kategoriserar webbsidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).
– Sökningarna på webben görs inte varje gång en besökare gör en sökning, utan sökresultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sökmotorerna var webbkataloger: webbindex kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar
- – spindlar som söker igenom så många webbsidor som möjligt på webben och levererar innehållet till sökmotorn för bearbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sökmotorn successivt allt större delar av webben;
- – indexet respektive katalogen där informationen har sorterats och kategoriserats i maskinläsbar form med länkar till de webbsidor som informationen har hämtats från. I index finns också algoritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad bedömning av vilka sidor som användaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma databaser;
- – användargränssnittet, en webbsida för sökningar och sökresultat.
– Den första stora sökbara förteckningen över webbsidor var katalogen Yahoo, senare kompletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Altavista†, numera nerlagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Microsoft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. DuckDuckGo samlar inte in någon information om besökarna. En sökmotor som letar efter anslutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sökmotor).
[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]
(copyright troll) – företag eller person som systematiskt begär skadestånd av andra för intrång i upphovsrätten. – Ofta gäller det upphovsrätt till verk som företaget har skaffat rätten till enbart för att kunna begära sådana skadestånd. Även om påståendena om intrång i upphovsrätten är dubiösa hoppas företaget att den utpekade parten ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet och tvingas gå till domstol. – I ett fall som blev känt i mars 2017 erkände den amerikanska advokaten John Steele att han och en kollega hade spelat in porrfilmer och lagt ut dem på bland annat Pirate Bay för att sedan kunna stämma de som laddade ner filmerna för brott mot upphovsrätten. – Se detta pressmeddelande från amerikanska justitiedepartementet. – Se också patenttroll, porn troll och troll.
[troll] [upphovsrätt] [ändrad 16 oktober 2019]
”porrtroll” – företag som begär skadestånd av personer som påstås ha laddat ner pornografi från internet. Pornografin är, eller påstås vara, skyddad av upphovsrätt – se porrutpressning. – Uträkningen är att den utpekade ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet, försvara sig inför domstol och bli känd som porrtittare. – Se också copyright troll, patenttroll, sextortion och troll.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [troll] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
- – utpressningsbrev, utpressningsmejl – meddelande om att en dator har blivit kapad i en gisslanattack och att ägaren måste betala en lösensumma för att kunna använda datorn igen;
- – ett slags robotfilter (captcha): några bokstäver eller siffror som visas på bildskärmen, och som användaren måste skriva in i ett fält för att få tillgång till en webbsida eller tjänst. Syftet är att hindra automatiska program (robotar) från att komma åt sidan eller resursen. Tecknen visas vanligtvis som en förvrängd bild för att försvåra för datorprogram att känna igen tecknen.
[gisslanattacker] [mjukvarurobotar] [ändrad 5 mars 2021]