asterisk

      1. – tecknet * . Det heter asterisk därför att det liknar en stjärna, aster på latin. – Asterisk an­­vänds:
          • – för att hänvisa till fotnoter och andra noter;
          • – som joker­­tecken vid sökningar. Asterisken står då för noll, ett eller flera valfria tecken. Sökning på kan* ger träff på bland annat kan, kana, kanon, kant och kantig;
          • – ibland som tecken för multi­­pli­ka­tion: 3*3=9;
          • – allmänt som dekorativt tecken i text;
          • – i ren text för att markera emfas: man skriver *kursivering* om man inte kan skriva kursivering.
          • – i textbaserade användargränssnitt kan * stå för ”allt”. Till exempel: *.pdf betyder: alla filer med filändelsen pdf.

        – Skilj mellan asterisk och apo­strof (tecknet ).

      2. – Asterisk – telefonväxel för internettelefoni i form av ett datorprogram för Linux (alltså skrivet i öppen källkod). – Läs mer på asterisk.org.

– Läs också om data­bas­hanteraren Asterix.

[databaser] [tecken] [telefoni] [ändrad 31 januari 2019]

BeiDou

kinesiskt satellitnavigeringssystem. Alltså en motsvarighet till amerikanska GPS. BeiDou har funnits sedan år 2000, men en ny generation togs i drift med början 2011. – Namnet: BeiDou är det kinesiska namnet på Karlavagnen. Webbplats: beidou.gov.cn (kinesiska), presentation på engelska på denna pdf.

[rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 7 maj 2018]

Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

crowd labor

det att betalda arbetsuppgifter läggs ut på människor som anmäler sig genom internet och får betalt efter prestation. En person som utför crowd labor kallas för crowdworker. – Arbetet gäller huvudsakligen uppgifter som kan utföras med användning av dator, men som inte kan utföras av datorprogram utan mänsklig insats. Ett exempel är att granska inlägg, kommentarer och bilder på diskussionsforum och i sociala medier. Kan ses som en nutida form av gamla tiders stycke­arbete. – Se också apparbete, giggekonomi, human cloud, human intelligence task, mekanisk turk, SMS‑anställning och spökarbete.

[arbetsmarknad] [ändrad 8 juni 2021]

GPS

  1. – Global positioning system – ett satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]

sökmotor

webbtjänst som hjälper sina be­sökare att hitta webb­sidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webb­index och webb­kataloger:

  • – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
  • – webb­­kata­loger kategoriserar webb­­sidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).

– Sök­ning­arna på webben görs inte varje gång en be­sökare gör en sökning, utan sök­­resultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sök­motorerna var webb­­kataloger: webb­index kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar

  1. spindlar som söker igenom så många webb­sidor som möjligt på webben och levererar inne­hållet till sök­motorn för be­arbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sök­motorn successivt allt större delar av webben;
  2. indexet respektive katalogen där in­formationen har sorterats och kategori­se­rats i maskinläs­bar form med länkar till de webb­sidor som informa­tionen har hämtats från. I index finns också algo­ritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad be­dömning av vilka sidor som an­vändaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma data­baser;
  3. användar­gräns­snittet, en webb­sida för sökningar och sök­resultat.

– Den första stora sök­bara för­teckningen över webb­sidor var katalogen Yahoo, senare kom­pletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Alta­vista†, numera ner­lagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Micro­soft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. Duck­Duck­Go samlar inte in någon information om besökarna. En sök­motor som letar efter an­slutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sök­motor).

[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]

upphovsrättstroll

(copyright troll) – företag eller person som systematiskt begär skadestånd av andra för intrång i upphovsrätten. – Ofta gäller det upphovsrätt till verk som före­taget har skaffat rätten till enbart för att kunna begära sådana skadestånd. Även om påståendena om intrång i upphovsrätten är dubiösa hoppas före­taget att den utpekade parten ska betala skade­ståndet hellre än att bestrida kravet och tvingas gå till domstol. – I ett fall som blev känt i mars 2017 erkände den amerikanska advokaten John Steele att han och en kollega hade spelat in porrfilmer och lagt ut dem på bland annat Pirate Bay för att sedan kunna stämma de som laddade ner filmerna för brott mot upphovsrätten. – Se detta pressmeddelande från amerikanska justitiedepartementet. – Se också patenttroll, porn troll och troll.

[troll] [upphovsrätt] [ändrad 16 oktober 2019]

porn troll

”porrtroll” – företag som begär skade­stånd av personer som påstås ha laddat ner pornografi från internet. Pornografin är, eller påstås vara, skyddad av upphovsrätt – se porrutpressning. – Uträkningen är att den utpekade ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet, försvara sig inför domstol och bli känd som porrtittare. – Se också copyright troll, patenttroll, sextortion och troll.

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [troll] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]

ransom note

  1. utpressningsbrev, utpressningsmejl – meddelande om att en dator har blivit kapad i en gisslanattack och att ägaren måste betala en lösensumma för att kunna använda datorn igen;
  2. – ett slags robot­filter (captcha): några bok­stäver eller siffror som visas på bildskärmen, och som användaren måste skriva in i ett fält för att få till­gång till en webb­sida eller tjänst. Syftet är att hindra auto­matiska pro­gram (robotar) från att komma åt sidan eller resursen. Tecknen visas vanligt­vis som en förvrängd bild för att försvåra för dator­program att känna igen tecknen.

[gisslanattacker] [mjukvarurobotar] [ändrad 5 mars 2021]