radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de tillgängliga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan information än ljud, alltså text, bild och video, förutsatt att mottagaren kan hantera det. Ljudkvaliteten blir inte nödvändigtvis bättre. De svenska sändningarna med digitalradio använder den europeiska standarden DAB (mer exakt: DAB+). – Regeringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digital radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 föreslog utredaren Nina Wormbs att övergången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riksrevisionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverkligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norrmännen var emot. – Digitalradio ska inte förväxlas med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internetradio vara utsändningar av program från radiostationer, så i den bemärkelsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radioapparater med digital frekvensvisning kallas för ”digitalradio”, men det är bara dumt.
[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]
(clipboard) – det minne som håller det som användaren har klippt ut. Det används alltså för funktionerna klipp‑och‑klistra och kopiera i grafiska användargränssnitt. – Material som har klippts ut eller kopierats sparas som urklipp i klippboken tills de klistras in. Klippboken kallas ibland också för urklipp. – Klippboken ingår i operativsystemet: det är nödvändigt för att man ska kunna flytta text och bilder mellan olika program. – De enklaste klippböckerna kan bara innehålla en sak i taget. Det senaste som man lägger in knuffar ut allt tidigare. – Det finns också program, till exempel program för bildbehandling och layout, som har egna klippböcker. Sådana klippböcker kan ofta innehålla många urklipp. – Se också molnurklipp och paste‑site.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 8 december 2019]
urklipp som sparas i en tjänst på internet. (I molnet.) En vanlig klippbok sparar urklippen på datorns hårddisk eller SSD, men om man i stället sparar urklippen i molnet kan man klippa ur något på en dator och klistra in det på en annan. En samling urklipp i molnet kallas ibland på engelska för clipbox, vilket anspelar på clipboard, se klippbok.
[informationshantering] [molnet] [ändrad 11 januari 2019]
- – strikt tekniskt: överföring av information med elektromagnetiska vågor. I den betydelsen räknas inte bara ”vanliga” radioutsändningar (rundradio) som radio, utan också tv‑sändningar, mobiltelefoni, wi‑fi och bluetooth. – Se också mikrovågor;
- – sändtagare för trådlös elektronisk kommunikation – mobiltelefoni, wi-fi, bluetooth, kallas ibland för radio;
- – vardagligt och juridiskt: rundradio, alltså schemalagda utsändningar av program som kan tas emot av alla som har radiomottagare för rätt frekvensband;
- – poddradio, eller poddar, har formen av radioprogram, men sänds genom internet, antingen fristående eller som komplement till utsändning genom rundradio (se Play).
[elektronik] [elektronisk kommunikation] [poddar] [publicering] [radio och tv] [ändrad 26 oktober 2020]
(broadcasting) – sändning av radioprogram till allmänheten. Det som i dagligt tal kallas för radio. – Programmen sänds enligt tablå, och kan tas emot av alla som har den utrustning som behövs och som bor inom radiotjänstens täckningsområde. – Även internetradio kallas för radio och kan räknas som rundradio, trots att det tekniskt sett inte är radio (utsändning med elektromagnetiska vågor). Samma gäller när man tar emot radioprogram över kabel‑tv‑nätet, vilket tekniskt sett inte heller är radio. – Jämför med poddar.
[radio och tv] [ändrad 20 mars 2022]
(clipping) – text, bild eller ljud som sparats i datorns klippbok för att senare kunna inklistring in i en fil. – Urklipp hämtas från filer genom att man klipper ut dem eller kopierar dem. I de vanliga klippböckerna får det bara plats ett urklipp åt gången. Senaste urklippet finns kvar tills det ersätts av ett annat. Det finns också klippböcker som sparar många urklipp så att man kan välja vilket man vill klistra in. Sådana klippböcker ingår i en del program. Det går också att köpa sådana klippböcker som tillägg till datorns vanliga klippbok. – Se också clip art, urklippsbilder, och molnurklipp, urklipp som sparas i en tjänst i molnet.
[grafiskt användargränssnitt] [informationshantering] [ändrad 11 januari 2019]
ett protokoll för överföring av video och ljud över internet. Förkortas HLS. – HLS, som har utvecklats av Apple och som presenterades 2009, är till för strömmande video och ljud, alltså överföringar som man kan se eller lyssna på som om det var tv eller radio. Eftersom HLS fungerar inom ramen för HTTP, som är det grundläggande protokollet för webben, fungerar kommunikationen överallt där man kan överföra webbsidor. Många företag har anpassat sina tjänster och produkter så att de klarar HLS. – Se Apples webbsidor.
[ljud och bild] [strömmande] [webben] [ändrad 2 oktober 2018]
- – ett skadeprogram (en trojansk häst) som möjliggjorde dataintrång i banker. Mer exakt var det en ”verktygslåda” för de som ville sätta samman sådana program. Med tiden anpassades det för att stjäla all slags information från den drabbade datorn, till exempel lösenord. Det var baserat på Zeus. – Citadel blev känt 2011. Det skapades av pseudonymen ”Aquabox”, fortfarande okänd. Citadel såldes till betalande kunder som ingick i ett socialt nätverk (givetvis hemligt) där de kunde diskutera och föreslå förbättringar. Det uppges att ”Aquabox” efter ett par år slutade att sälja programmet. Men en variant av det började spridas 2015 under namnet Atmos. – Ryssen Dimitry Belorossov dömdes i september 2015 i USA till 54 månaders fängelse och till att betala 320 000 dollar i skadestånd för att ha spritt och använt Citadel. Det verkar dock inte som om han är identisk med ”Aquabox”. En annan inblandad, ryssen Mark Vartanyan, känd som ”Kolypto”, utlämnades i mars 2017 till USA för att ställas inför rätta; han dömdes till fem års fängelse;
- – ett program för BBS:er, vanligt på 1980- och 1990‑talen (se Wikipedia);
- – Citadel/UX – ett program för samarbete över internet, baserat på BBS‑programmet Citadel (se punkt 2). Citadel/UX, som ofta kallas för bara Citadel, har meddelanden, gemensam kalender, gemensam adressbok, bloggverktyg och andra funktioner. Det kan köras på Linux och andra slags Unix. – Se citadel.org.
[it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [socialt] [ändrad 5 juli 2020]
skämtsamt ord för e-post. – I Finland förekommer ordet elpost i svensk text ibland även i officiella sammanhang. Det kan bero på påverkan från det finska ordet sähköposti, som står för e-post, men som bokstavligen betyder elektrisk post. Svenska språkvårdare i Finland avråder från ordet elpost och rekommenderar e-post, se här (en bit ner på sidan).
[e-post] [språktips] [ändrad 31 juli 2019]