redundans

överskott i både positiv och negativ bemärkelse; mer än vad som behövs; övertydlighet:

  1. – i datorutrustning: dubbel eller fler­faldig uppsättning av viktiga komponenter för att utrustningen ska fungera även om något går sönder;
  2. – om databaser: samma uppgifter på fler än ett ställe, vilket kan leda till mot­sägelser om uppgifterna inte rättas och ändras samtidigt – se normalisering;
  3. – om datalagring: avsiktligt över­skott av data för att man ska kunna upptäcka fel med automatiska rutiner och återskapa förlorade data – se RAID och RAIN samt georedundans;
  4. – språkligt och informationsteoretiskt: upp­repning av information, vilket är nöd­vändigt i all kommunikation för att man ska kunna rekonstruera delar som har fallit bort. Motsatsen kallas för entropi. – Jäm­för med pleonasm och tautologi.

[databaser] [datalagring] [it-system] [språk] [ändrad 9 september 2020]

tidsskala

(time scale) – standard för tidsangivelser. En tids­skala anger hur klockor ska ställas in, sekund för sekund, och exakt när växlingen ska ske från en sekund till nästa. Det sker med en nog­grann­het på mindre än en miljon­dels sekund. – Den officiella svenska tids­skalan är UTC (SP), som är en tillämpning av UTC, se här nedanför. – Det finns två huvudsakliga sätt att mäta tiden, och det finns tre internationella tids­skalor. De konkurrerar inte med varandra, utan är till för olika ändamål. – De två sätten att mäta tid är astronomisk tid och atom­tid:

  • Astro­nomisk tid är den tid­mätning som har använts historiskt: klockan är 12 när solen står högst på himlen. Problemet med astronomisk tid är att dygnets längd varierar lite grann. Timmar, minuter, sekunder och dygn blir därför inte exakt lika långa varje år.
  • Atomtid beräknas däremot med atomur, som ger sekundens längd, så som den definieras i det internationella måttenhetssystemet (SI‑standarden), med hög exakthet.

– Pro­blemet är att atom­tids­sekunder alltid är exakt lika långa, medan astronomiska sekunder inte är det (eftersom dygnets längd varierar lite). Efter några år blir det en märkbar skillnad. Det har lett till att det finns tre tids­skalor som är i allmänt bruk. Skillnaderna mellan dem är inte märkbara för de flesta av oss, men de är viktiga när det krävs hög precision i tidmätning:

  • – TAI är den grundläggande tidsskalan. Den ger atomtid som genomsnittet av tidsangivelserna från 200 atomur. TAI togs i bruk 1972, och förkortningen står för Temps atomique international, internationell atomtid. TAI räknar sekunder som beräknas enligt SI‑standarden, och tar ingen hänsyn till dygnets eller årets längd. Det har lett till att TAI sedan 2012 ligger 35 sekunder före astronomisk tid. TAI används alltså inte för att ställa klockor, utan som grund för tidsskalan UTC, se här nedanför;
  • – UT1 är tidsskalan för astronomisk tid. Den används för astronomi och navigering med höga krav på precision. UT1 anpassar sekundens längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekunder på ett dygn. Och enligt UT1 är klockan alltid exakt tolv när solen står högst på himlen vid Greenwichobservatoriet utan­för London. (I själva verket används andra, mer precisa metoder än att mäta sol­höjden för att beräkna tolvslaget – det kan ju vara mulet);
  • – UTC är den tidsskala som används i de flesta officiella sammanhang, till exempel av Fröken Ur (länk) och för tid­givning till datorer. UTC kan ses som efter­följaren till det som förr kallades för Greenwich­tid. Det är en kompromiss mellan atom­tid och astro­nomisk tid. Sekundens längd i UTC är exakt samma som i atomtid, alltså samma som i TAI. Men för att tiden inte ska avvika för mycket från astronomisk tid (UT1) lägger man då och då till en skott­sekund. Den svenska tillämpningen av UTC är UTC (SP). UTC är också basen för GPS‑satelliternas tid, GPST. – På engelskt militärspråk kallas UTC ibland för zulu time efter zulu för nollmeridi­anen. – Se också internettid.

– Notera att skillnaderna i lokal tid i olika länder, till exempel mellan Sverige och Finland, inte har med tidsskalor att göra. Det är bara en enkel omräkning. Omställning till och från sommar­tid har inte heller med tidsskalor att göra.

[tidmätning] [ändrad 9 december 2019]

Bells lag

(Bell’s law eller Bell’s law of computer classes) – säger att det kommer en ny typ av datorer varje årtionde. – På 1960‑talet var det stordatorer, på 1970‑talet minidatorer, på 1980‑talet persondatorer, på 1990‑talet internetanslutna persondatorer, på 00‑talet internetanslutna mobiltelefoner och på 10‑talet surfplattor. – Lagen formulerades 1972 av Gordon Bell (länk), som då arbetade på Digital†, sedan på Micro­soft Research, numera emeritus. – Gordon Bell uttryckte sig 1972 så här: ”Roughly every decade, technology advances in semiconductors, storage, networks, and interfaces enable a new, lower cost computer class also known as platform to form to serve a new need that is enabled by smaller devices e.g. less transistors per chip, less expensive storage, displays, I/O, network, and unique inter­face to people or some other information processing sink or source.” – Kommentatorn Ben Thompson formulerade 2014 en liknande lag – se stratechery.com/2014…

[datorer] [lagar] [ändrad 11 september 2021]

meny

(menu) – lista över instruktioner i ett program eller operativsystem, visad på bild­skärm. – I äldre it‑system fyllde en meny­ hela bildskärmen, och de olika instruktionerna var numrerade: man valde en av instruktionerna genom att skriva motsvarande siffra. I datorer med graf­iskt användargränssnitt används oftast rullgardinsmenyer, som tar minimalt utrymme när de inte används. Se också dragspelsmeny, hamburgarmeny och poppuppmeny. – I appar för smarta mobiler undviker man textmenyer: tillgängliga instruktioner repre­sen­te­ras oftast av ikoner som är dolda när de inte används. – Ordet: Det kallas för meny på grund av likheten med restaurangmenyer.

[gränssnittskomponenter] [ändrad 7 augusti 2018]

Openmoko

ett avsomnat projekt för att skapa en smart mobil, baserat på öppen källkod. Det var meningen att användarna fritt skulle kunna förändra och förbättra de program som styr mobiltelefonen, till exempel för att anpassa den för olika ändamål. Openmoko var baserat på Linux. Det säljs, eller har sålts, en speciell mobil­tele­fon, Neo†, som kan köra Openmokos program. – Läs mer på openmoko.org (inte uppdaterad sedan 2013 – arkiverad).

[inaktuellt] [linux] [mobiltelefoner] [nerlagt] [öppen källkod] [ändrad 19 februari 2022]

Ovi

tidigare varumärke för Nokias internet­baserade tjänster för smarta mobiler. Tjänsten igångsattes 2007. I maj 2011 meddelade Nokia att tjänsten skulle byta namn till Nokia Services. Den avvecklades när Microsoft tog över Nokias mobiltelefonverksamhet. – Namnet: Ovi är finska för dörr.

[nerlagt] [ändrad 6 november 2018]

Windows Phone

tidigare namn på Microsofts operativsystem för smarta mobiler. – Det bytte namn till Windows 10 Mobile, som räknades som en utgåva av Windows 10. Även Windows 10 Mobile har fasats ut 20172020. – När Windows Phone först visades upp i februari 2010 var det grundligt omarbetat jämfört med Microsofts tidigare operativ­system för mobiltelefoner. Det blev Micro­softs första väl mottagna satsning på den mobila marknaden. Att den ändå fick liten spridning berodde tro­ligen på att Android och iPhone redan då dominerade marknaden. – Den första versionen fick versions­nummer 6.5.3. Numreringen fortsatte alltså från före­gångaren Windows Mobile†. – Windows Phone var avsett för smarta mobiler och förutsatte att telefonen hade pekskärm. Det grafiska an­vändar­gräns­snittet hade ett karakteristiskt utseende med paneler (tiles). Den sista versionen av Windows Mobile var nummer 8.1 från 2014. Microsoft slutade att underhålla Windows Mobile 8.1 i juli 2017 (se Microsofts webbsidor). – Nokia gick 2011 över till Windows Phone som operativ­­system för sina smarta mobiler. (2013 sålde Nokia hela sin mobilverk­­­sam­­­het till Micro­­soft, som senare sålde det vidare.) – Se också tweet från Joe Belfiore, chef för operativsystem på Microsoft.

[mobilt] [namnbyte] [nerlagt] [windows] [ändrad 6 mars 2023]