transportör – ursprungligen: företag som transporterar saker eller människor åt allmänheten. – Begreppet har breddats till att omfatta teleoperatörer och bredbandsoperatörer. Alla kan använda en common carriers tjänst, förutsatt att de uppfyller allmänna villkor, som att de betalar för sig. En common carrier / transportör är ansvarig för skador på människor och föremål under transporten. –För bredband och telefoni är det betydelsefullt att en common carrier/transportör har budbärarimmunitet. Det innebär att företaget inte är juridiskt ansvarigt för vad kunderna använder dess tjänst för att transportera. – Den svenska termen transportör används huvudsakligen om företag som sluter avtal med kunden om fysiska transporter. Om det gäller data- och telekommunikation talar man om operatörer.
i matematik: geometrisk form med uppbruten form som upprepas i mindre skala: en gren liknar ett träd, och en kvist liknar en gren. – En känd fraktal form är Mandelbrotmängden, en annan är Juliamängden(se Wikipedia). – Teorin om fraktaler har anknytning till kaosteori. – Fraktala former har något som kallas för fraktal dimension, som anger hur uppbrutna de är. Ett välkänt exempel är kustlinjer. Hur lång är en kust? Om man mäter kustens längd på markytan med en rak linjal beror svaret på hur lång linjalen är. Eftersom linjalen är rak kan den inte mäta strandens längd exakt. Kusten är ju krökt, uppbruten och flikig. Så om man mäter med en linjal som är en svensk mil lång får man ett kortare mått än om man använder en linjal på en kilometer. Den kortare linjalen går ju in i vikar och bukter som den längre linjalen överbryggar. Och om man mäter med en linjal på tio centimeter blir kustens mått väldigt långt. – Det finns inget självklart svar på vad som är rätt längd på linjalen: det är en praktisk fråga. Men om man ritar en kurva som visar hur måttet på kustens längd förändras med linjalens längd är kurvans lutning ett mått på den fraktala dimensionen. I det här fallet mellan ett och två. En absolut rak kust utan ojämnheter skulle ha den fraktala dimensionen 1 (=en rät linje), eftersom det inte skulle spela någon roll hur lång linjalen var, men ju mer uppbruten kusten blir, desto mer närmar den sig den fraktala dimensionen 2 (en plan yta – kustens krökningar omfattar varje punkt i ett område). Motsvarande gäller i flera dimensioner, till exempel för ett berg. – Fraktaler används i datoranimering för att bygga upp bilder av naturliga objekt så att de ger ett naturtroget intryck.
(hashtag, hash tag, på svenska också fyrkantstagg) – en informell tagg (nyckelord) markerad med tecknet #. Tecknet heter på engelska hash, på svenska fyrkant eller nummertecken. – Hashtaggar användes först i mikrobloggar som Twitter. De är synliga för läsaren. Genom att man markerar nyckelord i texten med #, till exempel #ordlista, gör man dem sökbara som nyckelord. Eftersom bara ett fåtal ord i varje inlägg är markerade som hashtaggar får man ett hanterbart antal träffar vid sökning, och alla träffar finns i inlägg där skribenten har bedömt det hashtaggade ordet som viktigt. Man kan ha en informell diskussionsgrupp på Twitter eller i ett annat forum genom att alla deltagare markerar sina inlägg med en hashtagg. – Hashtaggar har växt fram som en spontan företeelse, oberoende av ägarna till Twitter och andra mikrobloggar. Den förste som föreslog hashtaggar lär ha varit amerikanen Chris Messina(blogg) år 2007. – Läs mer om hashtaggar på hashtags.org och i en artikel i Svenska Dagbladet(länk). – Engelska hashtag var 2013 årets tredje vanligaste ord på internet enligt Global language monitor (länk – en bit ner på sidan).
”hästar är en frukt som inte finns” – en absurd kampanj på internet i Sverige i början av 2013. (Se mem.) Anhängarna kallades för hästförnekare. Men påståendet att hästar inte finns tillbakavisades av dåvarande lantbruksminister Eskil Erlandsson i en intervju i Helsingborgs Dagblad(länk). Kampanjen råkade sammanfalla med att hästkött påträffades i köttfärs som såldes som rent nötkött. – Se sidan Hästar finns inte(arkiverad). – Hitlers reaktion finns på Youtube. – Se också snel hest. – Jämför med Birds aren’t real.
(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den fraktala matematiken. – Mandelbrotmängden är uppkallad efter Benoit Mandelbrot. Han gjorde stora insatser inom flera grenar av matematiken, bland annat sannolikhetslära och informationsteori. Mandelbrot insåg bland annat att Zipfs lag inte bara passar på ordfrekvenser, vilket var vad Zipf observerade, utan också passar på andra företeelser. Den kallas därför också för Zipf‑Mandelbrots lag. – Mandelbrot var i 35 år anställd som forskare på IBM. 1987—2005 var han professor på Yale. – Benoit Mandelbrots självbiografiThe fractalist(länk) kom ut postumt 2012.
En avbildning av Mandelbrotmängden. De små utskotten liknar figuren som helhet.
(the Mandelbrot set) – en komplicerad geometrisk figur, uppkallad efter matematikern Benoit Mandelbrot, som upptäckte den. Den är ett välkänt exempel på fraktala geometriska figurer. Figurens ytterkant är visar sig i förstoring vara mycket invecklad med små detaljer som liknar figuren som helhet. Om man förstorar dessa detaljer i sin tur ser man att de också har en invecklad kant med detaljer som liknar figuren som helhet, och så vidare. Det finns ingen nedre gräns där figurens kant blir jämn och slät. Trots detta är figuren bara en avbildning av en enkel matematisk formel. – Se bild och matematisk förklaring i Wikipedia.
(number sign) – tecknet # när det finns på tangentbord. Tecknet används i flera sammanhang och har då olika namn, som beskrivs här:
– på tangentbord: nummertecken, på engelska number sign. Det har knappast någon funktion i svensk text, men det används i programmering. På engelska (men inte på svenska) används tecknet för numrering – #1, #2, #3…, vilket utläses ”number one, number two, number three…”;
– på telefoners knappsats: fyrkant, på engelska square eller hash. Kallas också för ”brädhög”, ”brädstapel”, ”staket”;
– i notskrift: kors, noga räknat ett annat tecken, men # duger som ersättning i löpande text: C# för ciss. På engelska: sharp. (Se programspråken C sharp och F sharp.)
– på amerikansk engelska kallas tecknet ibland för pound sign;
– (tag) – märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, infogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
– dolda instruktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
– taggar med information som används för att underlätta sökning och bearbetning av information. Taggar kan beskriva innehållet i en text (”[detta är ett] kakrecept”), beskriva ljud-, bild- eller videofiler (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt innehållet på sidan. De är anvisningar till webbläsaren eller andra program som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webbsida blir synliga om man klickar på Källa(Source) i menyn Visa(View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera innehållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat databas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggonomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märkning, märkord eller nyckelord. – Ordet taggning används också om klassificering, uppmärkning i mer allmän betydelse: ”denna webbsida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögonläsbar uppmärkning – en vinjett. – Läs också om taggning(tagging), hashtaggar(hashtags) och smarta taggar;
– tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.
Amina Abdallah Arraf al Omari – en icke existerande syrisk lesbisk bloggare; i själva verket Tom McMaster, en amerikansk man bosatt i Edinburgh i Skottland. – Amina Arraf framställdes som skribenten bakom bloggen A gay girl in Damascus, som blev känd 2011 under upproret i Syrien. I bloggen berättades om hur hon blev gripen av säkerhetspolisen, vilket ledde till upprop och andra aktioner i Europa och USA. Samtidigt luftades misstankar om att Amina Arraf var en bluff, bland annat därför att en publicerad bild på henne i själva verket föreställde en kvinna i London, och den kvinnan protesterade offentligt. I juni 2011 erkände Tom McMaster att Amina Arraf var ett påhitt, och att han var skribenten.
(compliance) – det att man följer regler, lagar, normer, standarder, specifikationer, lagar, bestämmelser eller anvisningar. – Efterlevnad har blivit en stor sak på 2000-talet, i synnerhet på USA‑marknaden, där företag kan få höga straff om de inte efterlever regler för redovisning och lagring av e‑post och annan information i it‑system (se Sarbanes‑Oxley).
– comply with [something] – efterleva [regler, anvisningar etcetera], följa [regler, etcetera], rätta sig efter;
– in compliance with – i enlighet med;
– is compliant with – efterlever, följer, rättar sig efter, tillämpar, är i enlighet med, anpassad till, kompatibel med. GDPR-compliant – GDPR‑anpassad, GDPR‑kompatibel.
– Översättningen följsamhet för compliance förekommer, men följsamhet betyder smidig anpassning, och är inte samma sak som compliance – efterlevnad.
(