beteckning på datorgenererade bilder som visar en tredimensionell miljö på ett sätt som efterliknar hur fotografiska bilder och film avbildar tredimensionell verklighet. – ”Äkta 3d” innebär att de datorgenererade bilderna har perspektiv och realistisk ljussättning med skuggor och dagrar. ”Äkta 3d” i denna betydelse betyder däremot inte nödvändigtvis att bilden har djupverkan (stereoskopi). – Datorgenererade bilder i ”äkta 3d” förekommer i många filmer där de kan blandas med mänskliga skådespelare och materiella bakgrunder. – Förutsättningen är att de som utför datoranimeringen ritar upp figurer och miljö i tre dimensioner, ungefär som en arkitekt som gör ritningar. När det är gjort kan ett program för rendering avbilda figurer och miljö ur alla vinklar. Avlägsna föremål avbildas som mindre än närbelägna. Figurer kan fås att röra sig. Med ljussättning kan skuggor och dagrar läggas till på ett naturtroget sätt. – Bakgrund: Uttrycket ”äkta 3d” används mest i datorspelsvärlden i kontrast till ”falsk 3d”. De äldsta datorspelens grafik var ”platt”, det vill säga rent tvådimensionella utan djup: allt tycktes hända på bildskärmens yta. Senare datorspel hade isometrisk projektion, vilket ibland kallades för ”3d”, men det är alltså ”falsk 3d”. Numera har många datorspel äkta 3d.
[datoranimering] [3d] [ändrad 22 juni 2021]
(snapshot) – i datorteknik: förteckning över vad som fanns i en databas, ett filsystem eller datalagringssystem vid ett visst ögonblick. – Själva innehållet i filerna eller databaserna kopieras inte när man tar en ögonblicksbild. Det som kopieras är filernas namn och plats. Det går alltså inte att återställa förstörda data direkt från en ögonblicksbild, men ögonblicksbilden kan vara en värdefull hjälp. – Skillnaden mot backup är att en backup kopierar allt – eller, om det är en inkrementell backup, allt som har ändrats sedan förra backupen – så att det kan återställas om data försvinner eller blir skadade. Problemet är att en backup tar tid, särskilt i större system, och det kan leda till inkonsistens. Ett exempel är om det först görs en backup på mappen A. Kort därefter flyttar någon filen X från mappen B till just mappen A – och först efter det tas backup på mappen B. Då finns filen X fortfarande i systemet, men den finns varken i backupen av mappen A eller av mappen B. Men om man tar en ögonblicksbild, som knappt tar någon tid alls, vet man däremot var filen X finns (eller fanns). – Ögonblicksbilder kallas ibland för virtuella kopior, eftersom de inte är kopior, men de kan användas i kombination med backupprogram för att återskapa systemets exakta tillstånd vid en viss tidpunkt. Ögonblicksbilder är alltså inte ett alternativ till backup, men ett i många fall nödvändigt komplement. – Se Wikipedia, särskilt hänvisningarna. – Jämför med processbild.
[backup] [datalagring] [ändrad 10 december 2018]
(J för John) – amerikansk datorpionjär (1919—1995). – J Presper Eckert konstruerade datorn Eniac† tillsammans med John Mauchly†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. – Eckert, som under sitt liv tog 85 patent, räknas som ingenjören bakom Eniac, medan Mauchly var tänkaren. De två deltog också konstruktionen av datorn Edvac†. 1946 startade Eckert och Mauchly datorföretaget ECC, Electronic Control Company, som sedan bytte namn till Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Det såldes 1950 till Remington Rand, och blev så småningom Unisys. Eckert var kvar som chef till 1989.
[datorpionjärer] [it-historia] [j presper eckert] [ändrad 30 maj 2017]
en EU-rapport som rekommenderade hårdare åtgärder mot piratkopiering. – Gallorapportens förslag röstades i september 2010 igenom med mycket kort varsel av Europaparlamentet. Den är uppkallad efter författaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforcement of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. – Rapporten innehöll inga förslag till juridiskt bindande beslut, däremot rekommendationer om en övergripande strategi mot påstådda brott mot upphovsrätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. – Läs också om ACTA, FRA‑lagen, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
[eu] [upphovsrätt] [ändrad 15 oktober 2019]
slutfört EU-finansierat projekt för utveckling av teknik för upptäckt av brott och hot. – Projektet Indect pågick 2009—2014. Upptäckt av brott och hot skulle ske genom kameraövervakning på allmänna platser och genom övervakning av tele- och datakommunikation. Projektet hade en budget på 15 miljoner euro, och genomfördes av forskare i många EU‑länder. – Projektet kritiserades för att det bidrog till övervakningen av medborgarna. Det talades bland annat om att Indect utvecklade teknik för upptäckt av ”abnormt beteende”, vilket Indect förnekade (men se Samurai). – Indect‑projektet bedrev ingen spaning eller övervakning; däremot kunde projektet utveckla metoder som medlemsstaterna kunde använda. – Officiell webbsida var indect-project.eu (stängd, arkiverad), men se slutrapporten (länk). – Se också stopp-indect.info (från 2012).
[övervakning] [ändrad 3 september 2018]
Intellectual property rights enforcement directive, på svenska: Direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter – ett EU‑beslut om kriminalisering av intrång i upphovsrätten. – Direktivet är främst riktat mot piratkopiering av digital musik, film och annat upphovsrättsskyddat material i kommersiellt syfte. Direktivet röstades igenom som svensk lag i februari 2009. Hela lagtexten finns här. – IPRED innebär att intrång i upphovsrätten faller under allmänt åtal, det vill säga att polis och åklagare är skyldiga att ingripa och väcka åtal. Tidigare har intrång i upphovsrätten varit en civilrättslig sak, det vill säga att den som har upphovsrätten själv måste stämma den som påstås göra intrång. – IPRED godkändes först av EU 2004, men de mest kontroversiella delarna ströks, till exempel om hårda straff för intrång i upphovsrätten. Ett andra förslag, IPRED2, las fram 2005 och omfattade kriminalisering av sådana intrång. IPRED2 röstades igenom i Europaparlamentet 2007, men ett avsnitt om kriminalisering av patentintrång ströks. Beslutet från 2007 finns här. – Beslutet har kritiserats hårt, dels för sitt syfte, dels för vaga och oklara formuleringar, och det återstår att se hur EU:s medlemsländer tillämpar det. – Läs också om ACTA, DMCA, Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, Telekompaketet, Polismetodutredningen, porrutpressning, RIPA, Stockholmsprogrammet, SOPA och Indect.
[förkortningar på I] [lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
en skrinlagd svensk statlig utredning som bland annat ville ge polis och åklagare rätt att begära fram information om e‑post och annan elektronisk kommunikation, även vid misstanke om lindriga brott. Utredningens förslag lades fram 2009, men hade 2019 inte lagts till grund för lagförslag eller beslut i riksdagen. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) sade i en intervju 2016 att han inte ens hade läst den (länk). – Utredningens officiella namn var En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) (länk). Förslaget innebar att åklagare skulle få rätt att begära fram information om misstänkta brottslingars elektroniska kommunikation utan domstolsprövning, även när det gällde misstanke om brott som inte straffas med fängelse. – 2022 kom rapporten Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, som under 2023 kommer att ligga till grund för ett lagförslag. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
[juridik] [personlig integritet] [ändrad 19 april 2023]
att lura folk att klicka på en länk till videon ”Never gonna give you up” (länk) med Rick Astley. – Rickrolling blev så populärt i början av 2007 att folk började sjunga sången i olika sammanhang. (Den blev en så kallad mem.) Rickrolling lär ha börjat på sajten 4chan. – Ordet kommer av duckrolling.
[mem] [musik] [ändrad 13 maj 2017]
ett avslutat program för samarbete mellan EU-länderna gällande bekämpning av brottslighet, terrorism och illegal invandring. Programmet har kritiserats hårt för att medföra omfattande övervakning av medborgarna, registrering av resor och annat och utlämning av information om EU‑medborgare till USA. Programmet diskuterades vid ett förberedande möte i Stockholm i juli 2009 och antogs vid EU:s toppmöte i december 2009. Det gällde fram till 2014. – Texten på svenska finns på denna länk.
[avslutat] [övervakning] [ändrad 5 september 2020]
ett kontroversiellt EU-direktiv om regler för tele- och datakommunikation. – Från början ingick regler om att den som misstänktes för piratkopiering skulle kunna stängas av från internet. Förslaget röstades slutligen igenom, med vissa mildringar, i november 2009. På engelska heter det Telecoms reform package. – Det huvudsakliga syftet med förslaget var att göra reglerna för tele- och datatrafik mer enhetliga i EU‑länderna. Förslaget blev kontroversiellt för att det också innehöll regler om att användare som misstänktes för piratkopiering av film, musik eller annat upphovsskyddat material skulle kunna stängas av från internet, och för att internetoperatörer skulle åläggas att blockera visst material. Resultatet skulle enligt kritikerna bli att den fria spridningen av information upphörde. – Telekompaketet lades fram första gången 2007. Ett tillägg som röstades igenom i Europaparlamentet i april 2009 innebar att ingen skulle kunna stängas av från internet utan domstolsprövning. Ministerrådet och Europaparlamentet enades i november 2009 om att det inte ska gå att stänga av någon från internet utan prövning. Det står dock inte var och hur prövningen ska ske. Med den ändringen röstades Telekompaketet igenom i november 2009. – En sammanfattning av Telekompaketet finns här. – Läs också om Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, ACTA, Indect och RIPA samt om Polismetodutredningen.
[eu] [it-relaterad brottslighet] [politik] [telekom] [upphovsrätt] [ändrad 27 maj 2019]