Apache River

(tidigare Jini) – ett system för oproblematisk (så kallad självkonfigurerande) samman­koppling av datorer, tillbehör och funktioner (tjänster) som är tillgängliga i nät. – Det lanserades 1998 av Sun† (numera del av Oracle) under namnet Jini. Målet var att en applikation skulle kunna hitta tjänster och funk­tioner som den behövde på internet, ansluta till dem och använda dem mer eller mindre automatiskt. Man talar om att tjänsterna ska kunna upptäckas (vara sökbara på ett förutsägbart sätt), presenteras (tala om vad de kan göra) och ha ett standardiserat gränssnitt, så att andra applikationer kan anslutas utan handpåläggning. – Apache River är baserat på Java för att kunna fungera obero­ende av teknisk plattform och operativsystem. Upphovsman var Bill Joy. – Idén påminner om SOA, web services, Univer­sal plug and play (UPnP), Bonjour och Corba. – Jini slog aldrig igenom. Sun överlät därför 2007 utveck­lingen till Apache software foundation, som kallar projektet för Apache River. – Se river.apache.org.

[konfigurering] [mjukvara] [ändrad 6 juni 2017]

Apache Wave

ett sedan 2018 avvecklat avancerat socialt nätverk som Apache software foundation 2010 tog över från Google. Det hette först Google Wave. – Apache Wave var en kombination av e‑post, snabbmeddelanden, bloggar och wikier. Ett meddelande kallades för en våg (wave). – Google Wave visades upp i maj 2009, och blev allmänt till­gäng­ligt senare samma år. Men i augusti 2010 med­delade Google att tjänsten skulle avvecklas, efter­som den inte hade fått så många användare som Google önskade. Se Googles blogg (länk). – 2011 lanserade Google ett annat socialt nät­verk, Google Plus. I december 2010 blev det känt att Apache soft­ware foundation tog över utveck­lingen av Google Wave. Utvecklingen av det som därefter hette Apache Wave upphörde i januari 2018, se Apaches webbsidor. – Apache Wave hade likheter med Alan Kays plattform Croquet (som i praktiken är avvecklad).

[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 28 juni 2018]

bitmappad

(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: be­skriven eller åter­given som ett mönster av bild­punkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bit­map. – Bit­­mapp­ning är det grund­­läggande sättet att be­skriva bilder som ska visas på bild­­skärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enk­laste sättet att spara en di­gi­tal bild är nämligen att spara den bild­­punkt för bild­­punkt. (Se bmp.) – Nack­­delen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den för­­storas. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför an­vänder man för bildbehand­­ling bild­­fils­­format som är vek­­tori­­se­rade. Det inne­­bär att linjer och kurvor beskrivs med geo­met­riska formler. Det är först när bilden ska återges på bild­­skärm eller skrivas ut som bild­­filen kon­ver­te­ras till bitmappat format. – För att minska blockig­­het används kant­­ut­jäm­ning.

[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]

boolesk

Tecknat porträtt av George Boole (färglagt).
George Boole (från Wikipedia).

(Boolean)boolesk logik, boolesk algebra – ett sätt att uttrycka logiska problem som matematik. – Boolesk algebra är upp­kallad efter George Boole (mer om honom längre ner). – Två saker gör att boolesk logik passar för datorteknik:

  1. – boolesk algebra löser logiska pro­blem med matematiska metoder. Om du kan beskriva ett problem med den booleska algebrans termer så kan du sedan lösa det mekaniskt, vilket inne­bär att du kan programmera en dator att lösa problemet;
  2. – boolesk algebra representerar logikens två sanningsvärden sant och falskt med den binära matematikens två siffror 1 och 0. Det passar bra för datorer, eftersom datorernas logiska kretsar (processorerna) också arbetar med två lägen, och av. Datorernas kretsar är komplice­rade tillämp­ningar av boolesk algebra.

– Boolesk algebra är inget konstigt: det är ett sätt att beskriva vanlig matematik och logik som råkar passa in på hur datorer är konstruerade. I boolesk algebra används villkoren AND (konjunktion), OR (disjunktion) och NOT (negation). Det finns fler logiska villkor än AND, OR och NOT, till exempel IF THEN (implikation) och XOR (exklusiv disjunktion). Men de tre booleska termerna räcker. Alla andra logiska villkor kan nämligen ut­tryckas med kom­binationer av AND, OR och NOT samt parenteser. – Boolesk algebra är uppkallad efter logikern George Boole (1815—1864). Han strävade efter att för­ena formell logik och matematik i ett gemensamt symbolspråk. Booles principer kom till användning när de första datorerna konstruerades. – Boolesk uttalas ”bolsk” med O som i sol. – Mer i Wikipedia.) – Det engelska ordet Boolean används ibland i betydelsen binär, alltså när svaret på en fråga är ja eller nej, sant eller falskt, ett eller noll – inga mellanvärden. – Språkligt: Benämningen booleansk förekommer också på svenska, men den är onödig, eftersom det inte finns något som heter booleanism.

[logik] [personer] [programmering] [ändrad 26 juli 2021]

disjunktion

logikens term för eller. – Eller har två betydelser, nämligen ”A eller B eller båda” och ”A eller B men inte båda”. I det vanliga språket brukar det vara uppen­bart vilket man menar. ”De tänker semestra i Kroatien eller i Costa Rica” betyder troligen inte att de tänker åka till båda länderna. Men i pro­gram­me­ring måste man vara tydlig, så man skiljer mellan in­klu­siv dis­junk­tion (A eller B eller båda) och ex­klu­siv dis­junk­tion (A eller B men inte båda). Om det bara står disjunktion betyder det inklusiv disjunktion. – I pro­gram­me­ring står för­kort­ningen OR för in­klu­siv dis­junk­tion och för­kort­ningen XOR för ex­klu­siv dis­junk­tion. I formell logik skriver man A∨B eller A∥B (två vertikala streck) för inklusiv disjunktion. – Läs också om NOR.

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

ekvivalens

i formell logik: av två påståenden är antingen båda två sanna eller båda två falska. Detta kallas också för materiell ekvivalens. Varför de två påståendena har samma sanningsvärde spelar ingen roll. De behöver inte säga samma sak. Med logiska symboler skrivs det A⇔B, AB (tecknet har tre streck) eller A↔B, vilket kan utläsas ”A är sant om och bara om B också är sant”. På engelska förekommer benämningen if and only if, vilket ofta för­kortas IFF. På svenska före­kommer också förkortningen OMM. Se också XNOR. – Materiell ekvi­valens bör skiljas från logisk ekvivalens, som innebär att två på­stå­enden säger samma sak. – En sanningsvärdetabell för materiell ekvivalens ser ut så här:

– Antingen är båda påståendena A och B sanna eller också är båda falska (AB) :

A B AB
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[logik] [programmering] [ändrad 4 april 2017]

eller-förval

(default to OR) – om sökningar: det att sök­ningar med två eller flera ord antas inne­hålla villkoret OR (se in­klu­siv dis­junk­tion). – Exempel: skriver man hund katt i sök­fältet tolkas det som hund ELLER katt. Det innebär att man får träff på do­ku­ment som inne­håller (1) ordet hund, men inte katt, (2) ordet katt, men inte hund, och på (3) do­ku­ment med båda orden. Det brukar ge många fler träffar än alternativet, och‑förval, som ofta används i sökmotorer. Eller‑förval är van­lig­are i sökningar i do­ku­ment, till exempel i Adobe Reader.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 augusti 2018]

Fibre channel

en teknik för snabb dataöverföring mellan datalagringssystem och servrar. – Fibre channel kan köras i optisk fiber (därav namnet) eller i kopparkabel, och fungerar på avstånd på upp till tio kilometer. Det introducerades 1988 som ett snabbare alternativ till SCSI. (Se också Ficon.) Det används och vidareutvecklas fortfarande (2021). – Fibre channel är i första hand avsett för dataöverföring mellan servrar och större datalagringssystem, medan ATA och dess efterföljare är avsedda för anslutning av hårddisk direkt till persondator. – Observera att den brittiska stavningen Fibre channel används även i USA. – Läs mer på branschorganisationen FCIA:s webbplats fibrechannel.org.

[datalagring] [optisk dataöverföring] [sammankoppling] [ändrad 14 november 2021]