– logiskt villkor som motsvarar vardagsspråkets och – se konjunktion.
Arkiv: Ord
Här lägger man in ett ord i ordlistan
Apache River
(tidigare Jini) – ett system för oproblematisk (så kallad självkonfigurerande) sammankoppling av datorer, tillbehör och funktioner (tjänster) som är tillgängliga i nät. – Det lanserades 1998 av Sun† (numera del av Oracle) under namnet Jini. Målet var att en applikation skulle kunna hitta tjänster och funktioner som den behövde på internet, ansluta till dem och använda dem mer eller mindre automatiskt. Man talar om att tjänsterna ska kunna upptäckas (vara sökbara på ett förutsägbart sätt), presenteras (tala om vad de kan göra) och ha ett standardiserat gränssnitt, så att andra applikationer kan anslutas utan handpåläggning. – Apache River är baserat på Java för att kunna fungera oberoende av teknisk plattform och operativsystem. Upphovsman var Bill Joy. – Idén påminner om SOA, web services, Universal plug and play (UPnP), Bonjour och Corba. – Jini slog aldrig igenom. Sun överlät därför 2007 utvecklingen till Apache software foundation, som kallar projektet för Apache River. – Se river.apache.org.
[konfigurering] [mjukvara] [ändrad 6 juni 2017]
Apache Wave
ett sedan 2018 avvecklat avancerat socialt nätverk som Apache software foundation 2010 tog över från Google. Det hette först Google Wave. – Apache Wave var en kombination av e‑post, snabbmeddelanden, bloggar och wikier. Ett meddelande kallades för en våg (wave). – Google Wave visades upp i maj 2009, och blev allmänt tillgängligt senare samma år. Men i augusti 2010 meddelade Google att tjänsten skulle avvecklas, eftersom den inte hade fått så många användare som Google önskade. Se Googles blogg (länk). – 2011 lanserade Google ett annat socialt nätverk, Google Plus. I december 2010 blev det känt att Apache software foundation tog över utvecklingen av Google Wave. Utvecklingen av det som därefter hette Apache Wave upphörde i januari 2018, se Apaches webbsidor. – Apache Wave hade likheter med Alan Kays plattform Croquet (som i praktiken är avvecklad).
[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 28 juni 2018]
bitmappad
(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: beskriven eller återgiven som ett mönster av bildpunkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bitmap. – Bitmappning är det grundläggande sättet att beskriva bilder som ska visas på bildskärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enklaste sättet att spara en digital bild är nämligen att spara den bildpunkt för bildpunkt. (Se bmp.) – Nackdelen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den förstoras. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför använder man för bildbehandling bildfilsformat som är vektoriserade. Det innebär att linjer och kurvor beskrivs med geometriska formler. Det är först när bilden ska återges på bildskärm eller skrivas ut som bildfilen konverteras till bitmappat format. – För att minska blockighet används kantutjämning.
[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]
.bmp
vanlig filnamnsändelse för digitala bilder i bitmappat format.
[filnamnsändelser] [foto] [ändrad 28 maj 2019]
boolesk

(Boolean) – boolesk logik, boolesk algebra – ett sätt att uttrycka logiska problem som matematik. – Boolesk algebra är uppkallad efter George Boole (mer om honom längre ner). – Två saker gör att boolesk logik passar för datorteknik:
- – boolesk algebra löser logiska problem med matematiska metoder. Om du kan beskriva ett problem med den booleska algebrans termer så kan du sedan lösa det mekaniskt, vilket innebär att du kan programmera en dator att lösa problemet;
- – boolesk algebra representerar logikens två sanningsvärden sant och falskt med den binära matematikens två siffror 1 och 0. Det passar bra för datorer, eftersom datorernas logiska kretsar (processorerna) också arbetar med två lägen, på och av. Datorernas kretsar är komplicerade tillämpningar av boolesk algebra.
– Boolesk algebra är inget konstigt: det är ett sätt att beskriva vanlig matematik och logik som råkar passa in på hur datorer är konstruerade. I boolesk algebra används villkoren AND (konjunktion), OR (disjunktion) och NOT (negation). Det finns fler logiska villkor än AND, OR och NOT, till exempel IF THEN (implikation) och XOR (exklusiv disjunktion). Men de tre booleska termerna räcker. Alla andra logiska villkor kan nämligen uttryckas med kombinationer av AND, OR och NOT samt parenteser. – Boolesk algebra är uppkallad efter logikern George Boole (1815—1864). Han strävade efter att förena formell logik och matematik i ett gemensamt symbolspråk. Booles principer kom till användning när de första datorerna konstruerades. – Boolesk uttalas ”bolsk” med O som i sol. – Mer i Wikipedia.) – Det engelska ordet Boolean används ibland i betydelsen binär, alltså när svaret på en fråga är ja eller nej, sant eller falskt, ett eller noll – inga mellanvärden. – Språkligt: Benämningen booleansk förekommer också på svenska, men den är onödig, eftersom det inte finns något som heter booleanism.
[logik] [personer] [programmering] [ändrad 26 juli 2021]
disjunktion
logikens term för eller. – Eller har två betydelser, nämligen ”A eller B eller båda” och ”A eller B men inte båda”. I det vanliga språket brukar det vara uppenbart vilket man menar. ”De tänker semestra i Kroatien eller i Costa Rica” betyder troligen inte att de tänker åka till båda länderna. Men i programmering måste man vara tydlig, så man skiljer mellan inklusiv disjunktion (A eller B eller båda) och exklusiv disjunktion (A eller B men inte båda). Om det bara står disjunktion betyder det inklusiv disjunktion. – I programmering står förkortningen OR för inklusiv disjunktion och förkortningen XOR för exklusiv disjunktion. I formell logik skriver man A∨B eller A∥B (två vertikala streck) för inklusiv disjunktion. – Läs också om NOR.
[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]
ekvivalens
i formell logik: av två påståenden är antingen båda två sanna eller båda två falska. Detta kallas också för materiell ekvivalens. Varför de två påståendena har samma sanningsvärde spelar ingen roll. De behöver inte säga samma sak. Med logiska symboler skrivs det A⇔B, A≣B (tecknet har tre streck) eller A↔B, vilket kan utläsas ”A är sant om och bara om B också är sant”. På engelska förekommer benämningen if and only if, vilket ofta förkortas IFF. På svenska förekommer också förkortningen OMM. Se också XNOR. – Materiell ekvivalens bör skiljas från logisk ekvivalens, som innebär att två påståenden säger samma sak. – En sanningsvärdetabell för materiell ekvivalens ser ut så här:
– Antingen är båda påståendena A och B sanna eller också är båda falska (A≣B) :
| A | B | A≣B |
| sant | sant | sant |
| sant | falskt | falskt |
| falskt | sant | falskt |
| falskt | falskt | sant |
[logik] [programmering] [ändrad 4 april 2017]
eller-förval
(default to OR) – om sökningar: det att sökningar med två eller flera ord antas innehålla villkoret OR (se inklusiv disjunktion). – Exempel: skriver man hund katt i sökfältet tolkas det som hund ELLER katt. Det innebär att man får träff på dokument som innehåller (1) ordet hund, men inte katt, (2) ordet katt, men inte hund, och på (3) dokument med båda orden. Det brukar ge många fler träffar än alternativet, och‑förval, som ofta används i sökmotorer. Eller‑förval är vanligare i sökningar i dokument, till exempel i Adobe Reader.
[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 augusti 2018]
Fibre channel
en teknik för snabb dataöverföring mellan datalagringssystem och servrar. – Fibre channel kan köras i optisk fiber (därav namnet) eller i kopparkabel, och fungerar på avstånd på upp till tio kilometer. Det introducerades 1988 som ett snabbare alternativ till SCSI. (Se också Ficon.) Det används och vidareutvecklas fortfarande (2021). – Fibre channel är i första hand avsett för dataöverföring mellan servrar och större datalagringssystem, medan ATA och dess efterföljare är avsedda för anslutning av hårddisk direkt till persondator. – Observera att den brittiska stavningen Fibre channel används även i USA. – Läs mer på branschorganisationen FCIA:s webbplats fibrechannel.org.
[datalagring] [optisk dataöverföring] [sammankoppling] [ändrad 14 november 2021]