mezzanine financing

investering i ett nystartat företag strax före börsintroduktionen. Risktagandet är då mindre än i företagets första faser. – Mezzanine, på svenska mezzanin eller entresol, är i arkitektur en golvnivå mellan två våningar.

[finansiering] [ändrad 13 maj 2020]

pixelmått

digital bilds yttermått angett i pixel, till exempel 1280⨯960 pixel. – Det är ett mått på detaljtätheten i bilden. Pixelmåttet säger inget om bildens storlek mätt i millimeter, eftersom samma antal pixlar kan ingå i en stor eller liten bild, beroende på bild­skärmens storlek. En bild som visas på två olika stora bildskärmar får ju olika yttermått i millimeter på bildskärmarna, men den har samma pixelmått på båda. Pixelmått kallas ibland för upplösning, vilket är en utvidgning av den tra­di­tion­ella be­tyd­elsen av upplösning. – Se också pixeldjup.

[bildskärmar] [foto] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]

Polese, Kim

Kim Polese.

(1961) – amerikansk företagsledare, en av de mest kända företagsledarna under dotcom‑eran. Hon var då bland annat rådgivare åt USA:s dåvarande vicepresident Al Gore. – Polese blev känd på 1990‑talet då hon var produkt­­chef på Sun† för Java. Genombrottet för Java anses till stor del bero på hennes skickliga marknadsföring. – 1996 lämnade hon Sun och grundade Marimba†, som utveck­lade och marknadsförde ett sinnrikt system, Castanet, för att synkroni­sera Javaprogram över internet. Polese var vd för Marimba till år 2000, där­efter styrelseordförande till 2004 då företaget såldes. 2004—2010 var hon vd för SpikeSource, ett företag som utvecklade program i öppen källkod för företag. Hon lämnade vd‑posten när SpikeSources tillgångar 2010 såldes till Black Duck Software (länk). (Namnet SpikeSource används numera av ett annat företag.) Kim Polese är nu arbetande styrelseordförande i företaget CrowdSmart (crowdsmart.ai)

[kim polese] [personer] [ändrad 20 maj 2023]

rollspel

(role-playing game, RPG) – spel där deltagarna föreställer olika figurer och improvi­serar en handling efter givna förutsättningar och regler. – Roll­spel kan vara sällskapsspel som spelas runt ett bord, men det finns också rollspel som spelas på internet, tidigare även på andra datornät. De äldsta rollspelen på datorer var textbaserade, det vill säga att all information kom som text – det fanns inga bilder eller animeringar. Senare datorbaserade rollspel är grafiska, och skillnaden mellan internetbaserade datorspel för flera deltagare och rollspel i traditionell bemärkelse är inte alltid så stor. Ett renodlat rollspel är dock ingen tävling där man kan vinna eller förlora. – Levande rollspel framförs med kostymer och rekvisita som improviserad teater. Om det viktigaste är dräkterna talar man om cosplay.

[spel] [ändrad 6 januari 2021]

snabbmeddelande

(instant message, på engelska förkortat IM, på svenska också: direktpost, direktmeddelande eller snabbpost) – elektroniskt meddelande mellan personer som samtidigt är anslutna till internet. Det liknar e‑post, men det finns två skillnader:

  • – snabbmeddelanden har annan form på adresserna: normalt bara ett användarnamn utan snabel‑a (@) och utan efterföljande domän;
  • – kommunikationen går snabbare eftersom meddelandena praktiskt taget omedelbart visas på mottagarens bildskärm i ett särskilt program.

– Ett sätt att förstå skillnaden mellan e‑post och direktmeddelanden är att jämföra med telefon. E‑post är som att kommunicera genom att båda lämnar meddelanden på varandras telefonsvarare. Snabbmeddelanden är som snabbtelefon. – Tekniken är nära besläktad med chatt och internettelefoni. Snabbmeddel­anden förmedlas vanligen genom gratistjänster på internet. Det är en närvarobaserad tjänst. Använd­aren måste skaffa ett klientprogram och registrera ett användarnamn. – Den första snabbmeddelandetjänsten var ICQ, men liknande möjligheter fanns tidigare i Internet relay chat och Bitnet relay chat. ICQ har fått efterföljare som America Onlines (numera Aol:s) AIM†, Microsofts Messenger, Yahoos Messenger och Google Talk†. Ett fritt alternativ är Jabber som också används i Google Talk. – Tekniken har också anpassats för användning inom företag i slutna nät.

[meddelanden] [ändrad 16 augusti 2017]

spelteori

teori om hur man väljer bästa handlingsal­ter­na­tivet gentemot en eller flera andra aktörer. Ofta handlar det om ifall man ska utgå ifrån att den andra parten är hederlig, hjälpsam och uppriktig eller oheder­lig, smitare och bluffare. – Spel­teori kan tillämpas på sällskaps­spel, där reglerna är fasta och antalet möjligheter är begränsat, men teorin har redan från början främst gällt ekonomiskt beteende samt politisk och militär strategi. – Det klassiska exemplet på spelteori är fångens dilemma. Ett annat är middagsätarens dilemma. Ett spel som ger intressanta resultat är ultimatumspelet. Se också Nash‑jäm­vikt och allmänningens tragedi. – Spelteori används inom marknadsekonomisk analys, men teorin blev först känd som militärstrategiskt verktyg under det kalla kriget. Som upphovsmän räknas John von Neumann† och Oscar Morgen­stern (se Wikipedia). – Spelteore­tiska hypoteser har med it kunnat testas genom simulering i stor skala. Det anord­nas tävlingar där olika spelteoretiska strategier tävlar mot varandra. – På senare år har psyko­log­iska experiment i grupper visat att ekonomins spelteori inte alltid kan förutsäga mänsk­ligt bete­ende. Människor väljer inte alltid det alter­na­tiv som ger högst ekonomisk utdelning: de drar sig hellre ur en transaktion än de finner sig i att bli orättvist behandlade, även om de förlorar pengar på kuppen. Spelteoretiska försök visar också att människor har svårt att acceptera folk som åker snålskjuts på andra, och därför vill avskräcka dem, även om det kostar. Självkänsla och rättvisa verkar vara viktigare än ekonomisk vinst. – På engelska: game theory.

[psykologi] [spelteori] [ändrad 12 januari 2020]

ultimatumspelet

(the ultimatum game) – experiment i spelteori: försöksperson A ska dela upp en summa pengar mellan sig själv och försöksperson B. Men om försöksperson B sedan säger nej till uppdelningen får varken A eller B några pengar. – Försöksperson A kan alltså fördela 100 kronor så att A och B får 50 kronor var, ge 99 kronor åt sig själv och en krona åt B eller dela upp pengarna på något annat sätt. – Vad som nästan alltid händer är att försöksperson B tackar nej till alltför oför­del­aktiga uppdelningar. Alltså får varken A eller B några pengar, och A faller på eget grepp. Gränsen varierar men går ofta vid 25 procent. – Enligt klassisk spelteori borde försöksperson B acceptera alla uppdelningar, eftersom det är bättre att få en krona av hundra än att inte få något alls. Men så går det alltså inte. Ultimatumspelet anses därför visa att de flesta inte accepterar att bli ogint behandlade. Hellre avstår de från pengar och ger motparten en näsbränna. – En släkting till ultimatumspelet är dik­ta­tor­spelet. – Läs mer i Wikipedia.

[spelteori] [ändrad 12 juni 2017]

upplösning

  1. – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
  2. – se skärmupplösning;
  3. – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upp­lös­ning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
  4. – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklade Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Apples processorer M1 och M2 har en upplösning på fem nanometer. I oktober 2022 meddelade Samsung att företaget 2027 kommer att tillverka processorer med en upplösning på 1,4 nanometer (se pressmeddelande). Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
  5. – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. Då handlar det inte om upplösningen på bildens yta, utan om att man till exempel kan urskilja en bil eller en person på jordytan. Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upp­lös­ning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.

– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.

[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 5 oktober 2022]

databas

data som är samlade, ordnade, sökbara och skilda från spe­ci­fika program (applikationer). – Grundtanken bakom data­baser är att separera data från de pro­gram som an­vän­der dem. Det gör det enklare att underhålla datamängden, och det gör också att flera program kan använda samma data. Innan det fanns databaser sparades data i diverse filer, fram­­ställda med olika program. Så kan det fortfarande vara, till exempel om ett företag har sparat sin redovisning i ett Excel‑ark. – För­­delar med databaser är att:

  • – data­mängden blir över­skåd­lig;
  • – den kan an­vän­das av olika pro­gram och man:
  • – be­höver bara lagra samma data, till exempel en adress, på ett ställe;
  • – när något ska ändras be­höver man därför bara ändra på ett ställe.

– De två sistnämnda princi­perna har ren­odlats i relationsdatabaser. – Man bör vara medveten om skillnaden mellan en databas (en samling av data) och det program som hanterar data­­basen: databashanteraren. (Oracle säljer data­bas­hanterare, inte databaser.) Men data­bas­hante­rare kallas ofta bara för databaser. – Typer av data­baser är relationsdatabaser, hierarkiska databaser, NoSQL, nyckel‑värde‑databaser, objektdata­­baser, objektrelationsdatabaser och graf­­data­baser. – Läs också om ZigZag. – I Yttrandefrihetsgrundlagens data­­bas­­regel är en databas i praktiken samma sak som en webbsida.

[data] [databaser] [ändrad 6 maj 2019]

form grabbing

formulärmanipulation – sätt att stjäla och manipulera information i webbase­rad kom­mu­ni­ka­tion. Ett insmusslat program (en trojansk häst) känner igen formulär som använd­a­ren skickar till banken och andra. Typiska sådana formulär är uppgifter om konto­kort och inloggningsuppgifter. Pro­gram­met kan då dels upp­snappa information som kontonummer och lösenord, dels byta ut in­for­ma­tionen på dess väg till banken. – Se också man-in-the-browser. –Stavas också form-grabbing.

[it-säkerhet] [ändrad 4 februari 2019]