databas som representerar och lagrar sambanden mellan databasens element som grafer. Även sökningar i databasen görs genom att man följer graferna. – Grafdatabaser är inte till för att visualisera databaser för användaren, utan för att möjliggöra mer flexibel analys än vad som är möjligt med relationsdatabaser. – Med graf menas ett nätverk av noder och namngivna förbindelser som kallas för kanter eller bågar(edges). (Man undviker ordet relation, eftersom det ordet har en teknisk betydelse i relationsdatabaser.) Noderna i grafen representerar objekt som personer, föremål och företag. Förutom namn kan noderna stå för olika egenskaper. Noderna är också kopplade till varandra med kanter som står för förhållanden som ägare av…, kund hos…, medlem av…, gift med…. – Grafdatabaser har fördelar jämfört med relationsdatabaser när det gäller lagring och sökning av data på individuell nivå, medan relationsdatabaser är mer effektiva när samma operation ska göras på ett stort antal poster. – Det svenska företaget Neo4j(neo4j.com) är världsledande i grafdatabaser och utförde bland annat analysen av datamängderna i Panamadokumenten. – På engelska: graph database. – Mer i Wikipedia.
amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av datorteknik. (Se cyberpunk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet” – se steampunk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards(länk) två gånger. Han har också skrivit fackbokenThe hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier(1992), som handlar om den framväxande hackarkulturen. (Den finns som gratis e‑bok på Project Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljöfrågor, ofta i kombination med design, och är professor i konst och formgivning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skrev tidigare bloggenBeyond the beyond i Wired, startad 2003, nerlagd i maj 2020(länk).
(validation) – utvärdering – kontroll av att något verkligen har de egenskaper som det uppges eller förväntas ha. Validitet kan översättas med giltighet:
– i systemutveckling: kontroll och bekräftelse av att programmet fungerar på det sätt som beställaren väntar sig. Programmet ska faktiskt gå att använda för det ändamål som det har byggts för. Man skiljer mellan validering och verifiering. Verifiering är kontroll av att ett program är utfört enligt beställningen, vilket inte nödvändigtvis betyder att det fungerar som beställaren hade tänkt sig;
– om data: validitet är att data i ett it-system stämmer med verkliga förhållanden;
– vid datainmatning och programmering är validering kontroll av att data eller programkod följer formella regler: rätt antal tecken, rätt typ av tecken, rätt ordning, rätt format. – Se också validerare;
– i it-säkerhet är validering kontroll av att en användare eller ett program har rätt att utföra en viss åtgärd. (Jämför med autentisering.)
– Se också robotfilter, ibland kallat valideringskod. – Validering kan syfta både på själva kontrollen och på intygandet av att kraven är uppfyllda.
(verification) – i programutveckling: kontroll av att ett program är utfört i enlighet med kundens beställning. Det ska eventuellt också uppfylla andra krav, till exempel från lagstiftning och standarder. – Man skiljer mellan verifiering och validering. Validering är kontroll av att programmet verkligen gör det som kunden väntar sig att det ska göra. Programmet kan ju vara gjort enligt kundens specifikationer, och alltså klara verifieringen, men ändå fungera dåligt, eftersom specifikationerna var felaktiga eller ofullständiga.
ett taiwanesiskt företag som utvecklar bildskärmar av typen elektroniskt papper. Sådana bildskärmar behöver ingen ström för att visa en sida, bara för att byta sida. Sidan finns kvar under lång tid även utan strömtillförsel. E Ink använder en teknik som kallas för elektroforetiskt bläck. – Se eink.com.
i it-säkerhet: utnyttjande av sårbarhet för dataintrång, datastöld eller sabotage. Kan översättas med attack eller exploatering. – Post-exploitation står för vad angriparen gör efter att ha lyckats ta sig in i det attackerade systemet. – Se också exploit.
ett avvecklat kinesiskt system för internetcensur. – Gröna dammen var från början obligatoriskt för persondatorer på skolor, internetkaféer och i andra offentliga miljöer. Den officiella motiveringen var att Gröna dammen skulle hindra barn från att se pornografi på internet. Programmet blockerade också vissa politiska och religiösa webbsidor. Det övervakade också användarens beteende, som knapptryckningar. – Gröna dammen infördes 2009. Först skulle det vara obligatoriskt för alla persondatorleverantörer att installera Gröna dammen före försäljning. Däremot skulle det inte vara obligatoriskt för enskilda användare att köra programmet. Samma år sköts kravet på förinstallation upp på obestämd tid. Kravet på att programmet skulle köras på datorer i offentlig miljö kvarstod. Men redan 2010 drog kinesiska staten in finansieringen av programmet, vilket innebar att det avvecklades. – Fullständigt namn var: Ungdomseskorten Gröna dammen, på kinesiska Lǜbà·Huājì Hùháng. – Se artikel i Wikipedia och rapport (från 2009) från OpenNet Initiative. – Se också Gyllene skölden (Kinas allmänna internetcensur) och uttrycket internetridån.
(high frequency trading) – datoriserad aktiehandel där aktier köps och säljs många gånger under dagen, kanske många gånger per sekund. – Syftet är att tjäna pengar på små förändringar av aktiekurserna. Varje affär för sig ger en liten vinst, eller ingen alls, men målet är att den sammanlagda vinsten ska bli stor. Man behåller vanligtvis aktierna bara en kort stund. Handeln kan därför ske med vilka aktier som helst – det görs ingen bedömning av aktiernas långsiktiga värde. Den som använder program för högfrekvenshandel har ingen aning om vilka aktier som köps och säljs. – Program för högfrekvenshandel kallas ofta för börsrobotar, och handeln kallas för robothandel (se robot). På engelska kallas det också för quant trading, kort för quantative trading, vilket syftar på att man tjänar pengar på att handla med stora kvantiteter med aktier, inte på stora kursförändringar. – Under 2011 diskuterades det ifall programmen för högfrekvenshandel var utformade för att påverka börskurserna, vilket inte är tillåtet. Högfrekvenshandeln kan, sades det, ha bidragit till stora svängningar i börskurserna. – Högfrekvenshandel är en form av algoritmisk aktiehandel. – Jämför med dagshandlare och robo‑advisor.
– i ordbehandling: uppställning av raderna i en text på ett ordnat sätt:
– Vänsterjusterad eller vänsterställd text har rak vänsterkant och ojämn högerkant. Det är den förvalda justeringen i ordbehandlare. Det används även i denna ordlista. – På engelska: flush left, left‑aligned eller ragged right;
– Högerjusterad eller högerställd text har ojämn vänsterkant men rak högerkant. Det är ovanligt och svårläst. – På engelska: flush right, right‑aligned eller ragged right;
– Marginaljusterad text har raka kanter på båda sidorna – det vanligaste i tryckta tidningar och böcker. Det åstadkoms genom att ordbehandlaren eller layoutprogrammet anpassar storleken på ordmellanrummen så att alla ord plus ordmellanrummen tar lika mycket plats på varje rad (se utslutning). Det förutsätter att man avstavar ord, annars blir ordmellanrummen ofta för stora. – På engelska: justified eller fully justified;
– Centrerad text har ojämna men symmetriska kanter på båda sidorna. Det används nästan aldrig i längre texter, men i rubriker, på tryckta inbjudningskort, matsedlar och liknande. – På engelska: centered.
– Den allmänna engelska termen för justering i denna betydelse är alignment. – Se också radfall.
