- – (push technology) – beteckning på system som skickar information till registrerade mottagare utan att mottagaren behöver göra något. Det kan användas för e‑post, snabbmeddelanden, chatt, uppdateringar, blogginlägg och annan information. Motsatsen, pull, innebär att informationen inte skickas till mottagaren förrän mottagaren begär det, vanligen genom att klicka på en knapp eller länk. – Pull var fram till mitten av 1990‑talet praktiskt taget det enda som fanns, eftersom datanäten var för långsamma och för dyra för att man skulle skicka information utan att mottagarna hade bett om det. – Men pushteknik blev en viktig trend i slutet av 1990‑talet, se Pointcast† och Marimba†, fast det tappade snart fart. En anledning var att pushtrafik tog upp en stor del av företagens nätverk, vilket ledde till att många företag blockerade det. – På 2010‑talet fick pushteknik en renässans därför att de flesta användare då hade fått kraftfulla datorer och snabb internetanslutning. Pushteknik är därför inte längre en belastning på nätet. E‑post, andra meddelanden, aviseringar och programuppdateringar överförs automatiskt i många tjänster till användarens dator eller smarta mobil. – Se också pushmail;
- – PuSH, se Pubsubhubbub.
[bloggar] [datakommunikation] [förkortningar på P] [webbpublicering] [ändrad 22 oktober 2017]
e-post som skickas till mottagarens e‑postprogram utan att mottagaren behöver fråga efter den. (Se push.) Mottagaren behöver alltså inte klicka på ”Hämta e‑post” eller liknande. – Kallas också på engelska för push mail eller push email.
[e-post] [ändrad 10 januari 2020]
– unsolicited bulk email – obeställt massutskick av e‑post – detsamma som spam.
[förkortningar på U] [spam]
– unsolicited commercial email – obeställd e‑post med reklam, se spam.
[förkortningar på U] [spam]
bild som ser ut att finnas på en annan plats än där den faktiskt finns. – Ett välkänt exempel på virtuella bilder är spegelbilder. Ljuset som når ögat kommer från spegelns yta, men synsinnet uppfattar det som att ljuset kommer från tredimensionella föremål som ser ut att finnas bakom spegelglaset. Motsatsen, reella bilder, finns på ytor, och man kan ta på dem. – På engelska: virtual image. – Se också näthinneprojektion. – Läs också om virtuell.
[ljud och bild] [virtuellt] [ändrad 26 augusti 2021]
illusion av en verklig och interaktiv omgivning, skapad med datorteknik. (Se virtuell.) – Rörliga bilder, ljud och ibland också kraftåterkoppling gör att användaren tycker sig vara i en tredimensionell värld som hon kan röra sig i och också påverka. Illusionen kallas för omslutning, på engelska immersion. – De rörliga bilderna visas i glasögon med inbyggd bildskärm och med sensorer för huvudrörelser (se VR‑hjälm). Alternativt befinner sig användaren i en VR‑kub, se nedan. – I VR‑utrustning kan också ingå handskar som känner av användarens hand- och fingerrörelser, så att hon till exempel kan fånga en virtuell boll. – Kraftåterkoppling, som ger intryck av att de bilder av föremål som användaren ser har substans och ”tar emot” när man stöter i dem, är mindre vanligt, men kan vara inbyggt i redskap eller handskar, alternativt i ett ”externt skelett” (exoskeleton). – Ett annat sätt att åstadkomma virtuell verklighet är så kallade VR‑kuber: användaren går in i ett rum där den virtuella världen projiceras på väggarna. Med speciella glasögon och visningsteknik kan den virtuella världen i en VR-kub fås att verka tredimensionell. – Numera kallas ibland även enklare former av avbildningar av en fiktiv eller faktisk yttervärld för virtuell verklighet. – Uttrycket virtuell verklighet populariserades i slutet av 1980‑talet av den amerikanska datorforskaren Jaron Lanier. Men det var inte han som hittade på uttrycket, och inte heller tekniken, som tidigare också hade kallats för artificiell verklighet. Howard Rheingolds bok Virtual reality från 1991 spred kännedom om tekniken. – På engelska: virtual reality, VR. – Jämför med förstärkt verklighet (augmented reality). – Se också virtuell värld.
[användargränssnitt] [verkligheter] [virtuell verklighet] [ändrad 1 april 2020]
användning av namnet på ett wi‑fi‑nät som meddelande till grannarna. Till exempel kan man kalla sitt nätverk för ”Sänkljudetförhelvete”. Namnet på wi‑fi‑nätet visas nämligen på grannarnas datorer när de väljer nät, såvida ägaren inte har angett att nätverket ska vara dolt. Det är alltså ett alternativ till att sätta upp arga lappar i trappuppgången. Fenomenet uppmärksammades redan hösten 2012.
[kuriosa] [trådlöst] [ändrat 18 mars 2019]
samlingsnamn på de processorer från Intel som bland annat används i persondatorer. De används också i servrar och annan utrustning. – Mer precist är det namnet på en processorarkitektur som har vidareutvecklats sedan 1970‑talet. Då kom Intels processor 8086. Sedan kom 80186, 80286, 80386 och 80486. Oftast kallades de bara för 286, 386 och 486. (Den processor som användes i den första IBM PC hette 8088, ett undantag.) Därefter kom en serie processorer med namnen Pentium och Pentium Pro, men de hör också till kategorin x86. – Benämningen x86 uppstod utanför Intel, som officiellt använder beteckningen IA32. I början av 00‑talet utvecklade AMD, som tillverkar Intelkompatibla processorer, en utvidgad x86‑arkitektur som kallades för AMD64. Det är en 64‑bitars arkitektur. Intel anammade arkitekturen men kallar den för EM64T. Det är en avvägningsfråga ifall AMD64/EM64T ska ses som en fortsättning på x86‑serien eller som något nytt. Det är i varje fall vanligt att man med x86 helt enkelt menar de processorer som kan användas i persondatorer för Windows och (tidigare) i Mac.
[processorer] [ändrad 19 juli 2021]
webbaserat amerikanskt postorderföretag, sedan länge världens största enskilda försäljare av böcker. Även en ledande moln‑operatör. – Amazon grundades 1994 av Jeff Bezos, och öppnade 1995. Att Bezos valde att sälja just böcker lär ha berott på att han ville ha en vara som var lätt att skicka med posten. Amazon skaffade snabbt ett enormt sortiment (se långa svansen) och låga priser, vilket har lett till att företaget har blivit världsledande, men också ses som ett hot mot riktiga bokhandlar med personlig service. Sortimentet har breddats och omfattar numera det mesta som postorderföretag brukar sälja. – Amazons sätt att rekommendera kunderna böcker och andra inköp baserat på tidigare inköp och omdömen och jämförelser med vad andra kunder köper har bildat mönster. – Huvudkontoret finns i Seattle, men det finns dotterbolag i många länder, bland annat i Storbritannien och Tyskland. I oktober 2020 inledde Amazon verksamhet i Sverige. – Kritik mot att Amazon missbrukar sin dominerande ställning ledde 2014 till att 900 amerikanska författare skrev på uppropet Authors united. – 2007 började Amazon sälja en läsplatta, Kindle, och i juni 2014 visade Amazon upp en smart mobil, Fire. En abonnemangstjänst för e‑böcker, Kindle Unlimited, presenterades i juli 2014. Sommaren 2020 fick Amazon klartecken från FCC att skicka upp satelliter för trådlös internetkommunikation, se Project Kuiper. – Amazons enorma datornät används också som ett så kallat moln som kunder kan hyra in sig på, se EC2. Sedan 2002 kan utomstående företag och programutvecklare hyra in sig på Amazon web services. I augusti 2014 lanserade Amazon Local Register†, en tjänst för kreditkortsbetalningar med smart mobil, men den lades snart ner. – Amazon äger företaget Alexa. – I mars 2022 köpte Amazon filmbolaget MGM (Metro Goldwyn Mayer) för 8,5 miljarder dollar. – I februari 2021 meddelade Jeff Bezos att han skulle sluta som vd för Amazon. Han ersattes i juli 2021 av Andy Jassy (twitter.com/ajassy), som fram till dess var chef för Amazon web services. – IDG:s artiklar om Amazon: länk.
[e-böcker] [företag] [molnet] [ändrad 17 mars 2022]
Broadband e-book – avvecklat filformat från Sony för e-böcker. BBeB var avsett för läsplattan Librié†. Formatet infördes 2004, men 2010 gick Sony över till det vanligaste formatet, EPUB.
[e-böcker] [filformat] [förkortningar på B] [nerlagt] [ändrad 22 maj 2017]