(stavas så: Blu-ray) – optisk disk med fem gånger längre speltid än DVD, men med samma yttermått. Förkortas BD. Hade i början av 2008 definitivt slagit ut det konkurrerande formatet HD‑DVD som efterträdare till DVD. – Blu-ray disc-spelare använder blåviolett laserljus med en våglängd på 405 nanometer till skillnad från DVD‑spelare, som använder rött laserljus på 650 eller 635 nanometer. Den kortare våglängden gör det möjligt för spelaren att avläsa data som är tätare packade på skivans yta (i form av mikroskopiska hål). Därtill kommer datakomprimering och ändringar i skivornas fysiska uppbyggnad som gör avläsningen mer exakt. En Blu-ray disc kan därför, enligt specifikationen, rymma runt 25 gigabyte, jämfört med 4,7 gigabyte på en enkelsidig DVD. En Blu-ray disc med datalagring i dubbla skikt klarar dubbelt så mycket. – Bakom Blu-ray disc-standarden står Hitachi, LG Electronics, Matshushita, Pioneer, Philips, Samsung, Sharp, Sony och Thomson samt Apple. – Skivorna är lika stora som CD och DVD. Spelare för Blu-ray disc kan spela DVD, men en DVD-spelare kan inte spela en Blu‑ray disc. Blu-ray disc har ett system med id-märkning för att försvåra otillåten kopiering av digitalt material. – Se Blu-ray disc association. – Det är mycket möjligt att Blu-ray disc blir det sista formatet för optiska diskar, eftersom konsumenterna går över till fasta lagringsmedier eller till att ha filmer och musik på internet. Men läs också om HVD.
[film] [optiska diskar] [ändrad 29 maj 201]
om diskussioner på internet: placering av svaret på ett inlägg längst ned, nedanför det som man svarar på. Tidigare svar, liksom inlägget som startade diskussionen, citeras automatiskt i kronologisk ordning, traditionellt med det äldsta inlägget överst. Bottom posting gör det därför lätt att följa diskussionens gång, särskilt om skribenten kortar de tidigare inläggen genom beskärning. Ovana diskussionsdeltagare brukar föredra top posting med det senaste inlägget överst. – Ett tredje alternativ är saxning. – Se också trashback.
[diskussioner] [ändrad 9 juli 2020]
(CMM) – en avvecklad modell för utvärdering och förbättring av systemutveckling som process, utvecklad inom SEMA-initiativet vid Carnegie Mellon-universitetet. CMM utvecklades 1987—1997, och har ersatts av Capability maturity model integration, CMMI. – Syftet med CMM var att göra programutveckling till en ingenjörsmässig process (software engineering), som när man bygger en bro. Det har senare ifrågasatts ifall brobygge eller annat materiellt konstruktionsarbete är den bästa förebilden för programutveckling. – CMM klassade programutvecklande företags och myndigheters mogenhet i fem nivåer:
- – initial (slumpmässig, utan rutiner), även kallad chaotic;
- – repeatable (med styrning, baserad på erfarenheter);
- – defined (baserad på dokumenterade rutiner och procedurer);
- – managed (med löpande ingående utvärdering av både arbetet och resultatet) och:
- – optimizing (som ständigt tillvaratar erfarenheter och nya idéer för att förbättra arbetsgången och pröva nya lösningar).
– Företag kunde få sina programutvecklingsprocesser utvärderade och certifierade enligt CMM, men endast ett fåtal företag nådde den högsta nivån. Alla sådana certifieringar upphörde att gälla 2007. – CMM var också känt som SW-CMM – Capability maturity model for software.
[nerlagt] [systemutveckling] [ändrad 10 juni 2019]
- – motor för Jscript (ett skriptspråk från Microsoft). – Se Microsofts webbsidor (länk) (från 2010);
- – Chakra – ett nerlagt utförande av Linux. Det presenterades 2010 och lades definitivt ner 2021. – Se chakralinux.org och Distrowatch (länk).
– Ordet: Chakra, sanskrit för hjul, är i traditionell indisk kultur centrum (det finns en hel serie chakran) för andlig och kroppslig energi i människokroppen.
[linuxdistributioner] [programspråk] [ändrad 24 november 2022]
– grupp med gemensamma intressen eller egenskaper: rörelse, gemenskap, samhälle, grannskap, krets:
- – web community, internet community, online community – mötesplats på internet för personer med gemensamma intressen. Medlemmarna förväntas delta aktivt genom att lägga upp information om sig själva och delta i diskussioner. Används för utbyte av erfarenheter, diskussioner och för att knyta kontakter. Vanligtvis krävs medlemskap och inloggning. Skillnaden mot ett diskussionsforum på internet är oskarp. – Den typiska communitymodellen har delvis trängts undan av sociala nätverk som Facebook. – Det finns ingen heltäckande svensk term för community i denna betydelse. Oftast används det engelska ordet (plural communities). Man kan också kalla det för mötesplats, gemenskap eller helt enkelt för webbplats. – Se Datatermgruppen (länk);
- – se virtuell gemenskap;
- – grupp av människor med gemensamma åsikter eller intressen. Kan i den betydelsen översättas med rörelse, grupp, gemenskap: the Linux community – Linuxrörelsen, Linuxanvändarna, Linuxentusiasterna;
- – grupp som definieras av någon annan, och där medlemmarna kanske inte ens är medvetna om att de räknas till gruppen: our user community – våra användare;
- – samhällsvetenskapligt: närsamhälle – människor som bor i samma område och känner varandra direkt eller indirekt; local community – lokalsamhälle, grannskap, samhälle. – Se community computing och community network;
- – grupp av frivilliga, till exempel de som aktivt deltar i utveckling av program med öppen källkod.
[socialt] [språktips] [ändrad 18 maj 2018]
ett utförande av Linux som 1999—2001 utvecklades på Corel. Sedan tog Xandros†, som sedan dess har lagts ner, över källkoden och utvecklarna.
[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 4 september 2017]
(vanligen skrivet CRUX) – ett Linux‑baserat operativsystem, avsett för erfarna användare. Det utvecklades från början av Per Lidén vid Blekinge tekniska högskola, men han är inte längre involverad. Första versionen kom 2007. – Se crux.nu.
[linuxdistributioner] [ändrad 24 november 2022]
(database engine, även: storage engine – lagringsmotor) – den centrala delen av en databashanterare. Det är databasmotorn som lägger till, hämtar, ändrar och tar bort (se CRUD) uppgifter ur en databas.
[databaser] [ändrad 20 augusti 2019]
ett sammankopplingssystem för dator och bildskärm eller dator och tv. – DisplayPort överför både bild och ljud. Infördes 2006 och får användas fritt. – DisplayPort är utvecklat för att ersätta det äldre systemet DVI för tv. Det har i princip samma funktioner som HDMI. – Mini DisplayPort är en variant med mindre kontaktdon, utvecklad av Apple. – Läs mer på displayport.org.
[kablage] [ljud och bild] [sammankoppling] [ändrad 28 februari 2018]
domändriven design, förkortat DDD – principen att programutveckling ska vara nära knuten till det verksamhetsområde (domän, betydelse 2) som programmet ska användas i. Programmet ska på olika sätt återspegla den domän som det ska användas i, och experter inom området (domänen) ska känna igen sig. – Uttrycket domain-driven design myntades 2004 av Eric Evans i en bok med samma namn. – Se domainlanguage.com.
[programmering] [systemutveckling] [ändrad 14 september 2018]