refarming

spectrum refarming – spektrumskifte – omfördelning av radiofrekvenser. Frekvensområden får nya användningsområden, vanligtvis för att underutnyttjade frekvensområden ska utnyttjas mer effektivt. – Se också spektrumförvaltning.

[mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 januari 2021]

Swish

  1. – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkrings­bolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
  2. SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig dator­grafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spel­are. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.

[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]

USB-minne

datorminne i fickformat med USB-kontakt. Minnet och kontakten är hopbyggda. Själva minnet brukar vara flashminne. De vanligaste minnespinnarna är smala och avlånga, men en minnespinne kan se ut hur som helst. Det finns USB-minnen som är inbyggda i fickknivar, pennor och annat. Kallas också för minnes­pinne eller USB-pinne och ibland för dongel. – Se också Datatermgruppens rekommendationer. – På engelska bland annat USB drive och thumb drive.

[lagringsmedier] [usb] [ändrad 28 februari 2018]

ändare

svenska för endian – syftar på de två skolorna för byteordning, nämligen big‑endian och little‑endian (tjock­ändare och smal­ändare). – Ändarna tvistar om ifall det är mest ända­­måls­­enligt att lagra tal i datorns minne i rak ordning, big‑endian, (som när ett tusen skrivs 1 000, alltså största värdet först) eller i omvänd ordning, little‑endian (som om ett tusen skulle skrivas ”0001”, största värdet sist). – Ordet: Benämningarna big‑endian och little‑endian är hämtade från Jonathan Swifts satir Gullivers resor från 1726. I landet Lilliput pågår politiska strider mellan de som knäcker ägg i den smala änden och de som knäcker ägg i den tjocka änden.

[byteordning] [datorvetenskap] [ändrad 28 september 2021]

4g

  1. – fjärde generationens mobiltelefoni – mobila nätverk med mycket snabb data­­över­­föring. Sveriges första 4g-nät invigdes i december 2009. – 4g‑telefoni har en högsta band­bredd på mellan 100 mega­bit och en giga­bit per sekund. En gigabit per sekund är kravet när mottagaren är stillastående eller gående, 100 mega­bit per sekund är kravet när mottagaren åker bil eller tåg. Den kapaciteten ger möjlig­­het att sända och ta emot video i flera kanaler, till exempel att delta i en videokonferens och se på tv sam­tidigt i samma telefon. Däremot kan man, intressant nog, inte ringa över 4g‑nätet i de första versionerna av nätet. När man ringer med en 4g-tele­fon ringer man i 3g‑nätet. – Observera att i USA har tekniker som HSPA+ marknadsförts som 4g, men de är i själva verket versioner av 3g (så kallad 3,5g). – 4g eller LTE? Enkelt kan man säga att 4g är ett varu­­märke och LTE (LTE advanced) är den bakom­­liggande tekniken. De tekniker för 4g som används i bland annat Europa har ut­vecklats bland annat i projektet Long term evolution, se LTE Advanced. Internationella tele­unionens (ITU:s) övergripande standard för vad som får räknas som 4g heter IMT‑Advanced. LTE Advanced är en teknisk specifikation som uppfyller kraven i IMT‑Advanced, och som därför får marknads­­föras som 4g. Jäm­för med 3g, 3,5g och 5g samt wimax. 4g kallas ibland också för Next generation mobile networks, NGMN. – Om mobiltelefon­­generationer, se mobil­telefon;
  2. – metoder för programmering på hög nivå, benämning på en stark trend från omkring 1970 till början av 1990-talet. Det kallades ibland för ”programmering utan programmerare”, vilket naturligtvis var en överdrift (se deklarativ programmering). Grundtanken var att programmeraren bara skulle behöva ange vad som skulle göras, inte hur det skulle göras. Programmeringsverktygen skulle ta hand om detaljerna.

[mobilgenerationer] [mobilt] [programmering] [ändrad 22 maj 2018]

byteordning

(byte order) – siffrornas ordningsföljd i tal som behandlas i dator. – Enkelt uttryckt handlar det om ifall talet matas in i datorns processor med början vid de största värdena eller de minsta värdena:

  • – Rak byte­ordning inne­bär att talen lagras som när man skriver tal på papper med siffror: alltså med det högsta värdet först och det lägsta sist. (När vi skriver 314 menar vi ju 300+10+4.) På engelska kallas det för big‑endian, tjockändare – se ändare;
  • – Om­vänd byte­ordning inne­bär att talen lagras i omvänd ordning. När man menar tre­hundra­fjorton skulle man alltså med vanliga siffror skriva ”413” (4+10+300). På engelska kallas det för little‑endian, smaländare;

– Öppen byte­ordning (open-endian) är när processorn kan hantera båda ordningarna.

– I själva verket lagras värdena i binär form, vanligt­­vis grupperade i byte, men principen är samma: rak byteordning innebär att ett hexadecimalt tal som 8A9B (=35 483) lagras så här: 8A (den del av talet som står för 8A00, alltså för 35 328) lagras på den första minnesplatsen, till exempel på plats nummer 1 000, och 9B (=155) lagras på den närmast högre minnesplatsen, alltså på plats 1 001. – Med omvänd byteordning lagras talet i exemplet, 8A9B, med 9B på plats 1 000 och 8A på plats 1 001. Det har den fördelen att om talet blir större kan man lägga ökningen på plats 1 002 utan att behöva flytta något.

– Byte­ordningen har ingen be­tydelse för vanliga användare, men kan ställa till problem när data överförs mellan datorsystem av olika typ. Tek­niskt finns det en lång­­varig diskussion om vilken byteordning som är mest ändamålsenlig. De vanligaste processorerna för persondatorer, Intels processorer, använder omvänd byteordning.

[byteordning] [datorvetenskap] [ändrad 5 juni 2020]

Cotton Candy

[nerlagd] – en komplett dator inbyggd i ett USB‑minne. Alltså en USB‑dator. Den utvecklades av norska FXI Tech, visades upp 2011 och sålde bra tills FXI Tech, trots det, gick i konkurs 2014. – Cotton Candy saknade bildskärm och tangentbord, och måste för att man skulle kunna använda den anslutas till en vanlig dator (Mac, pc, Linux) eller till fristående bildskärm och tangentbord. Även tv gick bra som bildskärm. Men Cotton Candy var komplett i den bemärkelsen att den hade processor, arbets­minne, lagrings­minne och operativsystem. Den hade också trådlös datakommunika­tion med wi‑fi och bluetooth. Systemet kallades för Cstick. – Cotton Candy var gjord för att man skulle kunna ta med sig sin egen dator överallt där man kunde dispone­ra en annan dator och för att man skulle kunna göra sina personliga data flyttbara utan att behöva lagra dem i webbaserade tjänster. – FXI Techs webbsida är nerlagd, men information om Cotton Candy finns på pcwdld.com. – Läs också om Byzantium, Haven, Anonym OS†, live CD och Tails.

[datorer] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2019]