USB

(Universal serial bus) – den numera vanligaste kontakten för an­slutning av utrustning till dator. – USB är dels materiella uttag och kontakter, dels den tekniska standard som gör att information kan överföras. – USB möjliggör så kallad plug‑and‑play, alltså att utrustning fungerar direkt när man ansluter den – man behöver inte starta om datorn. USB kan också förse de anslutna tillbehören med elektrisk ström. Det har lett till att det tillverkas diverse tillbehör och leksaker som ansluts till USB‑uttaget. (En nyare variant av USB, USB power delivery (USB-PD), klarar också att driva persondatorer och hårddiskar.) Flera enheter kan kedjekopplas, alltså kopplas samman i en lång rad: meddelandena hamnar ändå hos rätt mottagare i kedjan.

Skiss över sex typer av usb-kontakt.
Sex varianter av USB-kontakter. Källa: Wikipedia.

– USB lanserades i slutet av 1990‑talet, och finns numera på alla persondatorer och på många slags till­behör. USB‑minnet har blivit det vanligaste portabla minnet. – Den vanligaste typen av USB‑kontakt, USB‑A, är i genomskärning en tillplattad rektangel, ungefär 12⨯4 millimeter i genomskärning, med en insatt plast­bit som gör det omöjligt att sätta in kontakten upp‑och‑ner. Det finns också USB‑B, som är mindre och i genomskärning formad som en kvadrat med två avfasade hörn, återigen för att göra det omöjligt att sätta in den fel. Varianterna A och B finns också i mindre stor­lekar: Mini‑USB var en mindre variant som avvecklats till förmån för micro‑USB, som 2009 blev europeisk standard för laddning av mobiltele­foner.

USB-kontakt typ C.
USB-C-kontakten är lite mindre än den vanliga typ A, och dessutom vändbar.

– Med version 3.1 av USB-standarden, som kom i mitten av 2014, kom också en ny utformning av kontakten, USB-C, som är vändbar. Den kan alltså sättas in med valfri sida upp. – Version 4 av USB‑standarden kallas för USB4 och bygger på Thunderbolt‑protokollet. Den lanserades under 2019. – Observera att de olika generation­erna av USB (sedan 2008 finns versionerna 1, 2 och 3 av USB) inte direkt har att göra med kontakternas utformning. Skillnaden mellan versionerna är hur de hanterar de data som överförs. USB4 fungerar dock bara med USB‑C‑kontakter. – USB utvecklades på Intel av bland annat Ajay Bhatt (länk). USB‑standarden förvaltas av branschorganisationen USB implementers forum. – En allvarlig sårbarhet i USB upptäcktes 2014, se Badusb.

[förkortningar på U] [kablage] [sammankoppling] [usb] [ändrad 23 maj 2021]

X Window System

kallas ofta X-Windows – en fönsterhanterare för Unix och andra system. – X Window System innehåller de grundläggande funktionerna i ett grafiskt användargränssnitt, det vill säga att det förmedlar användarens inmatningar, klick och mus­rörelser till operativsystemet och till de aktiva programmen. Det ger däremot inte det grafiska användargränssnittet ett specifikt utseende: det får skötas av operativsystemet. – X Window System utvecklades på 1980‑talet för att bli en fönsterhanterare som var oberoende av specifika operativsystem. Det användes inte bara på Unix, utan kunde också användas på OS/2† och VAX†. Det har också portats till Windows. – De flesta grafiska användargränssnitt för Linux bygger numera på X Window System. – Version 11 av X Window System är känd som X11. Den följde tidigare med i Apples Mac OS X (numera macOS) för att man skulle kunna köra program som inte var anpassade till Apples eget grafiksystem, Quartz. I stället för X11 finns nu XQuartz som är ett utförande av X Window System för macOS. – X Window System sköts numera av X.Org Foundation (x.org). – Läs också om Mir.

[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 23 januari 2018]

binning

minskning av antalet uppgifter i en data­mängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:

  1. – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett en­het­ligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrund­ning kan alltså ses som en form av binning;
  2. – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
  3. – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man använder alltså kikaren som teleobjektiv;
  4. – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).

[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]

wi-fi offloading

wi-fi-avlastning – överföring av mobiltelefontrafik till wi‑fi‑nät. Syftet är att avlasta mobilnäten där det är möjligt. De flesta mobiltelefoner har wi‑fi, och mobiloperatören erbjuder ofta anslutning till ett wi‑fi‑nät som del av abonnemanget.

[mobilt] [trådlöst] [ändrad 12 november 2018]