Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

Church, Alonzo

(1903—1995) – amerikansk matematiker. – Alonzo Church bevisade 1936 i artikeln ”A note on the Entscheidungsproblem” (se avgörbarhetsproblemet) att det finns mate­matiska problem som det inte går att lösa med mekaniska metoder. Det var samma sak som Churchs studie­­kamrat Alan Turing† bevisade senare samma år i sin upp­sats om stopproblemet. Turing visade senare att de två bevisen var likvärdiga. Båda bevisen byggde på Kurt Gödels† ofullständighetssats. – Church‑Turings hypotes säger att alla matematiska beräkningar som kan beskrivas i ett ändligt antal steg (med en algoritm) kan lösas av en maskin. Om en nog­­grann men fantasi­lös människa med papper och penna (givet tillräckligt med tid) kan räkna ut lösningen (lösa problemet mekaniskt) kan en maskin också göra det. Men: beräkningen kan pågå i all evighet. Till exempel är det lätt att beskriva divisionen 2 delat med 3, men det tar en evig­het att räkna ut svaret med decimala siffror (0,6666666……) om man inte sätter stopp. För att inte tala om sådant som att räkna ut värdet på pi. – Det som både Church och Turing bevisade var att även om en maskin kan utföra alla beräkningar som kan uttryckas som algoritmer, så kan maskinen inte avgöra ifall beräkningen tar slut någon gång, eller om den fort­sätter i all evighet. – En artikel på engelska om vanliga missuppfattningar av Church‑Turings hypotes finns här.

[alonzo church] [datorvetenskap] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 oktober 2021]

diskett

(eller floppy) – ett föråldrat flyttbart lagringsmedium för data, bestående av en tunn böjlig magnetiserbar skiva i ett fodral. – I grunden samma teknik som hårddisk. – En diskett var en tunn böjlig rund plastskiva med ett magnetiserbart skikt på en sida eller båda, monterad så att den kunde rotera i ett fodral med öppning för datorns läs- och skrivhuvud. Benämningen ”floppy [disk]” kommer av att plastskivan utan fodral är sladdrig. De första disketterna hade pappfodral, och var på åtta tum, senare 5,25 tum, och kapaciteten var 360 kilobyte, senare 1,2 megabyte. 5,25-tumsdisketter användes på persondatorer till början av 1990-talet. – 3,5-tumsdisketter slog igenom 1984 med Apples Macintosh. De hade fodral av hårdplast och en skyddsskiva av plåt för öppningen. De hade först en kapacitet på 720 kilobyte (double density, DD), senare 1,44 megabyte (high density, HD). Efter år 2000 har disketter kommit ur bruk, eftersom de har för låg kapacitet. Apple tog bort diskettstationen på Mac 1998. Filer överförs i stället över internet, över lokala nätverk eller med USB-minnen. År 2010 meddelade Sony att företaget slutade tillverka disketter. – Men det amerikanska företaget Floppydisk.com (floppydisk.com) säljer fortfarande (2022) disketter, antingen från restpartier eller återanvända. – Boken Floppy disk fever: the curious afterlives of a flexible medium av Niek Hilkmann och Thomas Walskaar från 2022 (se onomatopee.net…) handlar om företag som fortfarande använder disketter. (Ett utdrag ur boken finns på eyeondesign.aiga.org….)

[inaktuellt] [lagringsmedier] [ändrad 20 september 2022]

dongel

liten elektronisk dosa som ansluts till ett uttag i datorn. Numera nästan alltid till ett USB‑uttag. Donglar används:

  1. – för mobilt internet. Kallas då ibland för surf­pinne. Dongeln kan ses som en liten mobiltelefon, fast utan mikrofon, högtalare och knappsats. Den sänder och tar emot data­trafik från 3g– eller 4g‑nätet, men den kan inte användas för röstsamtal;
  2. – (särskilt förr) – som skydd mot pirat­kopiering av datorprogram. Dongeln levereras med pro­grammet, och om den inte är på plats är det omöjligt att använda vissa program eller funktioner, eller att komma åt viss information. Det går att göra en kopia av programmet, men kopian är oanvänd­bar utan dongeln. Donglar som kopi­erings­skydd var vanliga runt 1990.

– Försvenskad stavning av engelska dongle. Stavas på svenska också dångel. Datatermgruppen rekommen­derar också benämningen hårdvarunyckel, se här. Ofta går det också bra att kalla det för USB‑minne eller USB‑pinne.

[hårdvara] [it-säkerhet] [mobilt] [ändrad 19 april 2017]

ExpressCard

ett avvecklat tillbehörskort för datorer, hälften så stort som PC‑kort† – alltså hälften så stort som ett kreditkort. – ExpressCards var dubbelt så snabba som PC-kort. ExpressCards användes för samma saker som PC‑kort, alltså för datalagring och för externa tillbehör som kommunikationsutrustning och radio- och tv-mottagare. Liksom föregångaren PC-kort har ExpressCard slagits ut av USB-anslutna tillbehör. 2011 beslöt datortillverkarna att sluta förse persondatorer med kortläsare för ExpressCard, dels med motiveringen att kortläsarna tog för mycket plats, dels med motiveringen att ExpressCard aldrig blev särskilt spritt. – De tekniska specifikationerna för ExpressCards fastställdes tidigare av den avvecklade organisationen PCMCIA† och förvaltades sedan av USB implementers forum, se denna länk.

[kort] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2021]

fyrkant

– i typografi:

  1. – ett ordmellanrum som har fast bredd och är lika brett som den teckenstor­lek som används (Åp‑höjden). Om man an­vänder typsnittet Times, 12 punkter, är alltså en fyr­kant ett utrymme som är tolv punkter brett. – På engelska: em space (efter bokstaven M);
  2. – ett mått som på samma sätt varierar med tecken­stor­leken. En halv fyrkant eller slitsa, på engelska en space (efter bokstaven N), är halva teckenstorleken, alltså 6 punkter horisontellt i Times 12 punkter. Ett tankstreck (prat­minus) brukar vara en halv fyr­kant långt. – I traditionell typografi angav man indragets om­fång i fyr­kanter: ”en fyr­kants in­drag”. Nu­mera brukar man ange in­draget i milli­meter;
  3. – tecknet # heter fyrkant när det finns på knapp­satser till tele­foner. Annars heter det nummer­tecken.
  4. – tom fyrkant – se tofu.

[tecken] [typografi] [ändrad 18 oktober 2018]

Ig Nobel Prize

en parodi på Nobelpriset, utdelad varje år på Harvard. – Priset går till tio forsknings­­rön som ”först får folk att skratta, sedan får dem att tänka”. – De första åren delades prisen ut för forsknings­­rön som ”inte kan, eller inte bör, upprepas”. Prisen går ofta till seriösa forskare som har valt ett absurt ämne, som ”homosexuell nekrofili hos andhannar”, men också till pristagare som betraktas som pseudovetenskapliga. – Ig Nobelpriset delas ut av riktiga Nobelpristagare vid en studentikos ceremoni i september varje år. De flesta pristagarna kommer. – Namnet: Ig Nobel anspelar på ordet ignoble (tarvlig, vanhedrande) och, uppenbarligen, på Nobelpriset. – Bakom priset står tidskriften Annals of improbable research (improbable.com). – Se improbable.com/ig. – 2022 års pristagare finns på denna länk.

[kuriosa] [tidskrifter] [utmärkelser] [ändrad 16 september 2022]