- – sammanfattande term för mus, styrplatta, styrkula, joystick och andra anordningar som användaren har för att klicka och navigera på bildskärmen. Kallas på engelska ibland för human interface devices, förkortat HID;
- – se gränssnittskomponent.
[grafiskt användargränssnitt] [styrdon] [ändrad 27 augusti 2020]
(trackball eller rollerball) – ett styrdon som består av en fritt rörlig kula i en hållare. – Användaren använder kulan för att styra en pekare på bildskärmen. Det fungerar som en upp-och-nervänd mus av den ursprungliga typen med en rullande kula på undersidan. Sensorer i hållaren känner av kulans rörelser och ett program omvandlar dem till pekarrörelser. Styrkulor har mer eller mindre försvunnit och ersatts av styrplattor. – Styrkulor användes i Sverige av flygledare långt innan musen uppfanns.
[styrdon] [ändrad 19 september 2019]
omvändning av sociala nätverk: i stället för att ha en lista över vänner, som man utbyter information med, gör man upp en lista med fiender eller personer man tycker illa om. Man kan sedan bli ”vän” med fiendernas fiender. Antisociala nätverk bör främst (men inte alltid) ses som skämt. – Kända antisociala nätverk är (var) Enemybook, Hatebook och Snubster, alla nerlagda (2016), men 2016 kom den antisociala dejtingappen Hater (haterdater.com) (nerlagd). – På engelska: anti‑social networks. – Läs också om det antisociala bloggverktyget txt.fyi.
[kuriosa] [sociala nätverk] [ändrad 16 april 2023]
(binary code eller bara binary) – datorprogram i form av en serie ettor och nollor som kan köras direkt i en dator. – Binärkod är det man får när man kompilerar källkoden till ett datorprogram. Samma källkod kan realiseras som binärkod på många olika sätt, beroende på vilken kompilator man använder. – Programmerare kan också skriva binärkod direkt, även om det är svårt: då kallas det för maskinkod. Binärkod måste vara anpassad till den datortyp och det operativsystem som den ska köras på. – Kallas på svenska ibland bara för binär; en binär, den binären. (Se också binär.)
[programmering] [ändrad 14 maj 2017]
(1934) – amerikansk datavetare och it‑pionjär, först med att koppla ihop två it‑system i det som skulle bli internet. Hans sammankoppling av två datorer på University of California i Los Angeles (UCLA) i september 1969 räknas som internets födelse (egentligen Arpanets födelse). Larry Roberts† hade dock gjort samma sak experimentellt tidigare. – Kleinrock vidareutvecklade på 1960‑talet teorin bakom paketförmedlande datakommunikation, först formulerad av Paul Baran†. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet förverkligades. På 1970‑talet utvecklade han teorin för dirigering (routing) av meddelanden på internet. Han är professor emeritus i datavetenskap vid UCLA. – Leonard Kleinrocks webbsida på UCLA finns här.
[internet] [it-historia] [personer] [ändrad 8 juli 2017]
ett socialt nätverk inriktat på arbete och karriär. – LinkedIn har en mer seriös prägel än Facebook och Myspace. Det är anpassat för den som vill bygga upp ett professionellt kontaktnät, presentera sig för tänkbara arbetsgivare (man kan lägga upp sin meritförteckning på sajten) och utbyta tips och råd med kollegor. – LinkedIn har ett forum för frågor och svar där man kan betygsätta svaren. Personer som svarar ofta och bra ackumulerar höga betyg och får status som experter. – LinkedIn öppnades 2003 i USA, och hade 2020 ungefär 575 miljoner användare, varav 260 miljoner räknades som aktiva. – Finns på linkedin.com. – I juni 2016 blev det klart att Microsoft köper LinkedIn för 26 miljarder dollar. – I oktober 2021 meddelade LinkedIn att företaget avvecklar sin verksamhet i Kina. Skälet uppges vara den allt hårdare regleringen av internet i Kina. I stället startar LinkedIn en sajt, InJobs, för lediga jobb och jobbsökande, men utan diskussioner. – Se LinkedIns blogg (länk).
[sociala nätverk] [ändrad 2 november 2021]
(lens) – på kameror: en eller flera linser som samlar ljusstrålarna från motivet till en bild som kan fångas på film eller på en bildsensor. – På mycket enkla kameror består objektivet av en enda lins, men på de flesta kameror är det flera linser. Oavsett om det är en eller flera linser heter det objektiv på svenska. – Objektiv kan vara fast monterade, som på de flesta amatörkameror, eller utbytbara som på systemkameror. – Objektivets ljusstyrka är ett mått på hur mycket ljus det kan släppa in per tidsenhet. Ljusstyrkan anges som objektivets största bländare, till exempel f:2.0, som är ljusstarkare än f:2.8. Bokstaven f står för objektivets brännvidd, till exempel 35 millimeter. Om brännvidden är 35 millimeter och ljusstyrkan är f:2,8 blir bländarens diameter 35:2,8, alltså 12,5 millimeter. Man tar ofta bort f: och skriver bara 2.0, 2.8 och så vidare: då heter det bländartal. Objektivets brännvidd, som alltid mäts i millimeter, avgör, satt i förhållande till bildsensorns storlek, om objektivet är ett teleobjektiv, vidvinkelobjektiv eller normalobjektiv. Läs mer om detta under 35‑mm equivalent. Ett zoomobjektiv har steglöst omställbar brännvidd. – Ordet objective för objektiv finns också på engelska, men används mest om teleskop och mikroskop, inte om kameror.
[kameror] [ändrad 19 augusti 2022]
(Lawrence Roberts, 1937–2018) – amerikansk internetpionjär, den förste som fick paketförmedlande datakommunikation att fungera. Det skedde 1965 i liten skala. Leonard Kleinrock gjorde samma sak i större skala 1969, och det brukar räknas som internets födelse. Principen om paketförmedlande datakommunikation formulerades först av Paul Baran†.
[internet] [it-historia] [larry roberts] [personer] [ändrad 4 september 2020]
– dataintrång genom skrivare i nätverk. – Skrivare har utrymme för lagring av program och filer för sidor som ska skrivas ut, men skrivare är också ofta oskyddade mot virus, trojanska hästar och andra skadeprogram. Genom nätverket har skrivare också tillgång till datorer och servrar. – Skrivarintrång kan ha två former:
- – angriparen får skrivaren att skicka kopior av de dokument som skrivs ut till angriparen. Detta görs av ett program som angriparen har installerat i smyg på skrivaren;
- – skrivaren används för att infektera datorer och servrar i nätverket. Syftet kan vara sabotage eller att samla in information. Detta kan göras av en trojansk häst som angriparen har installerat i smyg på skrivaren.
– På engelska: printer intrusion.
[attacker] [industrispionage] [skadeprogram] [skrivare] [ändrad 21 juni 2017]
föregångaren till internet, skapad 1969 av den amerikanska krigsmaktens forskningsanstalt ARPA, numera DARPA. – Från 1973, när Arpanet fick förgreningar i andra länder (först Norge och Storbritannien) började man också tala om internet. Arpanet var då det amerikanska nätet som drevs på uppdrag av krigsmakten, internet det globala nätet. 1989—1990 avvecklade amerikanska krigsmakten Arpanet, och dess tekniska infrastruktur införlivades med internet. Läs också om Leonard Kleinrock.
[internet] [it-historia] [ändrad 16 augusti 2021]