Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

blädderbok

(flipping book) – på internet: webbaserad tid­skrift, bok eller album med simu­le­rad blädd­ring. En animerad effekt gör att det ser ut som om man vänder blad när man byter sida. – Annars är en blädderbok en barnbok med mest bilder.

[bokutgivning] [ändrad 6 mars 2018]

Can-Spam

Controlling the assault of non-solicited pornography and marketing act of 2003 – amerikansk lag mot spam. Det är den första lag mot spam som gäller i hela USA. – Lagen förbjuder inte spam (massutskick av e‑post­reklam) som sådan, men den förbjuder ett antal knep som spammare brukar använda. Can‑Spam ställer krav på alla som skickar reklam med e-post:

  1. – det ska tydligt framgå att det är reklam;
  2. – det ska finnas en sann och relevant ärenderad;
  3. – det ska finnas en användbar avsändar­adress;
  4. – och en fysisk postadress;
  5. – mottagaren ska kunna tacka nej till framtida utskick (opt‑out, se nej‑krav), och:
  6. – avanmälningar ska registreras inom tio arbetsdagar.

– Lagen kritiserades från början som tandlös. Hela lagtexten finns här.

[förkortningar på C] [lagar] [spam] [ändrad 17 december 2018]

Chandler

en personlig informationshanterare (e‑postprogram, adressbok, kalender med mera), skriven i öppen källkod. I praktiken nerlagd sedan 2009. – Programmet utvecklades med början 2002 inom Open source applications foundation (av allt att döma också nerlagd), grundad av Mitch Kapor. Bland utvecklarna fanns Andy Hertzfeld. Version 1.0 blev klar 2008 efter många års arbete, och kunde då laddas ner från chandlerproject.org. – Chandler blev inte särskilt spritt, och arbetet har i praktiken legat nere sedan 2009, då de anställda sades upp. – Chandler fungerade i Windows, Linux och på Mac. En uppföljare, Chandler2, på­börjades 2009, även den nerlagd eller vilande. – Programmet var uppkallat efter författaren Raymond Chandler (1888—1959, se Wikipedia). – Utvecklingen av Chandler beskrevs i boken Dreaming in code från 2008, skriven av Scott Rosen­berg, se dreamingincode.com (nere i oktober 2020 – arkiverad).

[nerlagt] [personliga data] [ändrad 1 oktober 2020]

digital

  1. – uttryckt med siffror – om information och mätningar: uttryckt i sifferform och som exakta tal. Vid behov avrundas talen. Alter­na­tivet är analog. – Anledningen till att datorer arbetar med data i digital form är att digitala data kan be­ar­betas och kopieras gång på gång utan att det blir svårare för datorn att avläsa informationen rätt. Eventu­ella fel kan rättas till med hjälp av kontroll­tal. Analog information försämras däremot varje gång den kopieras. – Observera att det vanliga decimala talsystemet med siffrorna 0—9 är precis lika digitalt som det binära talsystemet med ettor och nollor – det som används i datorer. Skillnaden är praktiskt betingad, inte principiell. – Se också numerisk;
  2. – allmänt ord för sådant som är baserat på inter­net och datorteknik, som det digitala samhället, till exempel i uttryck som den digitala klyftan och digitalisering. – Jäm­för med cyber och e-;
  3. – företaget Digital†, se Digital Equipment Corporation† (numera införlivat med HPE);
  4. – i andra sammanhang: som görs med fingrarna, som har att göra med fingrarna;
  5. – en privat toppdomän: se .digital.

[datorns konstruktion] [datorvetenskap] [företag] [matematik] [uppköpt] [ändrad 6 mars 2023]

digitalisering

  1. – övergång till användning och lagring av information i digital form i organisationer och samhälle; ofta förknippat med genomgrip­ande förändringar av arbetssätt och affärsmodeller. – Ett enkelt sätt att beskriva det är att målet är att ingen information ska matas in mer än en gång: ingen ska behöver läsa uppgifter från ett dokument på bildskärmen och sedan mata in samma uppgift i ett annat dokument. Information på papper ska skannas in och därefter behandlas automatiskt. Kallas också för digital transformation, förkortat DT eller DX. – På engelska: digitalisation) – Se också digitalitet och robotiserad processautomatisering (RPA);
  2. – om konvertering av information från analog till digital form, se digitisering (för engelska digitization); även kallat digifiering.

– IDG:s artiklar om digitalisering: länk.

[informationshantering] [språktips] [ändrad 15 februari 2023]

elektromagnetisk strålning

ljus och radiovågor är de mest kända formerna av elektromagnetisk strålning. Andra former av elektromagnetisk strålning är mikrovågor, röntgenstrålning och radioaktiv strålning. – Elektromagnetisk strålning överför energi som realiseras som ljus, värme eller elektrisk ström.  Elektromagnetisk strålning ska inte förväxlas med elektromagnetiska fält, även om de två fenomenen hör ihop. – Elektromagnetisk strålning uppstår när elektroner ändrar hastighet eller riktning. Det uppstår till exempel i växelströmsledningar. Strålningen, som mäts i hertz, överför energi med ljusets hastighet. – De flesta formerna av elektromagnetisk strålning på jordytan är oskadliga i vanligt förekommande doser, och vi märker dem som ljus eller värme. Det finns dock farhågor om att även omärkliga doser av mikrovågor, till exempel från mobiltelefoner, kan skada människor. – Till den elektromagnetiska strålningen räknas även så kallad joniserande strålning, alltså röntgenstrålning och radioaktiv strålning, som även i små doser är skadlig för människor. Sådan strålning ska inte förväxlas med strålningen från vanliga elektriska och elektroniska apparater. – Läs mer på Strålskyddsinstitutets webbsidor: länk.

[fysik] [ändrad 25 november 2020]

elektromagnetiskt fält

elektriskt och magnetiskt fält som finns runt alla föremål som det passerar elektrisk ström igenom. Ska inte förväxlas med elektromagnetisk strålning. – Ett elektromagnetiskt fält är en kombination av ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. (Ett fält är i fysiken ett område där en viss egenskap är mätbar i varje punkt. Fält kan, till skillnad från strålning, vara stillastående.) – I vardagslivet märks elektriska fält genom att de får små partiklar, som damm, att röra sig. Mascaran som efter några timmar hamnade på bildskärmar av äldre typ är ett exempel. Det magnetiska fältet fungerar som en magnet, och påverkar bland annat järn. Det är relativt enkelt att avskärma det elektriska fältet, men inte det magnetiska fältet. Det finns säkerhetsbestämmelser (extern länk) för starka magnetiska fält, till exempel de som uppstår runt kraftledningar. Det finns även farhågor att svaga magnetiska fält, till exempel från mobiltelefoner, kan orsaka skador på människor.

[arbetsmiljö] [fysik] [ändrad 7 november 2018]

RISE Interactive

tidigare: ett svenskt forsknings­institut för experimentell tillämpad forskning. – RISE Interactive grundades 1998 som Interactive Institute. Det fanns i Kista (huvud­kontor) samt i Göteborg, Norrköping, Umeå, Eskilstuna och Piteå. Ingick från 2005 i paraplyorganisa­tionen RISE ICT†, som i sin tur försvann 2018 efter att RISE. hade omorganiserats. – RISE Interactive finns inte längre kvar som namn på en särskild del av RISE. – Se RISE:s webbsidor.

[forskningsinstitut] [ändrad 30 september 2021]

interaktiv

inom it: som direkt svarar på användarens instruktioner eller handlingar. – Användaren sitter vid datorn och ser på bild­skärm (eller genom annat medium) hela tiden vad datorn gör. Det är underförstått att resultatet av användarens instruktioner till inter­aktiva program i de flesta fall visas genast, i varje fall utan irriterande vänte­tid. En aspekt är att program som används interaktivt ofta inte har någon slutpunkt som definieras av programmet. Användaren bestämmer när arbetet ska avslutas. (Jämför med batch.) – På engelska: interactive. – Bakgrund: Inter­aktiv datorteknik har växt fram sedan ungefär 1960. Dessförinnan förekom bara batchkörningar: användaren matade in sina instruktioner i datorn, vanligt­vis på hålkort, och väntade på resultatet i form av en ut­skrift på papper. Om resultatet tydde på att användaren hade program­merat fel fick hon upp­repa proceduren. Det var Digital† med sina minidatorer som införde arbetssättet där användaren satt vid en bildskärm och direkt kunde se resul­tatet av sina inmatningar. I början skedde inmatningen enbart i form av text och siffror. 1963 visade Ivan Suther­land upp ett program med grafiskt användargränssnitt. Det typiska användargränssnittet för persondatorer med mus (FIMP) slog igenom på 1980‑talet med Mac.

[användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 15 juni 2018]