en processor i PowerPC†-serien, lanserad 1997 av IBM och Motorola. – G3 var Apples beteckning på processorn: tillverkarna kallad den för Power PC 7xx, där xx står för ett antal olika sifferbeteckningar. Den G3 som Apple använde var i själva verket ett antal olika processorer baserade på samma arkitektur. – G3 var för sin tid snabb och strömsnål och passade därför bra i Apples bärbara datorer. De första utförandena hade en klockfrekvens på något under 400 megahertz, men tekniska förbättringar gjorde att senare utföranden klarade upp till 900 megahertz. G3 användes av Apple fram till 2003. IBM och Motorola fortsatte att tillverka Power PC 7xx-processorer fram till runt 2010 för olika kunder.
[processorer] [ändrad 9 december 2019]
(Gaussian blur eller Gaussian smoothing) – i digital bildbehandling: ett sätt att få en skarp bild att se mer eller mindre suddig ut. Effekten påminner om när man betraktar något genom frostat glas. Samma metod används också för att retuschera bort skador i bilder. – Matematiskt går det till så att värdet för varje bildpunkt i bilden räknas om till ett nytt värde med utgångspunkt från bildpunktens grannar. En mörk punkt med ljusa grannar blir alltså lite ljusare, en ljus punkt med mörka grannar blir lite mörkare. Ju längre bort de angränsande bildpunkterna finns, desto mindre betydelse får de för det nya värdet. Viktningen av de angränsande bildpunkterna följer normalfördelningskurvan (the Gaussian curve), därav namnet. Resultatet av omräkningen blir att alla bildpunkter närmar sig det mellangrå. – Se också Gauss. – Se Wikipedia.
[bildbehandling] [ändrad 1 juni 2019]
en typ av filter som används i elektronik. Det släpper igenom frekvenser med önskat värde, men skär inte bort andra frekvenser helt. I stället filtreras mer och mer bort, ju mer frekvensen avviker från den önskade. En kurva över hur mycket som släpps igenom i förhållande till frekvensspektrum har formen av en normalfördelningskurva (Gaussian curve). – På engelska: Gaussian filter. – Jämför med gaussisk oskärpa och se Gauss.
[elektronik] [ändrad 2 oktober 2020]
(Internet protocol address) – nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. – IP-adresser kallas ibland för ”IP‑nummer”, men det anses inte korrekt. – IP‑adressen följer med varje paket som skickas över internet. Domännamn som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera IP‑adresser.
- – I version 4 av IP består en IP‑adress av fyra delar, där varje del består av en, två eller tre siffror (i decimal form). Till exempel: 172.16.254.1. Egentligen är det 32 ettor och/eller nollor, uppdelade i fyra grupper på vardera åtta ettor och / eller nollor. – Dessutom består IP‑adresser av två halvor. Den första halvan, nätadressen, anger vilket nätverk som datorn finns på. Den kan bestå av en, två eller tre delar, åtskilda med punkt. Resten av siffrorna, datoradressen, står för en viss dator i det nätet. (Nätverket kan dessutom i sin tur delas in i flera delar med varsin sekvens av IP‑adresser, se subnät.) – De 32 bitarna i adressen ger några miljarder möjliga nummer (se också adressrymd). Eftersom internet redan då hade över en miljard användare höll IP‑adresserna under 2010‑talet på att ta slut. Det var bland annat därför som de flesta internetoperatörer och internetanslutna lokala nät använde flytande IP‑adresser.
- – Men i version 6 av internetprotokollet, IPv6, som gradvis infördes under 2010‑talet, är IP‑adresserna fyra gånger så långa. De består av 128 ettor och nollor, och delas upp i åtta grupper. Därmed försvinner bristen på IP‑adresser: antalet möjliga IP‑adresser blir ett astronomiskt tal på ungefär 40 siffror (decimala). (Det finns ingen
version 5 av internetprotokollet.)
– Reglerna för IP‑adresser fastställs av organisationen ICANN.
[ip] [ändrad 8 september 2021]
en svit med kontorsprogram baserad på Apache Open Office. Förkortas ibland LibO. – LibreOffice innehåller också mycket kod från Go‑oo†, en nerlagd förgrening av Apache Open Office (från den tiden då det hette Openoffice.org). – LibreOffice, som presenterades 2011, utvecklas av The document foundation. Bakom LibreOffice står utvecklare som tidigare arbetade med dåvarande Openoffice.org, men som ville att projektet skulle vara oberoende av dåvarande ägaren Oracle. Eftersom Apache Open Office sprids som fri mjukvara står det var och en fritt att använda källkoden för att utveckla och sprida egna bearbetningar av programmet, och det är alltså vad som har skett här. LibreOffice är därför också (med nödvändighet) fri mjukvara. – Programsviten kan laddas ner från libreoffice.org.
[fri mjukvara] [office] [ändrad 4 maj 2022]
Lightweight X11 desktop environment – ett grafiskt användargränssnitt för Linux och andra typer av Unix, utvecklat för att kräva lite resurser. Det presenterades 2006, utvecklingen tycks ha upphört 2016. – Se lxde.org (stängd), men källkoden finns på SourceForge (länk).
[förkortningar på L] [grafiskt användargränssnitt] [inaktuellt] [unix] [ändrad 19 april 2020]
- – (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnesutrymmen i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot datavirus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nätverket gör maskarna att systemet blir långsammare och långsammare, och så småningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som beskriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
- – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maskering) – sökvillkor, gränssnitt för sökvillkor, maskning: instruktioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med instruktioner för sådana sökningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sökningen. – Bör hellre kallas för sökvillkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga associationer, se ovan. – Se också subnätsmask.
[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 4 april 2022]
tidigare namn på användargränssnittet i Windows 8. – I augusti 2012 slutade Microsoft att använda namnet Metro på grund av en konflikt med det tyska företaget Metro AG (metroag.de), och kallar det helt enkelt för Windows 8. Även benämningen Modern UI (UI står för user interface, användargränssnitt) har förekommit. – Metro var från början namnet på Microsofts principer för grafisk design, först tillämpade i Windows Phone† och i Windows 8. I Metro/Windows 8 ska information i första hand visas med text i stor och tydlig stil. Ikoner och andra symboler undviks. Inga skuggningar eller andra simulerade tredimensionella effekter används. Användargränssnittet (”skrivbordet”) i Windows Phone består av paneler (tiles) kant i kant.
[formgivning] [grafiskt användargränssnitt] [namnbyte] [windows] [ändrad 24 april 2017]
en kurva som beskriver den fördelning av värden som i statistisk teori anses mest sannolik. – Kurvan har formen av en kulle eller en kyrkklocka och kallas därför på engelska för bell curve. De värden som ligger runt medelvärdet är vanligast, och antalet större och mindre värden är ungefär samma på båda sidor om mitten – kurvan är symmetrisk. – Exempel: De flesta vuxna personer är runt medellängd, medan det finns få som är ovanligt långa eller ovanligt korta. En kurva över den vuxna befolkningens kroppslängd med kroppslängd på den liggande axeln och antal personer på den stående axeln skulle likna en normalfördelningskurva. Kullen eller bulan i mitten representerar de medellånga. ”Svansarna” längst till vänster och höger representerar antalet mycket korta respektive mycket långa. Det finns inga vuxna som är tre meter, så om man lägger till slumpmässigt utvalda personer till underlaget för kurvan förändras den inte mycket. – Från början var kurvan en rent matematisk konstruktion, uttänkt av matematikern Carl Friedrich Gauss. Den visar sannolikheten för olika utfall i teoretiska experiment, som när man till exempel singlar slant många gånger. (Ju fler gånger man gör det, desto mer sannolikt att det blir ≈50 procent krona och ≈50 procent klave.) Det var först senare som normalfördelningskurvan fick användning i tillämpad statistik. – I boken Den svarta svanen (2012, The black swan, 2007) kritiserade Nassim Nicholas Taleb användningen av normalfördelningskurvan i analys och prognoser. Han påpekar att den inte speglar sådant som fördelningen av pengar. – Se också independently and identically distributed och ludiskt felslut. – På engelska: normal distribution curve, bell curve eller gaussian curve; ofta bara Gaussian.
[statistik] [ändrad 12 april 2020]
ett operativsystem som utvecklats för enkortsdatorn Raspberry Pi. Det är baserat på Linux, närmare bestämt Debian, och levereras på ett litet minneskort. – Se raspbian.org.
[enkortsdatorer] [linuxdistributioner] [ändrad 4 september 2017]