(IP rating) – klassning av teknisk utrustnings kapsling, alltså skydd mot vatten, damm, större partiklar och stötar. Kallas också för IP‑klassning efter engelska IP rating, där IP står för ingress protection. – Används bland annat om datorutrustning som ska användas i fabriker och om mobiltelefoner. En vanlig klassning är IP65, som betyder att utrustningen är dammtät och skyddad mot svagare vattenstrålar från alla håll. IP44 betyder att den tål skvättar av vatten från alla håll och är tät mot större partiklar som sandkorn. Första siffran står för skydd mot damm och annat, andra siffran för skydd mot inträngande vatten. Ju högre siffra desto bättre skydd. – Läs mer på RISE:s webbsidor.
[hårdvara] [industriell it] [testning] [ändrad 7 februari 2022]
paniklösenord, spärrlösenord, avstängningslösenord – ett slags lösenord som stänger av en anordning för gott, eller så att den bara kan väckas till liv av den som har stängt av den. Används i stöldskyddade datorer och i mobiltelefoner (det ”dödande” lösenordet skickas då trådlöst av ägaren) och i RFID‑chipp. I en del system raderas också all information på telefonen eller datorn. – Se också kill switch och överfallskod.
[lösenord] [ändrad 9 mars 2021]
elektrisk kabel som är konstruerad för att inte störa annan elektrisk utrustning och inte heller bli störd av elektriska signaler utifrån. Används som antennkabel för radio och tv, för mätutrustning och ibland i datorteknik (jämför med partvinnad kabel och folieskärmad kabel). Koaxialkablar har en inre koppartråd, kärnan, som leder den elektriska strömmen. Den är omgiven av isolering, och isoleringen är i sin tur omgiven av flätade trådar av koppar (en ”strumpa”) som fungerar som skärm. Runt detta finns ytterligare isolering. Skärmen är kopplad till jord. – Det fungerar så här: När ström rör sig i en elektrisk ledning uppstår alltid ett elektromagnetiskt fält. Det är ett slags radiovågor som kan störa andra elektriska anordningar, men i en koaxialkabel kommer det elektromagnetiska fältet inte längre än till skärmen. Fältets energi går åt till att sätta elektronerna i skärmen i rörelse, och de försvinner i jorden utan att ställa till störningar. På samma sätt kan en signal i en elektrisk ledning störas av elektromagnetiska fält utifrån, men sådana störningar absorberas också av koaxialkabelns skärm. Störningsfriheten blir aldrig hundraprocentig, men tillräckligt bra för det mesta. – Benämningen koaxial betyder som har samma axel. Förkortas ofta koax. Ett koaxnät är ett datanät av koaxialkablar. – På engelska: coaxial cable.
[elektrisk ström] [kablage] [ändrad 20 oktober 2018]
(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)
[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]
Transaction processing performance council – en organisation som fastställer prestandamått för databaser och transaktionshantering. Prestandamåtten brukar kallas för TPC, följt av olika bokstäver. – Se tpc.org (långsam i februari 2020).
[databaser] [förkortningar på T] [organisationer] [ändrad 13 februari 2020]
databasmotor för MySQL, utvecklad för att klara transaktionshantering. (Den ursprungliga databasmotorn för MySQL, MyIsam klarar inte transaktionshantering.) – InnoDB är den förvalda databasmotorn i MySQL sedan version 5.5. InnoDB utvecklades av det finländska företaget Innobase, som 2005 köptes av Oracle, och som 2013 upphörde att existera som särskilt varumärke. Produkten finns kvar, se MySQL:s webbsidor.
[databaser] [ändrad 4 april 2017]
varning för datavirus, oftast falsk eller föråldrad. – Virusvarningar som sprids från person till person med e‑post eller på sociala medier (virus hoaxes, virusbluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Framför allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens trovärdighet kan lätt kontrolleras genom att man matar in det påstådda virusets namn i en sökmotor. Man bör komma ihåg att datavirus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virusvarningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webbsidor (Kaspersky [länk], McAfee, Broadcom [tidigare Symantec]) och på säkerhetsorganisationers webbsidor (se Cert‑SE) samt i fackpressen. – Det bör tilläggas att klassiska datavirus (i termens strikta betydelse) inte är så vanliga längre. De har ersatts av andra typer av skadeprogram som trojanska hästar, som är svårare att upptäcka och oskadliggöra.
[bluff och båg] [skadeprogram] [ändrad 2 april 2022]
(residual risk) – sårbarhet som man vet kvarstår efter att man har genomfört åtgärder för it-säkerhet.
[sårbarheter] [ändrad 16 maj 2018]
Comprehensive economic and trade agreement, ibland uttytt Canadian… – ett frihandelsavtal mellan Kanada och EU. Det hade slutligen godkänts av alla parter i februari 2017 och gäller delvis från april 2017. – Efter att Europaparlamentet sommaren 2012 röstade ned ACTA framfördes misstankar om att de frihets- och integritetskränkande inslagen i ACTA skulle smusslas in i CETA. De inslag som har fått hårdast kritik kvarstår åtminstone delvis i CETA. – Läs mer i Wikipedia.
[förkortningar på C] [personlig integritet] [politik] [ändrad 7 augusti 2021]
lösenord eller PIN som ska användas enbart under hot. – Överfallskoder ska alltså användas i stället för riktiga lösenord eller PIN när någon tvingar innehavaren att lämna ut lösenordet eller att göra ett kontantuttag eller annan handling som kräver autentisering. En överfallskod ska fungera som den riktiga motsvarigheten, men den talar också om för systemet att ägaren har tvingats lämna ut koden, eller har använt den under tvång. – Erfarenheter tyder på att överfallskoder inte fungerar särskilt bra i praktiken. – Det har föreslagits att överfallskoder ska kallas för braskkoder. – På engelska: ambush code. – Se också kill password.
[lösenord] [ändrad 26 juli 2021]