en typ av kryptovalutor som är utformade för att ha ett stabilt värde. (Till skillnad från till exempel bitcoin.) – Kryptovalutans växelkurs kan vara fast knuten till en vanlig valuta (med pappersmyntfot), till en ”korg” av vanliga valutor, knuten till priset på en råvara, som guld, eller knuten till andra kryptovalutor. – Kryptovalutor som inte är stablecoins kallas ibland för crypto coins.
[kryptovalutor] [ändrad 10 december 2019]
påstått arbetsnamn på version 13 av Apples operativsystem iOS. Det släpptes i september 2019. (Yukon är ett territorium i Kanada, gränsande till Alaska.) – Se Apples webbsidor. – Version 14 av iOS presenterades i september 2020.
[ios med flera] [versioner] [ändrad 17 september 2020]
en betalningsform som skyddar säljaren och köparen vid internationell handel och annan handel då parterna inte kan utväxla vara och betalning direkt. Remburs är namnet på det kontrakt som gäller. – En bank, oftast köparens bank, förbinder sig att betala säljaren då säljaren har uppfyllt överenskomna villkor, vilket bland annat brukar omfatta att produkten har skickats iväg. Detta ska dokumenteras. Banken skickar då fullmakt till köparen att hämta ut produkten. Köparen ska då betala banken. Det är alltså banken som tar risken. Säljaren har garanti för att få betalt, köparen har, genom banken, garanti för att varan levereras. – På engelska: letter of credit eller documentary credit. – Jämför med depositionstjänst.
[betalningar] [handel] [12 februari 2019]
(RDM) – ett skotskt företag som säljer kylsystem och andra temperaturövervakningssystem som kan styras över internet. (Se resourcedm.com.) – I februari 2019 blev det känt att RDM:s system, som finns i bland annat butiker och sjukhus världen över, ofta har enbart ett standardlösenord som skydd mot dataintrång. Ägarna har sällan bytt ut standardlösenordet. Dessutom används webbprotokollet HTTP i stället för det säkrare HTTPS. Det är därför en relativt enkel sak för den som vill att stänga av kyldiskarna i livsmedelsbutiker, eller kylar på sjukhus. – Upptäckten gjordes i februari 2019 av det israeliska säkerhetsföretaget Safety Detective, se denna länk, med hjälp av sökmotorn Shodan. Safety Detective betonar i sin rapport att det är kundernas ansvar att byta ut standardlösenordet, vilket också står i RDM:s instruktioner för installation. – Se också artikel i TechWorld.
[företag] [it-säkerhet] [sakernas internet] [ändrad 24 augusti 2019]
tävling i programmering eller i produktutveckling; tävling mellan anbudsgivare. – Ordet står från början för bakningstävling. – Även: gräddning av bröd som har köpts i färdigformade men ogräddade stycken.
[jargong] [programmering] [11 februari 2019]
sjätte generationen – beteckning på en framtida generation av trådlös och mobil datakommunikation. Alltså en efterföljare till 5g. – Det är öppet för diskussion hur en ny generation skulle skilja sig från 5g, men ett krav kan vara hantering av ett stort antal datakällor i sakernas internet. – Finlands Akademi (aka.fi) inledde 2018 ett forskningsprojekt, 6Genesis, för att utveckla grundläggande standarder för 6g. Projektet genomförs på universitetet i Uleåborg, se denna länk. – I februari 2019 tweetade USA:s dåvarande president Donald Trump att han ville ha ”5g, and even 6g, technology in the United States as soon as possible”. Det förlöjligades på Twitter och i andra forum, eftersom 6g än så länge bara var ett namn. – I juni 2020 uppgavs det att Kina och Sydkorea har startat utvecklingsprogram för 6g, se artikel i Nikkei Asian Review. – Organisationen Next G Alliance (nextgalliance.org) bildades i oktober 2020 och har som mål att främja nordamerikanskt ledarskap. Många ledande företag inom mobil kommunikation är med. – IDG:s artiklar om 6g: länk.
[forskningsprojekt] [förkortningar med siffror] [mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 30 november 2021]
”kod för praxis om desinformation” – en överenskommelse om hur desinformation på internet ska hanteras. Överenskommelsen, som har tillkommit på initiativ av Europeiska kommissionen, undertecknades i september 2018 av Facebook, Google, Mozilla och Twitter. Den är bindande enbart för undertecknarna. – Se Europeiska kommissionens webbsidor. (Svensk text finns på länk nertill på sidan.)
[desinformation] [ändrad 20 januari 2021]
”punktkonto” – ett e‑postkonto som skiljer sig från andra enbart därför att det har, eller inte har, en eller flera punkter i namnet före snabel‑a:et. Exempel: för mariajohansson@epost.se är maria.johansson@epost.se ett punktkonto. – Punktkonton kan, åtminstone på Gmail, användas för att underlätta bedrägerier på internet. Gmail räknar nämligen alla punktkonton som samma e‑postkonto: punkterna ignoreras. (Se Gmails webbsidor.) wolfgangsebastianrembrandt@gmail.com räknas alltså som samma konto som wolfgang.sebastian.rembrandt@gmail.com eller som wolfgangsebas.tianrembrandt@gmail.com. Dessa tre punktkonton, och alla tänkbara varianter, går till samma inkorg i Gmail (om den finns). – Problemet är att många andra tjänster på internet däremot räknar punktkonton som olika konton. Det är därför möjligt för bedragare att registrera in många konton på samma tjänst med ett särskilt punktkonto för varje sådant konto. Tjänsteleverantören tror då att det finns många kontohavare, men i själva verket går alla meddelanden till samma Gmail‑inkorg. Typiska bedrägerier med punktkonton inbegriper falska identiteter, till exempel ansökningar om kreditkort och sociala förmåner: bedragaren gör massor av ansökningar och hoppas att en eller flera går igenom. Allt kan överblickas från ett enda konto.
[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [missbruk] [11 februari 2019]
ett kryptosystem från Google, avsett för smarta mobiler och annan utrustning med låg processorkapacitet. Det presenterades i februari 2019. – Bakgrunden är att Google i operativsystemet Android använder kryptering baserad på den amerikanska standardalgoritmen AES. Regeln sedan 2015 är att all utrustning som kör Android ska ha lagringskryptering med AES, men Google har gjort undantag för utrustning med låg beräkningskapacitet. Kryptering och dekryptering skulle nämligen ta för lång tid på sådana enheter. De enklare processorer som ofta används i sådan utrustning har inte heller särskilda kretsar för kryptering. Adiantum använder därför bara instruktioner som finns i alla processorer. – Läs en närmare beskrivning av Adiantum på Googles blogg.
[kryptering] [11 februari 2019]