obligatorisk lösenordsförnyelse, regelbunden lösenordsförnyelse – krav att användare i ett nätverk byter ut sina lösenord med bestämda mellanrum. Det kan vara var tredje månad, en gång i halvåret, varje år eller något annat. – Flera experter anser att regelbunden lösenordsförnyelse inte höjer it‑säkerheten, utan snarare tvärtom, främst därför att användarna tenderar att återanvända sina gamla lösenord med minsta möjliga ändring enligt mönster som mittlosenord1, mittlosenord2, mittlosenord3… Behovet av att hålla reda på många lösenord, som dessutom måste bytas ut med jämna mellanrum, gör också att användarna tenderar att använda samma, eller snarlika, lösenord till många tjänster. Det underlättar för hackare. – En bättre lösning enligt it‑säkerhetsexperten Bruce Schneier (se denna länk) är att välja lösenord som inte liknar något som står i ordlistor, men som ändå går att komma ihåg. Han har också rekommenderat mycket långa lösenord, eftersom hackare bara brukar pröva lösenord upp till en bestämd längd. – Den svenska it‑säkerhetsexperten Anne‑Marie Eklund‑Löwinder, tidigare på Internetstiftelsen påpekar (se denna länk) att stulna lösenord som regel används omedelbart. Att byta lösenord regelbundet är därför som att byta ut dörrlåset efter inbrottet. – På engelska: password rotation, ofta försvenskat till lösenordsrotation. Den benämningen kan skapa intrycket av att samma lösenord cirkulerar bland användarna, så därför är lösenordsförnyelse tydligare.
[lösenord] [ändrad 19 juli 2022]
EU-förordning om fri rörlighet för data som inte är personuppgifter över gränserna i EU. – Förordningen säger att det inte får finnas några begränsningar inom EU för var data lagras eller behandlas, men undantag gäller för personuppgifter (Dataskyddsförordningen gäller framför den femte friheten) och för data som är av betydelse för ländernas säkerhet. Förordningen röstades igenom i EU hösten 2018 – Den femte friheten kommer efter de fyra tidigare: frihet för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig över gränserna i EU. – På engelska: the fifth freedom. – Se eur‑lex.europa.eu….
[it-politik] [ändrad 5 juni 2022]
en tjänst för strömmande klassisk musik. – Idagio, som är en betaltjänst, lanserades 2017 och har klassisk musik i formatet FLAC, ett format med exakt komprimering. Låtlistorna är anpassade för klassisk musik, alltså med tillräckligt många fält för att det ska finnas plats för styckets namn, kompositör, solist(er), dirigent, orkester, kör och mer. Idagio är ett tyskt företag och finns på idagio.com.
[musik] [5 oktober 2018]
- – inom it: hemligt intrång i leverans av it-utrustning i syfte att installera dolda anordningar för avläsning av meddelanden, eller i annat olovligt syfte. När utrustningen är installerad går transporten vidare till mottagaren. Görs av säkerhets- eller underrättelseorgan, antingen det egna landets eller ett annat lands. – Se Supermicro;
- – militärt: insatser som görs i syfte att fördröja, omöjliggöra eller förinta fiendens transport av soldater eller materiel till en viss plats.
– Från början ett latinskt ord som betyder förbud. Den försvenskade formen interdiktion förekommer i några få fall.
[it-säkerhet] [krig] [underrättelseverksamhet] [ändrad 8 oktober 2018]
hot som utgörs av pågående eller omedelbart förestående fientlig verksamhet. För att möta operativa hot krävs att man bevakar vad tänkbara fientliga aktörer gör och noterar och utvärderar misstänkta aktiviteter. – Man skiljer mellan operativa hot, strategiska hot (fientliga aktörers övergripande mål på lång sikt) och taktiska hot (de medel och metoder som fientliga aktörer har till förfogande för att utföra attacker). – På engelska: operational threat.
[it-säkerhet] [4 oktober 2018]
talassistent som är inbyggd i en högtalare. En smart högtalare har tillgång till musik, radioprogram och poddar som den kan spela upp enligt talade instruktioner (talstyrning). Den har vanligtvis wi‑fi och anslutning till internet. Smarta högtalare brukar också ha andra funktioner som talassistenter brukar ha, som styrning av utrustning i det så kallade smarta hemmet, till exempel belysning och larm, samt hantering av meddelanden och röstsamtal.
[musik] [talassistenter] [2 oktober 2018]
program eller utrustning som kan ta emot och verkställa talade instruktioner. Det kan vara allt från att spela en viss låt, att göra en sökning på Google eller att styra utrustning i ett så kallat smart hem. Det krävs att man använder förutbestämda ord som talassistenten är programmerad att känna igen. (Se talstyrning.) – Talassistenter kan vara program som körs i smarta mobiler, datorer eller surfplattor och som använder den inbyggda mikrofonen. De kan också vara så kallade smarta högtalare eller annan specialiserad hårdvara. – Språkligt: Man ser ofta benämningen röstassistent, men det är praktiskt att skilja mellan tal- och röst-. Tal- syftar på vad man säger. Röst- syftar på hur man låter. Jämför med skillnaden mellan taligenkänning (ett slags språkteknik) och röstigenkänning (ett slags biometri). En del talassistenter har både taligenkänning och röstigenkänning, det vill säga de tar bara emot instruktioner som sägs av en röst som de har tränats att känna igen.
[användargränssnitt] [språkteknik] [talassistenter] [2 oktober 2018]