elektronisk faktura – faktura som skickas som ett elektroniskt meddelande till betalarens bankkonto, och som måste godkännas av den som betalar. All information som behövs för betalning (belopp, OCR‑nummer, betalningsdatum) fylls i med automatik på bankkontots betalningssida, men den som betalar har möjlighet att ändra. Fakturan godkänns på samma sätt som andra betalningar, numera oftast med e‑legitimation. – Från den 1 april 2019 måste alla företag som säljer till svenska myndigheter fakturera enbart med e‑fakturor. (Se pressmeddelande från regeringskansliet.) Detta är i enlighet med EU‑direktivet 2014/55/EU. Det har utvecklats en EU‑standard för e‑fakturor, se SIS webbsidor. – Se också Svefaktura och PEPPOL. – På svenska användes tidigare benämningen e‑giro. – Notera att e‑faktura är något annat än autogiro, som i princip är en fullmakt för betalningsmottagaren att dra pengar från betalarens konto efter eget skön. Det är inte heller samma sak som en pappersfaktura skickad som PDF. – Se också artiklar på idg.se. – På engelska: electronic invoicing, även: electronic billing.
beteckning på visuella programmeringsmetoder. Man bygger upp program genom att kombinera block på bildskärmen på olika sätt; blocken är (oftast) fyrkanter som står för instruktioner eller data. Blocken kan ha inbyggda spärrar mot sammansättningar som inte fungerar. – Uttrycket blockprogrammering används ofta om enkla programspråk som är avsedda för barn eller nybörjare, eftersom de inte kräver att man matar in instruktioner som måste stavas exakt rätt, och de ger överblick över hur programmets delar hör ihop. Men programspråk för professionellt bruk kan också helt eller delvis ha gränssnitt för blockprogrammering. – På engelska: block programming.
förstärkning, förbättring, trimning; to boost – att förstärka, att sätta fart på – allmänt ord för att göra något snabbare och / eller mer effektivt. Ordet används i synnerhet om maskininlärning. Då står det för sätt att få mer precisa resultat genom att förbättra algoritmerna.
– Facebook Watch – Facebooks tjänst för videopublicering. Den lanserades 2017 i USA och internationellt i augusti 2018. Watch påminner om YouTube, eftersom användare kan publicera sina egna videor på tjänsten. Men det visas också inspelade serier som spelats in exklusivt för Watch. Facebook har också knutit tjänsten till sitt sociala nätverk, så att vänner på olika platser kan titta på samma inslag samtidigt och kommentera. Tjänsten finansieras med reklam. Videoskapare som uppfyller vissa krav på inslagens längd och antal tittare får en andel av reklamintäkterna. – Se facebook.com/watch;
(coffee drone) – drönare som på kafé eller annan plats för kaffedrickande kan upptäcka att någon beställer kaffe och därefter serverar kaffet. Den kan också förutse när någon vill ha påfyllning. IBM fick i augusti 2018 patent på en kaffedrönare i USA. IBM påpekade då att ”alla uppfinningar blir inte kommersiella produkter”.
ett program som har utvecklats för att testa säkerheten i Windows-system, men som också kan användas för attacker. Det har beskrivits som ”en schweizisk armékniv” för att hitta sårbarheter i Windows. En av funktionerna är att hitta lösenord som Windows tillfälligt sparar okrypterade i arbetsminnet. – Mimikatz skapades 2007 av fransmannen Benjamin Delpy, se hans Twitterkonto (på engelska) och hans blogg (på franska). Koden till Mimikatz finns på GitHub, se denna länk.
en organisation för utbildning av kvinnor i tillämpning av blockkedjan. Den bildades 2017 i Kanada och har avdelningar i andra länder. – Se cryptochicks.ca.
– i logik och psykologi: bedömning som görs delvis med ledning av sådant som är känt sedan tidigare, eller med ledning av sammanhanget. Kallas också för slutledning. – Exempel: dörren är låst, ingen svarar när du ringer på dörrklockan, bilen är borta – inferens / slutledning: ingen är hemma. Det är ingen logiskt nödvändig slutsats, men troligen rätt ändå. – I det dagliga livet gör vi liknande inferenser automatiskt många gånger varje dag. Det blir inte alltid rätt, men oftast. Inom artificiell intelligens används programmerad inferens för att göra slutledningar av kända data. Man talar om inference engines, inferensmaskiner. (Läs också om Cyc.) Det handlar då om statistisk inferens, alltså att dra generella slutsatser utifrån ett urval av data. – Skillnaden mot formellt logiska slutsatser är att formellt logiska slutsatser görs enbart utifrån premisser som är kända och givna i klartext;
– inferensattack – sätt för angripare att dra slutsatser om hemlig information genom att analysera information som inte är hemlig. Man använder tillgänglig information från en lägre sekretessnivå, eller utan sekretess, för att dra slutsatser om information på en högre sekretessnivå. Det kräver genomtänkta motåtgärder.
