ett datorprogram för kartläggning av spridningen av falska nyheter. – Hoaxy analyserar de vägar som falska nyheter tar på Twitter och jämför med spridningen av källkritisk information. Det har varit i gång sedan juni 2016, och bland annat kommit fram till att en stor del av de falska nyheterna sprids av automatiska program, Twitterbots. Hoaxy har utvecklats av forskare vid Indiana University i USA. – Se artikeln ”Anatomy of an online misinformation network” (länk). – Hoaxy finns på hoaxy.osome.iu.edu. (För namnet, se hoax.)
[källkritik] [4 juni 2018]
- – ett tillägg till webbläsare, försett med funktioner för att upptäcka och blockera försök att kartlägga användarens beteende genom kakor eller på andra sätt. Det rekommenderas av bland andra Edward Snowden. Det finns för alla vanliga webbläsare och kan laddas ner från Ghosterys webbsidor (länk);
- – en webbläsare för mobiltelefoner. Den har samma funktioner som Ghosterys tillägg (se ovan). Den finns för Android och iOS och kan laddas ner från denna länk. – Webbläsaren Ghostery råkade i blåsväder i juni 2018 när företaget skickade ut e-post om Dataskyddsförordningen. Av misstag adresserades e-posten så att hela listan med mottagare blev synlig för alla mottagare. (Förklaring: Listan med mottagare borde ha lagts i adressfältet BCC, men den lades i stället av misstag i adressfältet CC.)
– Båda produkterna utvecklas av det tyska företaget Cliqz (länk).
[mobilt] [personlig integritet] [webbläsare] [4 juni 2018]
ett svårlöst problem vid programkörning: det att resultatet av programkörningen förändras beroende på tid och ordningsföljd för indata: det kan antingen bero på exakt på mikrosekunden när indata blir inlästa eller på i vilken ordning de blir inlästa. Detta förutsätts vara något som programmeraren inte kan påverka. – Race conditions nämns ofta som exempel på heisenbuggar: när man försöker rätta till dem försvinner de – för att senare återkomma. Att förebygga och rätta till race conditions är ett klassiskt problem i datorvetenskap. (Se också funnel.) Någon etablerad svensk översättning av race condition finns inte, förutom den ovanliga termen loppskick med oklar förklaring. – Jämför med data race, se kapplöpning.
[datorvetenskap] [programkörning] [ändrad 17 maj 2020]
datakapplöpning, kapplöpningsproblem, på engelska: data race – det att två eller flera trådar i samma process samtidigt försöker få tillgång till samma del av minnet. Om den ena tråden ska läsa och den andra ska skriva kan resultatet bli helt olika, beroende på vilken tråd som kommer åt minnet först. – Läs också om race condition.
[programkörning] [28 maj 2018]
- – i datakommunikation: se bitutfyllning;
- – i kryptering och datakomprimering: beteckning på metoder att reducera långa repetitiva serier av tecken.
[datakommunikation] [kryptering] [ändrad 10 maj 2020]
(bit stuffing) – i datakommunikation: tillägg av bitar (ettor eller nollor) som inte betyder något. Det kan göras av två anledningar:
- – för att fylla ut så kallade ramar eller liknande. Det behövs när dataöverföringen består av ramar eller andra block av en bestämd storlek. Om en ram är för liten anser nätverket att den inte är korrekt och kastar den och begär rättelse. Det kan också inträffa att nätverket inte, om meddelandet inte är av en bestämd längd, kan avgöra var gränsen går mellan själva meddelandet och adressinformationen. Därför lägger systemet till betydelselösa ettor eller nollor för att fylla ut. Detta kallas på engelska också för bit padding;
- – som inskott i långa serier av samma tecken (ettor eller nollor). Det behövs därför att nätverket tappar räkningen på siffrorna om det kommer alltför många av samma sort i följd. Tekniskt beror det på att spänningen (hög för ettor, låg för nollor) när den inte förändras riskerar att plana ut så att det inte längre går att skilja mellan ettor och nollor. Systemet sätter därför med på förhand bestämda mellanrum in det kontrasterande tecknet för att, så att säga, friska upp elektroniken. Det inskjutna tecknet har alltså en funktion motsvarande det som mellanrum i långa sifferserier har för ögat.
[datakommunikation] [ändrad 27 juni 2018]
cyberpenningtvätt, cybertvätt – penningtvätt genom uppgjorda transaktioner på internet. – Cyberpenningtvätt kan ske genom försäljning av produkter och tjänster till extrema överpriser på nätet. En medbrottsling beställer varorna eller tjänsterna och betalar överpris, men får i hemlighet kompensation för överpriset i form av pengar som penningtvättaren har kommit över genom brott. Syftet är att en brottsling ska kunna visa att han eller hon har kommit över sina pengar genom legitima transaktioner som kan styrkas. I en del fall levereras ingen vara eller tjänst alls. – Handel med kryptovalutor, försäljning av robotböcker och uthyrning av rum genom tjänster som Airbnb är några exempel på transaktioner som kan användas för cyberpenningtvätt. – Se också cyber.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 19 augusti 2021]
om datorprogram: som ger exakt samma resultat varje gång programmet körs, förutsatt att indata är identiska. Rena matematiska beräkningar är deterministiska (12+3 blir alltid 15), men sökningar på Google är inte deterministiska. (Som indata räknas då sökorden.) – På engelska: deterministic. – Determinism är den filosofiska åskådningen att allt som händer är förutbestämt, betingat av vad som har hänt tidigare.
[datorvetenskap] [filosofi] [programmering] [ändrad 28 juni 2018]