Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
om bitcoin: jargong för att behålla sina bitcoin (eller annan kryptovaluta) oavsett hur mycket växelkursen stiger. En hodlare (hodler) avstår från att spekulera och behåller sina kryptopengar tills bitcoin blir allmänt accepterat som betalningsmedel. – Hodl är en felstavning av engelska hold, känd sedan 2013 (se detta diskussionsinlägg). Det har sedan tolkats som en bakronym för ”hold on for dear life”.
[bakronymer] [jargong] [kryptovalutor] [ändrad 8 september 2020]
en troligen nerlagd sökmotor som letade efter känsliga data som hade lagrats i molnet, men som var dåligt skyddade. Den var inriktad på Amazons molntjänst AWS. – BuckHacker, då i alfaversion, blev känd i februari 2018. Tjänsten stängdes kort därefter av ”för underhåll”. – Se buckhacker.com.
[it-säkerhet] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 7 juli 2019]
(volumetric) – volumetrisk projektion – visning av tredimensionella bilder i tre faktiska dimensioner. De kan betraktas från alla riktningar. Bilderna kan vara stillbilder eller rörliga bilder. Det blir genomsiktliga figurer, den så kallade prinsessan Leia-effekten (från filmen Stjärnornas krig). – Volumetrisk projektion är annorlunda än holografisk projektion, eftersom bilden inte projiceras från en yta, utan ”hänger i luften”. – En teknik för att framställa volumetriska bilder presenterades i januari 2018 av Daniel Smalley (länk) och hans medarbetare vid Brigham Young University (byu.edu) i Utah i tidskriften Nature (länk).
[3d] [16 februari 2018]
– se under Petya.
Microsofts programspråk för kvantdatorer. – Det fungerar så att man först skriver programmet i Q# på en vanlig dator. Sedan skickas det programmet till ett annat program som anpassar instruktionerna till kvantdatorns arbetssätt och matar in det omarbetade programmet i kvantdatorn. Resultatet matas på motsvarande sätt tillbaka till den vanliga datorn. Utläses ”Q sharp”. Det presenterades 2017. – Läs mer om Q# på Microsofts webbsidor.
[kvantdatorer] [programspråk] [ändrad 16 januari 2021]
i statistik: mått på effektiviteten i pseudonymisering av data. – En förteckning av personuppgifter är k‑anonym om varje kombination av data i förteckningen förekommer minst k gånger. k står i varje konkret fall för en bestämd siffra. – Pseudonymisering används till exempel i statistisk analys av medicinska data. Innan vårdgivaren lämnar ut medicinska data för analys avlägsnas data som identifierar patienterna. Det är ofta uppenbart att det inte räcker med att ta bort uppgifter som direkt identifierar patienten, som namn och personnummer. En kombination av andra uppgifter, som var för sig inte är unika, kan räcka för att särskilja en person – se kvasiidentifierare och perturbation. Till exempel kanske kombinationen ålder, kön, yrke, bostadsort, antal barn. För att pseudonymiseringen ska bli effektiv måste man avlägsna så mycket information att varje kombination av egenskaper i förteckningen förekommer flera gånger – alltså passar in på flera personer. Man kan också generalisera egenskaper: i stället för att ange födelseår kan man ange födelsedecennium; i stället för bostadsort anger man län. Om varje kombination av egenskaper i tabellen passar på minst sju personer är tabellen 7‑anonymiserad, om varje kombination passar på minst elva personer är den 11‑anonymiserad. Och så vidare. – På engelska: k‑anonymity, k‑anonymization.
[personuppgifter] [statistik] [ändrad 10 november 2018]
i statistik: kombination av uppgifter som räcker för att identifiera en enda specifik person, men som inte är namn, personnummer eller liknande. Det är en sammanställning av attribut som passar på enbart en individ. Men var och en för sig räcker inte egenskaperna för att identifiera någon. – Exempel: 55‑årig sjuksköterska, gift, tre barn, bosatt i villa i namngiven kommun, ägare till en Subaru Forrester. Eventuellt kan termen kvasiidentifierare användas om information som identifierar ett fåtal personer ur ett stort antal. Se också k‑anonymitet och perturbation. – På engelska: quasi‑identifier.
[personuppgifter] [statistik] [ändrad 10 november 2018]
(block reward) – ett antal bitcoin som går till den som lägger ett nytt block till blockkedjan. – Att lägga ett block till blockkedjan innebär att ett antal nya betalningar bekräftas som giltiga och kan ses och kontrolleras av alla i bitcoinnätverket. Detta förutsätter en komplicerad matematisk beräkning. Beräkningarna blir svårare och svårare med tiden, samtidigt som antalet bitcoin som genereras blir färre per tidsenhet. Dessutom blir det fler och fler så kallade grävare (eller brytare) som tävlar om blockbelöningarna, men bara en av dem kan få belöningen för varje block. Det har lett till att grävarna skaffar allt mer kraftfulla datorsystem, så kallade grävardatorer, för att ha en chans att lösa problemet först. Blockbelöningen var från början 50 bitcoin, men den halveras varje gång som 210 000 block har lagts till blockkedjan. Belöningen är 6,25 bitcoin sedan maj 2020. Blockbelöningen kan ses som en kompensation för att grävaren har ställt sin datorkapacitet till bitcoinnätverkets förfogande. – Andra kryptovalutor har liknande system, ofta utvecklade för att vara mindre tidskrävande än det som används i bitcoin. – Se bevis på arbete (proof of work).
[blockkedjor] [kryptovalutor] [ändrad 13 september 2020]
– se datahärkomst.
(data lineage) – komplett lista över källan till uppgifter (data) i ett it‑system och hur de har spridits och använts. – Datahärkomst gäller i princip hela livscykeln för data. Funktioner för registrering av datahärkomst används bland annat för kvalitetskontroll och felsökning. Kallas också för tillkomsthistorik eller bara historik. – Man skiljer ibland mellan teknisk datahärkomst (technical data lineage), som gäller hur data lagts in och hanterats i it-systemet, och verksamhetsmässig datahärkomst (business data lineage), som gäller hur data har inhämtats och behandlats i verksamheten. – Se också proveniens.
[data] [ändrad 13 augusti 2019]