amerikanskt företag som säljer falska Twitter-konton. Kontona har namn som tillhör verkliga, men ovetande, personer. Med namnet följer en tjänst (en så kallad amplification bot) som automatiskt retweetar köparens tweetar i de köpta kontona. Devumis tjänster används av politiker, artister, idrottare, predikanter och andra som vill kunna visa att de har många följare på Twitter. De köper ofta flera tusen konton. – Devumi exponerades i januari 2018 i artikeln ”The follower factory” i New York Times. Kort därefter meddelade delstaten New Yorks justitieminister att han inleder förundersökning mot Devumi för bedrägeri och identitetsstöld (se länk).
[bloggar] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [personlig integritet] [sociala medier] [31 januari 2018]
en app för anonym chatt mellan anställda på samma företag. Den har funnits sedan 2013 och används mycket av anställda i it-branschen i USA och Sydkorea. – Se teamblind.com. – Jämför med Canary.
[sociala medier] [meddelanden] [ändrad 27 augusti 2020]
(i statistik) – se utstickare.
[statistik]
(outlier) – i statistik: ett värde som kraftigt avviker från de andra i en datamängd. Avvikelsen kan bero på ett fel eller ha rimliga orsaker. – Exempel: om alla familjer i ett bostadsområde uppges ha en årsinkomst på under 500 000 kronor, utom en familj som tjänar tio gånger så mycket, kan det vara korrekta värden. Men om det står att alla tioåriga barn i området är under 160 centimeter långa, utom ett barn, som är tre meter, är det säkert fel. – I statistisk analys utesluter man ibland utstickande värden. Bortsett från att de kan vara uppenbart fel kan de påverka medelvärden på ett missvisande sätt (jämför med median). – Outlier detection, utstickardetektion eller avvikardetektion, är användning av metoder, ofta automatiska, för att upptäcka utstickare. – Direktöversättningen utliggare förekommer, men den bör av två skäl inte användas: dels låter det likt uteliggare, dels heter det inte att avvikande värden ligger ut – de sticker ut.
[statistik] [ändrad 11 juni 2020]
(ATM jackpotting) – attack som får en uttagsautomat (ATM) att mata ut pengar i stor mängd. Sådana attacker har förekommit i Europa, Asien och USA 2018 och tidigare. En ingående beskrivning finns i denna artikel på Krebs on security.
[attacker] [betalningar] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 29 januari 2018]
en webbkatalog som skrivs av frivilliga redaktörer. Det är en fortsättning på Open directory project†, ODP. Curlie startades hösten 2017 när Aol slutade stödja ODP. Curlie är ingen wiki: den som vill bli medarbetare måste först ansöka och bli antagen av Curlies seniorredaktörer. Blir man antagen får man ansvara för ett ämnesområde. – Se curlie.org.
[sökmotorer] [27 januari 2018]
ett oskyddat wi-fi-nätverk som många deltagare anslöt sig till på Folk och försvars (folkochforsvar.se) konferens i Sälen i januari 2018. Nätverket hade installerats av Piratpartiets ungdomsförbund Ung pirat (ungpirat.se) i syfte att visa att många av deltagarna är naiva när det gäller it-säkerhet. Det hade varit fullt möjligt för utomstående att övervaka och avläsa all trafik på det trådlösa nätet. Enligt Ung pirat var det 80—100 deltagare som anslöt sig. Ung pirat gjorde samma sak på Folk och försvars konferens 2015: då hette nätverket Öppen gäst.
– In English: Gratis Gästis Högis was the name of an unprotected wi‑fi network installed by Ung pirat (Young Pirate), the youth organization of the Swedish Pirate Party, at the annual conference of Folk och försvar (Society and Defense, see this link) in the skiing resort Sälen in Sweden in January, 2018. The purpose was to show that participants in this event were naive about IT security. According to Ung pirat, 80—100 participants used the network, and all their communications could have been logged. Ung pirat pulled a similar stunt at the Folk och försvar conference in 2015. – For more summaries in English, click here.
[avläsning] [bluff och båg] [dumhet] [it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 11 april 2019]
(face swap, face swapping, på svenska också: ansiktsutbyte) – utbyte av ett ansikte i foto mot en annan persons ansikte. Det kan göras i stillbilder och i video. – Enkla appar för ansiktsbyte används i sociala medier som kul grej och deras bilder ger ett uppenbart hopklippt intryck. Men med särskilda program som använder maskininlärning kan ansiktsbyte göras så bra att det knappt märks att ansiktet är utbytt. I slutet av 2017 blev det känt att det cirkulerade många porrfilmer med kända skådespelares ansikten inlagda. Det kan göras med programmet FakeApp. Sådana filmer kallas för deepfakes, först efter ett forum på chattplattformen Discord (discord.com). Det stängdes i slutet av januari 2018. – Ansiktsutbyte kan användas i falska nyheter och försvåra källkritik. – Ett program som kan upptäcka ansiktsbyte är FaceForensics (länk), utvecklat av forskare på Münchens tekniska universitet. – Läs också om ett program som i efterhand kan ändra vad personer i en video säger: länk. – Det är också möjligt att med datorprogram generera ansikten som inte tillhör någon person, men verkar äkta – se thispersondoesnotexist.com.
[bildbehandling] [källkritik] [ändrad 1 november 2020]
(sound masking box) – låda som används för att hindra mobiltelefoner från att spela in samtal på möten: deltagarna lägger sina telefoner i lådan, som är ljudisolerad och dessutom spelar upp brus inuti lådan.
[avlyssning] [mobilt] [25 januari 2018]