(Merkle tree) – ett antal dokument eller annan information som skyddas mot manipulation av kondensat i en trädformad struktur. – I Merkleträdets löv eller slutnoder (de nedersta och yttersta noderna i det upp‑och‑nervända trädet) finns de dokument eller den information som ska skyddas. Varje löv innehåller också ett kondensat av sitt innehåll. Varje löv har en gren (kant) till en nod en nivå högre upp i trädet: vanligtvis går det två löv på varje närmast högre nod, men det kan vara tre eller fler. Den högre noden innehåller ett kondensat av de två (eller fler) lövens kondensat. På samma sätt har de högre noderna grenar till noder på närmast högre nivå, och där beräknas på samma sätt kondensat av kondensaten på de två (eller fler) närmast underordnade noderna. Överst i Merkleträdet finns en toppnod som innehåller ett kondensat av de närmast underordnade noderna, alltså ett kondensat av kondensat av kondensat hela vägen ner till trädets löv. – Om innehållet i de nedersta noderna (löven) ändras på något sätt förändras också kondensaten. Det är alltså möjligt att upptäcka ändringar genom att upprepa beräkningen av kondensaten. – Merkleträdet utvecklades och patenterades 1979 av den amerikanska datorvetaren Ralph Merkle (merkle.com).
[kryptering] [matematik] [ändrad 7 oktober 2019]
möjlig attack mot ett blockkedje-baserat nätverk (som bitcoin). – 51‑procentsattacker går till så att angriparen ansluter sig till nätverket och sedan på något sätt ser till att förfoga över mer än hälften av nätverkets beräkningskapacitet. Angriparen kan då rösta igenom en ändring av informationen i nätverket eller blockera transaktioner genom att vägra godkänna dem. (I själva verket är detta teoretiskt möjligt även om angriparen disponerar mindre än hälften av beräkningskapaciteten, men det är matematiskt osannolikt.) En 51‑procentsattack kan i praktiken bara påverka de senast skapade blocken i en blockkedja. – Bitcoin har hittills inte drabbats av någon 51‑procentsattack, men ett par andra, mindre kända, kryptovalutor har drabbats. – Säkerhetsåtgärden bevis på insats (proof of stake, PoS) försvårar 51‑procentsattacker. – På engelska: 51 percent attack.
[blockkedjor] [10 januari 2018]
(proof-of-stake, PoS) – ett sätt att nå konsensus om en transaktion bland deltagarna i en blockkedja och att utse den deltagare som ska få blockbelöningen. – Bevis på insats är ett alternativ till bevis på arbete (proof‑of‑work, PoW), bevis på auktoritet (proof‑of‑authority, PoA) och proof‑of‑burn. I bevis på insats avgörs deltagarens rätt att delta i bekräftandet av transaktioner och att få blockbelöningen av faktorer som:
- – hur mycket av den aktuella kryptovalutan (eller annan tillgång) som hon redan har;
- – hur länge hon har varit med i systemet;
- – hur länge sedan hon gjorde en transaktion med någon av sina tillgångar.
– Bakgrund: Både bevis på insats och bevis på arbete är till för att det inte ska vara enkelt att ta över och manipulera en blockkedja, till exempel genom att ansluta ett stort antal datorer i nätverket. (Jämför med att ”kuppa” i en förening genom att ansluta många nya, tidigare okända, medlemmar som röstar som kupparen vill.) – Motmedlet bevis på arbete, som används i bland annat bitcoin, går ut på att deltagande datorer måste utföra omfattande beräkningar (”gräva” eller ”bryta”) för att ha chans att få blockbelöningen, i det här fallet att bli ägare till nya bitcoin. En nackdel med det är att beräkningarna för grävning av nya bitcoin har blivit mycket krävande, och därför 2018 globalt beräknas dra lika mycket elektricitet som ett mindre land. Det har i praktiken blivit omöjligt att gräva bitcoin utan att investera i ett dyrt specialbyggt datorsystem (grävardatorer). – Alternativet bevis på insats har utvecklats för att kräva mindre resurser. Från början utgick man från hur mycket av systemets kryptovaluta (eller annan tillgång) som deltagarna hade, men man insåg snart att det skulle leda till att den rikaste deltagaren bara skulle bli rikare och rikare. Man har därför vägt in andra faktorer, som att gynna deltagare som har varit med länge och att ge företräde till deltagare som inte har gjort transaktioner på länge. Syftet är att ge alla deltagare en chans och att samtidigt göra det svårt för utomstående att ta över nätverket.
[blockkedjor] [proof of] [ändrad 9 oktober 2018]
(schrödinbug eller schrodinbug) – en bugg som bara märks ibland, eller när ett program används på ett oförutsett sätt. – Uppkallat efter den österrikiska fysikern Erwin Schrödinger (1887—1961, se Wikipedia) som 1933 fick Nobelpriset för sin forskning om kvantfysik. Närmare bestämt anspelar namnet på tankeexperimentet Schrödingers katt, som handlar om en katt som befinner sig i ett obestämt tillstånd – död och / eller levande. (Det bör nämnas att Schrödinger utformade tankeexperimentet för att visa hur absurd han ansåg att den dominerande tolkningen av kvantfysik, den så kallade Köpenhamnsskolan, var. Det var alltså inget som skulle demonstrera ett tänkbart förlopp.) – Läs också om heisenbugg och mandelbugg.
[fel] [jargong] [programmering] [9 januari 2018]
(mandelbug) – en bugg som är så svår att få grepp om att den verkar vara ett exempel på kaosteori. Namnet anspelar på kaosteorins upphovsman Benoit Mandelbrot. – Läs också om heisenbugg och schrödinbugg.
[fel] [jargong] [programmering] [9 januari 2018]
ett blockkedje-baserat spel på internet där man föder upp digitala katter. – Katterna kan para sig med varandra: en genetisk algoritm gör att avkomman får en blandning av föräldrarnas egenskaper. Alla cryptokitties blir därför olika (med reservation för matematiskt osannolika sammanträffanden). – Se icke-fungibla objekt (non-fungible tokens, NFT). – Katterna kan säljas och köpas på en marknadsplats. I september 2018 såldes en cryptokitty för motsvarande 164 000 dollar. – Spelet, som debuterade i november 2017, är utvecklat med Ethereum, en utvecklingsplattform för blockkedjebaserade applikationer. Katternas identitet, egenskaper, stamtavla och ägare sparas i en distribuerad liggare som gör det praktiskt taget omöjligt att manipulera uppgifterna. – Se cryptokitties.co. – Läs också om Tron Dogs†.
[blockkedjor] [djur] [spel] [ändrad 17 september 2021]
en före detta Google-anställd, avskedad efter att han i juli 2017 hade spritt ett dokument (länk) där han kritiserade Googles mångfaldspolicy. – Damore hävdade bland annat att kvinnor har medfödda egenskaper som gör dem till sämre programmerare än män. Han åberopade vetenskapliga undersökningar, som dock är omstridda. Han hävdade också att personer med vad som i USA kallas för konservativa åsikter diskrimineras på Google. Samtidigt skrev han att han var för mångfald och deltagande. Avskedandet motiverades med att han ”befäste genusstereotyper”. – I januari 2018 stämde Damore i en grupptalan Google för diskriminering av vita män med konservativa åsikter. I maj 2020 bad Damore och Google domstolen att avskriva målet efter en hemlig uppgörelse. Damore anmälde också avskedandet till USA:s motsvarighet till Arbetsdomstolen (National labor relations board), som avvisade hans anmälan. – I januari 2017 utgjorde kvinnor mindre än en tredjedel av Googles anställda, och inom it på Google var kvinnorna under 20 procent. 56 procent av de anställda var vita. – Se James Damores webbsidor (nere sedan augusti 2018, arkiverade) och Google-chefen Sundar Pichais meddelande till de anställda. – En annan anställd, Tim Chevalier (catamorphism.org), avskedades från Google i november 2017 för att han hade uttalat sig kränkande om andra kategorier av människor när han kritiserade Damores åsikter. Även Chevalier har stämt Google.
[personer] [rättsfall och skandaler] [sparken] [ändrad 25 juni 2020]
utbytbarhet – egenskapen att vara utbytbar mot en annan av samma slag. – Fungibla föremål saknar särskiljande kännetecken av betydelse. Mynt och sedlar (inte samlarobjekt) är till exempel fungibla, liksom de flesta massproducerade föremål och många livsmedel. – Termen är från början juridisk. Exempel: om du lånar någons cykel förväntas du lämna tillbaka samma cykel. Men om du lånar ett kilo mjöl lämnar du inte tillbaka samma mjöl. Mjöl är fungibelt. – Ordet fungibel används inom it om objekt som är funktionellt utbytbara. Det används också i överförd bemärkelse om motsatsen till specialisering: en programmerare kan kallas för fungibel (på engelska: fungible) om hon kan överföra sina färdigheter från ett område till ett annat. – På engelska: fungibility. – Se också icke‑fungibel (non-fungible) och icke‑fungibla objekt. – Ordet fungibel misstolkas ibland: det står inte för att något fungerar eller för att det fungerar bra. Men ordet är besläktat med fungera, funktionalitet och kan tolkas som fungerar lika bra som. – Jämför med kompatibilitet.
[programmering] [språktips] [ändrad 17 september 2021]