Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

samtycke

(consent) – yttrande eller handling som innebär att en person ger någon annan tillstånd att göra något som berör den som lämnar sitt samtycke. – Inom it är samtycke ett viktigt begrepp i EU:s Dataskyddsförordning, och när det gäller utplacering av kakor (cookies). – Begreppet samtycke är komplicerat, eftersom det förutsätter att den som lämnar sitt samtycke förstår vad saken gäller och har ett fritt val: om det förekommer uttryckliga eller underförstådda påtryckningar är samtycket inte fritt. Det kan då underkännas i domstol. – När man talar om informerat samtycke vill man säga extra tydligt att den som lämnar sitt samtycke verkligen har fått veta, och förstått, vad hon lämnar sitt samtycke till. (Det anses inte räcka med att någon sätter ett kryss i en ruta märkt JA.) – Uttryckligt samtycke, på engelska explicit consent, innebär att den berörda klart och tydligt anger vad hon ger sitt samtycke till. Det krävs i Dataskyddsförordningen för behandling av känsliga uppgifter. Det ska i praktiken innebära att den registrerade först markerar samtycke, därefter bekräftar samtycket genom att till exempel svara på ett mejl. – Samtycke behöver inte vara muntligt eller skriftligt: den som ställer upp i en boxningsmatch får därmed anses ha lämnat sitt samtycke till att bli slagen på käften (men däremot inte till att bli sparkad). – Artikel 29‑gruppen† klargör innebörden av samtycke i Dataskydds­för­ord­ningen i denna skrift, och Integritetsskyddsmyndigheten gör det på denna webbsida. 

[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]

agnogenesis

  1. – avsiktligt skapande av tvivel, i synnerhet när det gäller något som det inte finns rimlig anledning att tvivla på. Till exempel att rökning är en vanlig orsak till lungcancer. Alltså ett slags desinformation. – Se också FUD;
  2. – agnogenic, på svenska agnogen – av okänt ursprung. Medicinsk term.

– Kommer av agnostic (agnostisk), alltså utan visshet, och genesis – alstrande av.

[desinformation] [ändrad 1 juni 2018]

4 D:s of disinformation

4 D:s of disinformation – desinformationens fyra D:n: dismiss, distort, distract, dismay. Alltså:

  • – förneka – påstå att det som motståndaren säger om dig är lögn, eller fram­ställ motståndaren som lögnaktig och opålitlig i största allmänhet, underförstått: så även i detta fall;
  • – förvräng – överdriv sådant som stöder din syn på saken och förtig sådant som motsäger den;
  • – avled uppmärksamheten – om du är inblandad i en skandal, sprid propaganda om en annan skandal som motsidan är inblandad i;
  • – förskräck – om inget annat hjälper, skräm och hota: ”Om ni inte gör som vi vill så kommer vi att tvingas ta till obehagliga åtgärder.”

– Upphovsperson till uttrycket ”the 4 D:s” är Ben Nimmo på thinktanken Atlantic Council.

[desinformation] [11 december 2017]

blind signatur

(blind signature, även: blind underskrift) – ett sätt att få en tredje part att intyga att avsändaren av ett elektroniskt meddelande är äkta utan att meddelandets innehåll blir röjt. Man använder asymmetrisk krypering plus ytterligare ett sätt att göra meddelandet oläsbart för obehöriga. Det påminner om hur någon kan bevittna namn­teck­ningar på pappersdokument utan att läsa vad som står i dokumenten, men blinda signaturer förutsätter inte att alla inbland­ade är på samma plats på samma gång:

  1. – Avsändaren krypterar meddelandet med sin privata nyckel, men utför dessutom en annan matematisk operation, som bara avsändaren behöver känna till, på meddelandet. Det kan vara vanlig symmetrisk kryptering;
  2. – En tredje part, till exempel en bank, blir ombedd att intyga att avsändaren av meddelandet är äkta (autentisering). Den dekrypterar då meddelandet med den uppgivna avsändarens publika nyckel, och om det fungerar är avsändaren äkta. Den tredje parten kan ändå inte, på grund av den extra matematiska operationen, läsa meddelandet i klartext;
  3. – Den tredje parten signerar då meddelandet med sin privata nyckel och skickar tillbaka det till avsändaren;
  4. – Avsändaren kan då vända på de matematiska operationer som hon har gjort, alltså ta bort krypteringen med den privata nyckeln och den speciella matematiska operationen. Det som återstår är då det ursprungliga meddelandet, krypterat med den betrodda tredje partens privata nyckel;
  5. – Avsändaren kan då skicka meddelandet till en mottagare som kan dekryptera den med den tredje partens publika nyckel. Om det fungerar är avsändaren äkta. Metoden innebär att den tredje parten inte kan ta del av meddelandets innehåll.

– Blinda signaturer är en metod som har utvecklats av David Chaum.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 22 november 2018]