en metod att hantera köer i TCP/IP på ett sätt som förebygger oönskade bieffekter av den enklaste formen av köhantering vid hög belastning. Man vill undvika något som kallas för global synkronisering – se nedan. – Bakgrund: När en router inte hinner skicka paket vidare i samma takt som de kommer in är den enklaste lösningen att lägga inkommande paket i en kö (eller buffert), och om kön är full så kastar systemet ytterligare inkommande paket. Det kallas på engelska för tail drop, ”att kasta svansen”. Avsändarna måste då skicka om paketen. Aktiv köhantering innebär att routern börjar kasta paket redan innan kön har blivit full. Detta kan göras enligt olika principer. – Anledningen till att man använder aktiv köhantering är att man vill undvika något som kallas för global synkronisering. Det kan uppstå vid högtrafik när nätverket kastar många paket, vilket leder till omsändning, vilket ökar belastningen på nätverket ännu mer. Avsändarna av paketen minskar då automatiskt takten i omsändningarna. Routern har ofta flera köer, och mönstret av kastade paket och omsändningar kan efter ett tag komma i ett pulserande flöde som är samma i alla köer: ena ögonblicket för många paket, nästa ögonblick glest mellan dem. Det är ett ineffektivt sätt att utnyttja nätverkets kapacitet. Genom att börja kasta paket redan innan kön är full gör aktiv köhantering att trafikflödet med omsändningar blir jämnare och risken för global synkronisering minskar. – På engelska: active queue management, AQM.
[internet] [11 december 2017]
Google Chrome app – program som startas från webbläsaren Chrome eller i operativsystemet Chrome OS. (Avvecklades i december 2017, se nedan.) Programmen startas från webbläsaren, men ser därefter ut som vanliga program för persondatorer – de saknar till exempel webbläsarnas typiska list. – Google introducerade Chrome apps 2010. De fanns för nerladdning i Chrome web store (länk). Men 2016 meddelade Google att Chrome apps för Linux, Mac och Windows skulle avvecklas (se blogginlägg), och i december 2017 togs Chrome apps bort från Chrome web store. Motiveringen var att nästan ingen laddade ner dem.
[appar] [nerlagt] [webbläsare] [8 december 2017]
(WCAG) – riktlinjer för hur webbsidor ska göras tillgängliga för personer med funktionsvariationer. – Riktlinjerna har fastställts av webbens ledningsorganisation W3C inom Web accessibility initiative, WAI, (w3.org/wai). – Läs mer på w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag.
[funktionsvariation] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 november 202o]
ett konsortium som ska använda distribuerade liggare (blockkedjor) i ekonomiska transaktioner. Målgruppen är små och medelstora företag. we.trade använder tekniken Hyperledger fabric (hyperledger.org), utvecklad av Linux Foundation, i ett utförande från IBM. Konsortiet, som grundades i januari 2017, består i december 2017 av nio europeiska banker, däribland Nordea (se pressmeddelande) samt IBM. we.trade hette först Digital trade chain, men namnet ändrades i oktober 2017. – Se we‑trade.com.
[betalningar] [blockkedjor] [organisationer] [5 december 2017]
en mikrokärna för operativsystem, utvecklad 2016 av Google. Den hette först Magenta, men namnet ändrades i september 2017 till Zircon. Zircon är, till skillnad från Linux, inte ett utförande av Unix. Zircon ska användas i operativsystemet Fuchsia, och är utvecklat för att kunna användas både i persondatorer och i mindre utrustning. – Läs mer på fuchsia.dev. – Zircon, på svenska zirkon, är ett vanligt mineral som innehåller metallen zirkonium.
[operativsystem] [ändrad 21 mars 2020]
– eller fanout – se förgrening.
[elektronik]
en eventuell framtida svensk krona utgiven som elektroniska peng av Riksbanken. – E‑kronor ska ha samma värde som kronor i form av mynt och sedlar. (Se digital centralbankspeng.) Ett syfte bakom det eventuella införandet av e‑kronor är att minska privata aktörers dominans inom elektroniska betalningar. Riksbanken började under 2017 utreda möjligheten att införa e‑kronor, se Riksbankens webbsidor. Inget beslut är fattat, men i oktober 2018 beslöt Riksbanken att gå vidare med upphandling av förslag till en teknisk lösning. Ett pilotprojekt för testning av tekniken presenterades i februari 2020, se detta meddelande. – I januari 2019 förekom att bedragare försökte sälja e‑kronor, som alltså inte existerar, och i augusti 2021 varnade Riksbanken för sådana bedrägeriförsök (länk). – Regeringen gav i december 2020 förra moderatledaren Anna Kinberg Batra i uppdrag att utreda framtidens betalningar, bland annat en eventuell e‑krona. Utredningen presenterades i mars 2023 och kom fram till att det inte fanns behov av någon e‑krona – fast kanske i framtiden om förutsättningarna ändrades – se betalningsutredningen.se…. – E‑krona var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se här. – Se IDG:s webbsidor om e‑kronan. – Läs också om kryptorubel.
[elektroniska pengar] [årets nyord] [ändrad 31 mars 2023]